En ubåt här, en luftrumskränkning där, den ryska invasionen i Ukraina och innan dess Tjetjenien- och Georgienkrigen, en serie färgglada revolutioner som flammar upp på vår nyhetsradar och försvinner igen. 26 år efter Berlinmurens fall fortsätter det forna Sovjetunionen att kräva vår uppmärksamhet – åtminstone sporadiskt och fragmentariskt. För hur mycket vet vi egentligen om några av våra närmaste grannländer, om man bortser från ”ryssen kommer!” och andra skräck- (eller, för en och annan, dröm-)bilder?
Den ryska litteraturen har förstås länge varit klassiker- och kultförklarad. Vi har suttit i läger med Solszjenitsyn, mördat med Dostojevskij, varit melankoliska med Tjechov eller upproriska med Majakovskij och ställt till ofog med Bulgakov. De andra femton forna sovjetrepublikerna har vi kanske mer begränsad koll på? Går de ens att klumpa ihop?
Idag har vi samlat böcker om och från det forna Sovjetunionen. Bedöm själv.
Mycket nöje!
/Redaktionen genom Ella Andrén
”De kom från sovjetimperiets alla håll till en landsände de fått höra anslutit sig frivilligt. För sina nya landsmän var de snarare ockupanter och efter Sovjetunionen fall blev många av dem, trots att de inte sällan bott i Baltikum i generationer, ickemedborgare. De fick grå främlingspass och deras modersmål ryska, som fortfarande…” Läs mer ”När Svetlana Aleksijevitj förra året tilldelades Nobelpriset i litteratur var det för sin förmåga att ge de sovjetiska erfarenheterna röst, nej, röster i plural, för sitt ”mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”. Det är en missuppfattning, menar den rysk-amerikanske litteraturprofessorn…” Läs mer ”Det Goda Sovjetiska Köket – Minnen, mat och längtan är en s.k. foodoir. En metaforisk måltid kring Sovjets historia, där varje kapitel sträcker över ett decennium, med början på 1910-talet och slutet på 2000-talet. Här flätas kortfattade historiska överblickar och porträtt av tidens stora personligheter samman med…” Läs mer ”OK, vi kör den där obligatoriska referensen direkt så har vi det överstökat: 1940 recenserade George Orwell Mein Kampf. Recensionen är värd att läsa i sin helhet, men jag vill lyfta fram den här biten: ‘Hitler knows that human beings don’t only want comfort, safety, short working-hours, hygiene, birth-control and, in general…” Läs mer ”Det är de märkliga tecknen i en anteckningsbok hemma hos en skolkamrat som redan från första mötet fångar en tolvårig Bengt Jangfeldt. Tecknen är kyrilliska, språket är ryska och ska bli ett bärande inslag i den blivande författarens och översättarens liv. Ju mer jag läser böcker från språkområden som visserligen kan vara stora…” Läs mer ”Fängelset eller fånglägret verkar ha en alldeles särskild plats i rysk litteratur och samhällsliv. I Ryssland, skriver Michail Chodorkovskij i förordet till boken Mina medfångar, ‘har alla som läst Solzjenitsyn eller Sjalamov, liksom de som aldrig hört talas om dessa stora författare, med modersmjölken insupit det ordspråk som ligger…” Läs mer ”Med sitt mångåriga journalistiska arbete, och kännedom om Ukraina och regionerna runtomkring, är Anna-Lena Laurén en person som jag känner fullt förtroende för när hon berättar om sina egna upplevelser av den ännu pågående konflikten i Ukraina. Som alltid när det gäller pågående krig och konflikter är det svårt…” Läs mer ”Om ni inte redan sett den, leta upp Grigorij Tjuchrajs film Ballad om en soldat från 1959. En ung sovjetisk soldat får mitt i fälttåget mot tyskarna en kort permission för att kunna hälsa på sin mor, och ägnar hela permissionen åt att försöka ta sig hem genom det gigantiska krigsdrabbade imperiet, bara så att han kan ge henne en snabb…” Läs mer ”Hur lång tid tar en revolution? Att döma av titeln på den brittiske historikern Robert Service bok Ryska revolutionen 1900 – 1927 närmare tre decennier. För Service är revolutionen snarare än en enskild händelse en process. Om något poängterar han snarare kontinuiteten, likheterna mellan tsar Nikolaj II:s Ryssland…” Läs mer ”När jag var barn varnades jag för tavelförsäljare som kom och knackade på i stugorna i min hembygd i norra Värmland. Dessa sades med stor sannolikhet vara sovjetspioner utsända av KGB för att kartlägga och samla information. Lite oklart vad för hemligheter ryssen kunde förvänta sig finna i våra stugor…” Läs mer ”Det finns några rader ur kvartetten i musikalen Chess som gärna krafsar runt i mitt bakhuvud när media rapporterar kring den senaste händelseutvecklingen i Ukraina: ‘som vi nu ser förvandlas till ett slagfält för/ det kalla krigets retorik/ en ockuperad zon’. Nog känns det lite just som ‘kalla krigets retorik’ när journalister…” Läs mer ”Ett par år efter Tjernobyl-katastrofen medverkade en vän till mig, då åtta, nio år, i ett radioprogram som inleddes med ‘den dagen kommer Lisa aldrig att glömma’ och handlade om hur katastrofen påverkade oss i Sverige. Men eftersom katastrofens inverkan även i de mest nedsmutsade delarna av Sverige (vilket skall vara…” Läs mer ”Om optimismens och framstegens 1800-tal slutade 1913 så slutade storkrigens och diktaturernas 1900-tal 1989, säger allmän visdom. Muren föll, de förtryckta klippte bort symboler ur flaggorna, experimentet dömdes ut som misslyckat och så startade vi om. Nu var alla (alla européer, i alla fall) fria och kunde leva…” Läs mer ”I oklippt skick är det en relativt tyst videosnutt, den av de maskerade unga kvinnorna i neonfärgade klänningar, tajts och färgglada, stickade rånarluvor som tar sig fram till altaret i den rysk-ortodoxa Frälsarkatedralen i Moskva. De tokdansar som hastigast, kastar sig på golvet och gör skyndsamt korstecken, innan…” Läs mer ”De berättar sina historier, en och en, små nedslag i historien. Hon som följde sin man ut i kriget för att de inte kunde vara ifrån varandra, och som stred vid hans sida tills han stupade. ‘Vi firade vårt bröllop i skyttegraven. Inför en strid. Men jag sydde mig en vit klänning av en tysk fallskärm.’ Hon vars manliga medsoldater var…” Läs mer ”Moskva och Petersburg var för drygt hundra år sen städer av politiskt och kulturellt virrvarr. Men de var också hemvist för symbolister som Vladimir Solovjov, Andrej Belyj och Emilij Medtner. I Poesi och psykiatri – 16 essäer om det förra sekelskiftets ryska symbolistkultur har Magnus Ljunggren, professor emeritus…” Läs mer ”Inta Rukas fotointresse ledde henne tillbaks till hennes barndomstrakter, landsbygden runt den lilla staden Balvi i Lettlands inland. Där påbörjade hon ett projekt som skulle komma att fortgå under åtta år. My country people består av porträtt på gamla och unga från trakten. För Ruka är arbetet…” Läs mer ”Att se bilder på hur statsminister Reinfeldt ägna sin fritid åt att böja järnbitar, jaga björn eller simma fjäril i iskalla floder skulle inte bara te sig märkligt utan även vara ganska kontraproduktivt i syftet att locka de åtråvärda mittenväljarna till Sveriges nya arbetarparti. Men att se hans ryske motsvarighet berätta om att…” Läs mer ”Kan ni tänka er något torrare än en bok om rysk litteratur, skriven av en doktorand i rysk litteratur? Har inte allting sagts redan om Tolstoj, Gogol, Tjechov och grabbarna? I så fall har ni fel. Besatta är Elif Batumans berättelse om livet som ung turkisk-amerikansk doktorand vid Stanford University, och om de människor hon…” Läs mer ”Varje år dödas enligt International Press Institute omkring hundra journalister världen över på grund av sitt arbete. Bland de mest namnkunniga finns den ryska journalisten Anna Politkovskaja, vars skarpa journalistik har funnits tillgänglig på svenska i närmare ett decennium – senast aktuell med artikelsamlingen…” Läs mer ”När Anna Politkovskaja skrev Putins Ryssland 2004 skulle Vladimir Putin just inleda sin andra period som Rysslands president. När jag skriver det här är denna andra period nyligen avslutad. Rysk president är numera Dmitrij Medvedev, en ny generation politiker som beskrivits som en mer liberaldemokratisk ‘vd…” Läs mer ”Åsne Seierstad har skrivit en bok om Tjetjenien och om vad krig gör med människor. Redan som 24-åring rapporterar hon från Ryssland när kriget bryter ut, och när hon blir frustrerad av den motsägelsefulla nyhetsrapporteringen bestämmer hon sig för att själv åka till Tjetjenien för att kunna skriva om vad som verkligen händer…” Läs mer ”Illegalist verkar vara ett hårt yrke. Till skillnad från den så kallade legala underrättelsetjänstens spioner arbetar illegalisten utan officiell täckmantel från det egna landets ambassader och konsulat. Illegalisten har falskt pass, falsk biografi och falska uppvisade ärenden i mållandet. Men ingen diplomatisk immunitet…” Läs mer ”Det är svårt att översätta humor. Omöjligt ibland. Vad som är roligt i en kultur bygger på fenomen och tabun i just den kulturen. Att försöka trassla loss till exempel en rolig historia ur sin rätta miljö och berätta den i en ny kan med andra ord vara vanskligt. Resultatet blir ofta stötande, menlöst eller meningslöst…” Läs mer ”Det bästa seminariet jag besökte under bokmässan i Göteborg förra året var det med Simon Sebag Montefiore. Inte för att det som avhandlades var så mycket intressantare än det som diskuterades på andra seminarier, utan för att Montefiore är ett proffs. Så trevligt att lyssna på någon som kan uttrycka sig, som kan dra…” Läs mer ”Valentina Teresjkova tittar på oss på framsidan av boken, iförd rymddräkt. Snart kommer hon att gå till historien som den första kvinnan i rymden. Året är 1963, och den sovjetiska regimen missar inte chansen att plocka propagandapoäng. Bilden som tas pumpas ut över världen via den…” Läs mer ”Vid den ryska revolutionens utbrott tar Vladimir Majakovskij till sitt vapen – pennan – för att kämpa för socialismen. Det resulterar i politisk poesi, revolutionspoesi, och politiska pjäser vars like sällan skådats. De här dikterna och pjäserna kommer med tiden att förunna honom en plats bland diktens giganter, och…” Läs mer ”Det finns mängder av böcker som man önskar aldrig hade behövt skrivas. Elena Filatovas Tjernobyl, dagbok från spökstaden är en av dem. I boken finns reportage och bilder från hennes besök i Tjernobyl och området runtomkring. Det är ett öde område på cirka tio gånger trettio mil. På ‘betryggande avstånd’, cirka…” Läs mer ”När Slavomir Rawicz greps av den sovjetiska säkerhetstjänsten hyste han tankar om att det faktum att han hade slagits mot tyskarna skulle vara honom till hjälp. Enligt den logiken fungerade emellertid inte det sovjetiska maskineriet. Istället ansågs det självklart att han var spion, hans mor var ju ryska!!! Efter…” Läs mer ”Bakom Jag vill leva finns en fascinerande historia. På 1930-talet levde en flicka vid namn Nina i Moskva. Hennes far var just hemkommen efter sju år i Sibirien, dit han utvisats till följd av sina politiska åsikter, då hon började föra dagbok. Stalintidens säkerhetspolis bevakade Ninas far hårt. Fem år efter faderns hemkomst…” Läs mer ”En affärsidkande vän till den anarkistiske teoretikern och fursten Peter Kropotkin hade råkat in i en delikat belägenhet. Hans kunder och anarkistkamrater hade nämligen börjat stjäla varorna i hans affär. De rättfärdigade sig med att själva begreppet stöld var de besuttnas uppfinning och fattiga arbetare fick alltså stjäla det…” Läs mer ”I Dante Alighieris helvetesmodell innehas som bekant den nedersta kretsen av förrädarna. Brutus, Cassius och Judas – för evigt ingjutna i isblock för sina svek mot stat och religion. Om Dante skulle skrivit om sin komedi mot slutet av tjugonde århundradet, vilka skulle då få parkettplats i Infernot? Jag sätter mina slantar…” Läs mer ”Det är lätt att fascineras av Ryssland. Detta enorma land vars supermaktstatus så hastigt falnade. Landet med resurserna – kan inte komma på en enda naturresurs som saknas inom gränserna – och orättvisorna. Där en man kan köpa utländska fotbollslag och en annan knappt kan skrapa ihop till potatis och bröd…” Läs mer ”Allt jämt fortsätter kriget i Tjetjenien. Jag tvekar först inför att använda ordet krig – det låter nästan för snällt, för civiliserat, för att beskriva den tjetjenska situationen. Sedan 1998 pågår där det andra kriget sedan Sovjetunionens fall (det första pågick mellan åren 1994 och 1996). Stormakten Ryssland har sedan flera år blandat sig i leken…” Läs mer ”Sovjetunionen har inte upphört i Europa. Inte helt i varje fall. Ännu finns det en liten spillra kvar, i landet Vitryssland. Här styr president Lukasjenko fortfarande med järnhand. I den här boken skildrar journalisten Tobias Ljungvall utvecklingen i landet från Sovjetunionens kollaps fram till dagens situation. Det är en blandning av intervjuer…” Läs mer ”För drygt 20 år sedan skickades Leif Davidsen som utrikeskorrespondent till Ryssland – dåvarande Sovjetunionen. Hade han själv fått välja hade breddgraderna varit betydligt sydligare, och varmare. Men nu blev det tvångskommendering från dansk tv. Nu återvänder han för att uppleva vad som sker i…” Läs mer ”Ryssland runt sekelskiftet 1800/1900 var ingen utopi att leva i och inte mycket gjordes av statsledningen för att förbättra de rådande förhållandena i landet. Fattigdomen var utbredd, svält var vanligt förekommande bland befolkningen och på det stora hela låg landet långt efter de Västeuropeiska staterna vars utvecklingskurva…” Läs mer ”Vågar man månne kalla Ljudmila Ulitskajas tegelsten Det gröna tältet för en kollektivroman, eller låter det sovjetiskt på fel sätt? Den handlar i alla fall inte om att infoga sig, vare sig innehållsmässigt eller litterärt. Den vindlar, det är det bästa ord jag kan komma på, vindlar och vimlar av olika karaktärer och tidsperioder…” Läs mer ”I bra böcker om barndomen blir man ganska ofta förbannad på föräldrarna. De verkar så irrationella och okänsliga för barnens perspektiv. Det finns förstås en annan sida av det där, den där föräldrarna måste försvinna för att barnen ska kunna växa. Det är hårddraget, men tänkt inte minst på alla…” Läs mer ”Vladimir Nabokov är ju framförallt känd för romanen Lolita, som väldigt många har åsikter om utan att ha läst den. När nu Modernista ger ut den i en ny svensk översättning passar man också på att ge ut Nabokovs fjärde roman, Ögat, som inte översatts till svenska tidigare. Den skrevs 1930 på ryska men gavs först ut 1965 i USA…” Läs mer ”Kanske hette hon Esther. Kanske sköts hon direkt på gatan efter att ha tilltalat en tysk soldat på jiddisch. Vem var egentligen där och kan veta? Vem har berättat historien? Kvinnan som kanske hette Esther blir kvar i Kiev när resten av familjen flyr 1941. Hon har så svårt att röra sig och de tror att de snart ska kunna återvända…” Läs mer ”Modernistas nytugåva av Jevgenij Zamjatins Vi är skönt formgiven av Lars Sundh, och Nils Håkanson har skrivit ett utmärkt förord. Dessutom är Zamjatins poetiska språk i Sven Vallmarks översättning krispigt och klart som en höstmorgon. Är du det minsta intresserad av dystopier så ska du definitivt läsa det här verket som…” Läs mer ”Någonstans i ett land som inte fanns för några år sedan står en sovjetisk kavallerist och pissar i ansiktet på en död polsk soldat. Det polsk-sovjetiska kriget 1919-1921 är, åtminstone i resten av Europa, lite av ett bortglömt krig. Det nyuppståndna Polen och det nybildade Sovjetunionen rök ihop om… ja, officiellt förstås om kyrkan och…” Läs mer ”Mellan 1929 och 1953 tillbringade Varlam Sjalamov 20 år i sovjetiska arbetsläger som oliktänkande. 16 av dessa i Kolyma, en region längst bort i Sibirien, ett fängelse stort som Frankrike, en halv värld borta från… allt. När han släpptes började han skriva om det: inget stort mastodontverk, utan bara (om man får använda ordet…” Läs mer ”Hopplösheten finns egentligen där redan från början. Känslan av att ha missat en chans man aldrig riktigt hann notera. Det är väl det som är det nya Ryssland, kapitalismens alla möjligheter. Att man borde ha köpt en lägenhet medan de gick att ha råd med. Att man borde, borde. Att man får skylla sig själv…” Läs mer ”Jag är Dostojevskij-fanatiker. Det finns inget som går upp emot att försjunka i en Dostojevskijroman, förflyttas till Rysslands 1800-tal, känna värmen från samovarer och sugas in i mötenas dramatik. Dostojevskijs ständiga teman fascinerar. Han återkom ständigt till frågor om ansvar, skuld och försoning. På grund av hans…” Läs mer ”Få saker är möjligen så förknippade med öststaterna som att stå i kö. Eviga, inte sällan fruktlösa köer för livsmedel och andra förnödenheter. Också Lidia Tjukovskajas roman Det tomma hemmet är fylld av köer, men här köar inte kvinnorna för bröd eller kött. Här är de mödrar och hustrur och vänner som köar för att få veta något…” Läs mer ”I en tågkupé någonstans i 1880-talets Ryssland börjar resenärerna samtala och kommer in på äktenskapet, kärleken och relationerna mellan könen. Plötsligt lägger sig en man som tidigare suttit tyst och avskärmad i samtalet. Han presenterar sig som Pozdnysjev, en man som har dödat sin hustru. För berättaren…” Läs mer ”Bengt Jangfeldts nyöversättning av Leo Tolstojs kortroman Ivan Iljitjs död (från 1974, i den här utgåvan reviderad) har en rätt speciell tillkomsthistoria: boken var på Radiumhemmets sjukhusbibliotek så populär och sönderläst att man helt enkelt bad förlaget om en ny. Vilket utbyte döende cancerpatienter haft och har…” Läs mer ”Någonstans djupt in i en skog i det lapptäcke av småriken som en gång kallades ‘Ryssland’ står tre statyer (för naturligtvis måste det alltid finnas statyer efter stora män). Han med mustaschen, som störtade Tsarryssland via revolution; han med födelsemärket, som störtade Sovjet via demokratisering; och han utan…” Läs mer ”’…stoppade gubbsockor och kalsonger från långt före kriget.’ ‘Före vilket krig?’ Han är tolk, men vissa saker går inte att översätta; kontexten för ‘vilket krig?’ är helt annorlunda för en ryss (där kriget bara byter namn då och då) och en schweizare (där kriget är det där som finns utanför gränsen). Men han…” Läs mer ”’Allting står mig upp i halsen och jag är helt uppäten av löss. Att vara en kultiverad person behöver inte nödvändigtvis innebära att man är en idiot… Nu får det vara nog! Allt närmare kommer havet! Havet! Havet! Michail Afanasievitj Bulgakov, född 15 maj 1891 i Kiev i Ryska imperiet, död 10 mars 1940 i Moskva…” Läs mer ”Novellix är förlaget som tror på novellen, som tror på den korta berättelsen. Deras utgivning är väldigt bred – de blandar nyskrivna noveller med klassiska. Förlaget har tidigare bland annat lyft fram tyska novellister, gjort ett släpp med noveller av Selma Lagerlöf, ett med klassiska amerikanska skräcknoveller…” Läs mer ”Den allt behärskande och genomträngande färgen i Maxim Grigorievs debutbok är blå. Blå är, enligt en nyss bioaktuell och mycket omtalad fransk film, den varmaste färgen. Men i Grigorievs bok är det snarare den kyligt distanserade färgen. Den melankoli eller spleen som den ger uttryck för hos Grigoriev kan nästan…” Läs mer ”År 1900 föds Lasarus Lindt. Han är ett geni. En udda fågel som dyker upp i Moskvas akademiska kretsar 1918 och som genom sitt skarpa intellekt, och trots sitt egensinne, så småningom blir en av Sovjetunionens ledande atomfysiker. Lindt åtnjuter alla förmåner det innebär då man är oumbärlig för staten och lever ett liv…” Läs mer ”I sin omfattande bok, Världens litteraturhistoria, nämner Göran Hägg inte alls den ryske författaren Michail Lermontov. Detta kan man se som ett tecken på att Lermontov, utanför Ryssland, är tämligen okänd, eller i alla fall att han i Sverige inte ses som någon som självklart platsar bland de allra viktigaste i rysk litteratur…” Läs mer ”Läkaren Garin är på ett livsviktigt uppdrag. Han är sänd att rädda folk från en epidemi som brutit ut, man talar om en ny digerdöd som skapar zombies på landsbygden. Garin har motgiftet. Men på vägen fastnar han och ressällskapet Herkel i en envis snöstorm. Det blir oväntade stopp, där det omaka paret träffar den ene invånaren…” Läs mer ”Det jävliga är att Den levande får mig att vilja skriva två recensioner. Jag vill skriva en jublande hyllning till romanen jag tror den vill vara, en av de beskaste och tidsenligaste dystopier jag läst på flera år. En värld där den framtida bröd-och-skådespeldiktaturen inte kommer ur det sämsta hos människan, utan ur det som…” Läs mer ”Varför är ryska romaner alltid så långa? Det är en fråga som anmäler sig vid läsandet av Olga Slavnikovas magnum opus 2017. Det är inte bara Dostojevskij, Pasternak och Bulgakov som odlat det långrandigas konst, utan även Olga Slavnikova. Det har naturligtvis sina för- och nackdelar. Den som ger sig i kast med en roman av denna…” Läs mer ”Rysk litteratur förknippas med giganter som Solsjenitsyn, Pasternak, Bulgakov, Platonov, Dostojevskij. De flesta av dessa (med undantag för Dostojevskij, vilket väl säger sig självt) behandlar på olika sätt villkoren för det dagliga livet under Sovjetunionen, där varje dag, särskilt under 1930-talets terrorår, kunde vara en kamp…” Läs mer ”’Min Sasjenka!’ ‘Volodenka!’ De är kära. Sådär brinnande, allomfattande förstagångskära, där allt man någonsin tänkt och upplevt och varenda lilla detalj av livet handlar om den andre. Där allting är kroppar och hjärtan och ögon och smeknamn och fokuseras genom den där linsen som säger ‘du finns, och därför finns jag’…” Läs mer ”’Om det inte är en trädgård –/ släpp tillbaka mig då/ in i tystnaden tingen tänkts ut i.’ En del läser början och slutet först i en roman. För att vara säkra på att de håller. Allt, allt på en gång./ Och utan slut./ Och ingen som tar det tillbaka’ Jag gör samma sak med diktsamlingar och då också ofta som ovan, tar ut något litet. Något…” Läs mer ”Den ryske författaren Konstantin Paustovskij (1892 – 1968) är inte särskilt rikt representerad på svenska. Ett par av hans romaner översattes och gavs ut under 1970- och 80-talen, likaså en handfull av hans många noveller. Nu kommer en utgåva av Paustovskij på svenska för första gången på länge, och för denna står det lilla…” Läs mer ”Handlingen i Metro 2034 är baserad på samma postapokalyptiska scenario som i den tidigare boken, Metro 2033 som gavs ut för något år sedan. I korthet har världen gått under i ett förödande atomkrig och de sista mänskliga överlevarna klamrar sig fast nere i Moskvas tunnelbana för att undgå radioaktiviteten och…” Läs mer ”I vår värld är Max Frei en medelmåttlig förlorare. Han har inga kvaliteter värda att nämna, han är en notorisk kedjerökare och till råga på allt kan han inte ens ta sig samman och sova på nätterna som vanligt folk. Men så möter han en dag i en dröm Sir Juffin Hully och slungas in i en parallellvärld. Sir Juffin…” Läs mer ”Fjodor Dostojevskij. Brott och straff. Bröderna Karamazov. Idioten. Tjocka, matiga, romanluntor om moralfrågor som må äga rum i ryskt 1800-tal men på något vis envisas med att aldrig bli otidsenliga. Jag har läst och läst om de där böckerna, skrattat åt dem (Onda andar inte minst är stor humor), baxnat över hans prosa, gråtit en skvätt…” Läs mer ”Av årets utgivning lär I det heliga Rysslands tjänst stå oöverträffad när det gäller råhet, grotesk och dystopi. Moskvafödde Vladimir Sorokin, av vilken Blått fett och Is tidigare utgivits på svenska, är i hemlandet erkänd provokatör och tabuöverskridare. Och inte att undra på. Att döma av senaste verket vet…” Läs mer ”Det första man märker när man tittar på propagandabilder från Sovjetunionen är att alla människor ler. Det andra är att allt är byggt för och av massorna. Ett stort land kräver stora städer, stora maskiner, gigantiska fabriker, och att alla går i takt. Givetvis kunde man göra motstånd. Men även motståndet är ju egentligen…” Läs mer ”Andrej Platonovs Grundgropen skrevs, och utspelar sig, i Sovjetunionen under åren 1929-30. Det var då Stalin inledde sin första femårsplan och den stora kollektiviseringen av det sovjetiska jordbrukat påbörjades. Platonov själv var delaktig i detta, dels som övertygad socialist, om än inte Stalin-sympatisör, dels som elektroingenjör…” Läs mer ”Utan att hänfalla åt smärta tar sig Ljudmila Ulitskaja an det stora mysteriet döden. Hennes roman påminner om filmen De barbariska invasionerna, alltså handlar den om en man som ligger på sin dödsbädd, omgiven av vänner och före detta älskare, och minns sitt liv. Men där filmen blir smärtsam och obönhörligt sorglig utvecklas…” Läs mer ”Ta Jackie Collins kultroman Hollywoodfruar, krydda med Desperate Housewives och spä ut med lika delar Sex and the City. Blanda, skaka om – glöm inte att skruva åt ordentligt! Till sist: servera med en rejäl portion rysk kaviar. Vad blir det? Jo Ca$ual – Oxana Robskis debutroman, om den stenrika societeten i Moskva-förorten…” Läs mer ”När jag läser Berättelse om det viktigaste väntar jag bara på att atombomben ska slå i backen. Jevgenij Zamjatins kortnovell publicerades dock redan 1923, några decennier innan den riktiga smällen. Men för svenskar är han mer känd för Vi. En dystopisk roman som fungerat som förebild för fler författare än bara George Orwells…” Läs mer ”Jag tänker börja den här recensionen på ett sidospår: Judas. Ni vet han som förrådde Jesus. Oavsett vad man tror om Jesus kan vi ju vara överens om att sälja ut en vän till att bli avrättad är en rätt rutten grej. Men å andra sidan, ur Bibelns perspektiv – om inte Jesus blivit korsfäst, hur hade han då någonsin kunnat återuppstå och förlåta…” Läs mer ”1900-talet var de stora folkomflyttningarnas århundrade – inte minst då i den jättekoloss på lerfötter som hette Sovjetunionen. Hela folk, hela nationer flyttades om. Ryssarna kom till Tadjikistan, inklämt mellan Afghanistan och Kina, deras barn gjorde sig hem där, och när Sovjetunionen kollapsade kördes…” Läs mer ”Leonid Tsypkin sitter på ett tåg mellan Moskva och Leningrad (ty detta utspelar sig på den tid då Ryssland var Sovjetunion). Han reser i Dostojevskijs fotspår, fast han måste stanna i Leningrad i stället för att följa sin idol ut i Europa (ty detta utspelar sig på den tid då Ryssland var Sovjetunion). I stället reser han i tankarna…” Läs mer ”Vår beskrivna litteraturhistoria är bara är en parentes av den verkliga litteraturhistorien. Från oväntat håll kan det dyka upp texter som vänder upp och ned på alla våra föreställningar. Är det ett önsketänkande? När Rámus förlag nu ger ut nyöversatt kortkortprosa av Daniil Charms blir…” Läs mer ”Jerusalem, långfredagen år 33, runt tedags. Tre män spikas upp på varsitt kors. Ingen av dem heter Bar-Abba; han har släppts fri på en tredjes bekostnad. Moskva, maj år 193x, solnedgång. Tre män träffas vid en parkbänk. Ingen av dem heter Lucifer, men det betyder inte att han inte är i krokarna. London, juni år 1968, gissningsvis…” Läs mer ”Med 1980-talets pophits (Alphaville…) i öronen, och ögonen fästa vid någon chatt på Internet. Med samma kärlekslängtan och gruppdynamik som vi. Med en längtan bort och ut, med droger och iskalla förorter. Irina Denezjkina skriver i den här essäsamlingen rakt och utan omskrivningar om hur det är att vara ung i dagens Ryssland…” Läs mer ”Ryssland i början av 1870-talet var ett land i upplösning. Samtidigt som man försökte ta klivet in i industrialismens 1800-tal och bli en modern europeisk stormakt levde fortfarande stora delar av befolkningen kvar i medeltiden. Man hade sett revolutioner och hört om ideologier utomlands, men det Heliga Ryssland levde…” Läs mer ”Roman med kokain är en genial titel. En lika stilig och ärlig förmedlare av både intelligens, dekadens, energi och hopplöshet finns inte. På pocketbokens baksida står ‘M. Agejev är ett av den moderna ryska litteraturens mysterier’. Romanen skulle kunna vara den perfekta sammansmältningen av…” Läs mer ”Hur blir man en lyckad människa? Vad är en lyckad människa? Detta är frågor som sysselsätter huvudpersonen i Gary Shteyngarts debutroman Den ryske debutantens handbok. Existentiella frågor som avhandlas på en behagligt låg nivå. Vladimir Girshkin är övertygad om att hans väg till lycka är att avlägsna sig…” Läs mer ”Ibland, i min lite trångsynta och naiva värld, när naturen reflekterar solen ljus, löven skiner grönt, blommorna sprakar i rabatter och graniten vibrerar av värme, är jag säker på att det alltid kommer att vara så i min värld. Ett paradis utan gråa moln. Och ibland när jag ser bilder av öststatländer, reser sig en kall…” Läs mer ”Bröderna Karamazov kom till i den ryska staden Starraja Russa, sju mil söder om Novgorod. I den lilla staden, känd som kurort, fann Dostojevskij både lindring för sina sjukdomsbesvär och inspiration till sitt arbete. Bokens innehåll växte fram under nätterna då författaren vankade av och an i sitt arbetsrum, drack te…” Läs mer ”Ryskt och otrevligt. Så beskriver Vladimir Nabokov pensionatet i förstlingsverket Masjenka. Ändå ligger det i Berlin. Tiden är 20-tal, och det är den ryska revolutionen som gjort den tyska huvudstaden så rysk, full som den är av exilryssar. Gästerna är också av synnerligen rysk litterär skepnad liksom själva romanen…” Läs mer ”Den 6 och 7 juli 1959 transporterade Wahlström och Widstrand de 1656 återstående exemplaren av förstautgåvan av Vladimir Nabokovs roman Pnin i svensk översättning, till Lövsta sopstation. Orsaken till denna drastiska åtgärd var att Nabokov, med juridisk hjälp, stoppade fortsatt försäljning av romanen, eftersom…” Läs mer ”’People often forget the evil they’ve done unto others, but retain forever the antipathy toward those they’ve wronged – reasons for this are found and fit into the puzzle later, retroactively.’ Ibland stöter man på romaner där idén att skriva en hjälpligt objektiv recension känns hopplös från början, där allt man kan säga…” Läs mer ”Välkommen till Charkiv, en stad av Stockholms storlek i nordöstra Ukraina, präglad av tung industri och hemmaplan för fotbollslaget Metallist. Här driver berättaren omkring med kompisarna Kommunist-Vasia, Doggen Pavlov, Turbo-Sasja, Kakao och några till under ett intensivt veckoslut sommaren 1993. De är arton-nitton år…” Läs mer ”Georgien, 1820-tal. Gränsland, brytningstid. Söderut ligger Osmanska riket, det gamla muslimska imperiet som precis ska till att börja falla samman. Norrut ligger ryska imperiet, som jobbar för fullt med att lägga Kaukasus och Centralasien under sig. Två män finner sig fångade mitt emellan de här två supermakterna; en gammal bandit…” Läs mer ”Ukraina, sent 2000-tal. En öde sovjetisk motorväg om natten, beströdd med gamla kondomer, fimpar och tomflaskor. Några bussar går nog inte längre, tågen går bara en gång om dan, det blir att lifta. Serhij och hans barndomskamrater är här för att Serhij ska skriva en bok. Om vad? Om anarkismen. Vad nu det är för en ism…” Läs mer ”Torget (en kärlekshistoria) är en explicit politisk roman. Den rör vid ett av Europas mest brännande men samtidigt mest osynliggjorda problem: situationen i Vitryssland, ofta kallad ‘Europas sista diktatur’. Torget (en kärlekshistoria) har som sitt själva epicentrum presidentvalet i Vitryssland (eller ‘Belarus’ som det…” Läs mer ”En hämndlysten natur, en despotisk härskare, ett intill det absurda korrumperat och förtryckt folk, och möjligheten att byta skepnad mellan djur och människa är några av beståndsdelarna i Kobra, den turkmenske författaren Ak Welsapars första roman att översättas till svenska. Welsapar lever sedan mitten av 1990-talet…” Läs mer ”Sholem Alejchems berättelser om den fattige mjölkhandlaren Tevje är förstås mest kända som musikalen Spelman på taket – och i svensk översättning har originaltiteln på boken Tevje der Milkhiker fullt förståeligt blivit just Spelman på taket. I egen rätt hör Tevjes historier emellertid till jiddischlitteraturens stora…” Läs mer ”En soldat kommer hem. Kriget han slogs i förlorades av alla. Landet han slogs för finns inte längre. Familjen han slogs för har gått vidare utan honom. Nu bor han i ett garage, utfattig och försupen, och letar efter något att skylla på. Kriget var Afghanistan, soldaten heter Stupak, och landet var Sovjetunionen och är…” Läs mer ”I baksidestexten avslöjar författaren att han brukade skriva ner barnens berättelser när han inte orkade hitta på egna. Det blev en bok, Barnens bok, men efter att ha provat på författarrollen tröttnade barnen på att leverera historier på beställning. Författaren fick återgå till att tänka ut historierna själv…” Läs mer ”Viktor skriver en nekrolog. Viktor vaknar och känner sig inte utvilad. Viktor matar sitt trista husdjur. Chefen ringer från tidningen. Viktor vaknar och har huvudvärk. Och så håller det på. Okej, det finns en långsamt och marginellt utspelad intrig och husdjuret är inget mindre än något så exotiskt som en kungspingvin…” Läs mer ”Fältstudier i ukrainskt sex. Kanske borde man ha anat att det inte skulle bli så skojigt som det tokglada orangea omslaget ger sken av. Färgen för kanske snarast tankarna till den så kallade orangea revolutionen i Ukraina – vad hände egentligen med den där revolutionen sedan den petats ner från löpsedlarna? – men…” Läs mer Våra recensioner av böcker om och från forna Sovjetunionen hittar du under etiketter som Sovjetunionen, Ryska revolutionen, Ryssland, Estland, Lettland, Belarus/Vitryssland, Ukraina, Georgien, Kirgizistan och Tjetjenien, liksom under Ryska författare, Estniska författare, Lettiska författare, Ukrainska författare, Vitryska/belarusiska författare, Georgiska författare och Turkmenska författare. Fler temasidor hittar du under Teman.
Fackböcker om forna Sovjetunionen
Kalle Kniivilä: Sovjets barnbarn: Ryssarna i Baltikum
”Jag? Jag är en människa.”
Vladimir Golstein: Svetlana Aleksijevitj – sovjetintelligentians röst
Politik och litteraturkritik
Anya Von Bremzen: Det goda sovjetiska köket
Ett sekel av sovjetisk matnostalgi
Kalle Kniivilä: Krim tillhör oss: Imperiets återkomst
”Vem var den där maskerade mannen?”
Bengt Jangfeldt: En rysk historia
Möten med levande rysk kulturhistoria
Michail Chodorkovskij: Mina medfångar
Porträttsamling från fängelset
Anna-Lena Laurén & Peter Lodenius: Ukraina: Gränslandet
Kampen om Ukrainas framtid
Svetlana Aleksijevitj: Zinkpojkar
”Oinpackade porträtt och byster av socialistledare låg och skräpade överallt”
Robert Service: Ryska revolutionen 1900 – 1927
”Framtiden kom aldrig till Sovjetunionen”
Kalle Kniivilä: Putins folk
Better the devil you know
Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt
Det är komplicerat
Svetlana Aleksijevitj: Bön för Tjernobyl
Röster om ett nationaltrauma
Svetlana Aleksijevitj: Tiden second hand
”Jag trodde … ”
Pussy Riot: Pussy Riot! A punk prayer for freedom
”Jungfru Maria, fräls oss från Putin”
Svetlana Aleksijevitj: Kriget har inget kvinnligt ansikte
”Ni ska veta att de faktiskt tog ifrån oss segern”
Magnus Ljunggren: Poesi och psykiatri – 16 essäer om det förra sekelskiftets ryska symbolistkultur
Ytligt om poesins och psykets djup
Inta Ruka: People i know
Ömsint skildrad lettisk vardag
Masha Gessen: Mannen utan ansikte
Bäst före-datum: 2024-05-07
Elif Batuman: Besatta
Att bli uppfunnen utav en ryss
Anna Politkovskaja: Sanningen – inget annat
På plats i hotfullt Ryssland
Anna Politkovskaja: Putins Ryssland
Rysslands baksida
Åsne Seierstad: Ängeln i Groznyj
Att beskriva det obeskrivliga
Boris Grigorjev: Illegalister – KGB:s hemligaste spioner
Bakom kulisserna: KGB
David Cesarini och Claes Ericson: Sovjetunionens roliga historia
”Nej, vi har ingen fisk. Det är affären intill som inte har något kött.”
Simon Sebag Montefiore: Den unge Stalin
Och att tänka sig att han skulle bli präst…
Mark Holborn: Propaganda
Välregisserat
Bengt Jangfeldt: Med livet som insats – berättelsen om Vladimir Majakovskij och hans krets
En gigant bland giganter
Elena Filatova: Tjernobyl, dagbok från spökstaden
Tjernobyl – på ukrainska namnet på en ört, malört
Slavomir Rawicz: Flykten från Stalins läger
Fängslande läsning
Nina Lugovskaja: Jag vill leva
Anne och Nina
Peter Kropotkin: Anarkismens moral
Moralteori om verkliga människor
Simon Sebag Montefiore: Stalin
Galenpanna nos. 1
Bertil Torekull: Zojas hus
Fascinerande var ordet
Anna Politkovskaja: Tjetjenien – sanningen om kriget
Det bortglömda krigets fasor
Tobias Ljungvall: Kontroll – Rapport från Vitryssland
Europas sista diktatur
Leif Davidsen: Dostojevskijs sista resa
Ryssland – då och nu
Richard Pipes: Den ryska revolutionen
Lenin & Co
Rysk skönlitteratur | Skönlitteratur från övriga forna sovjetstater
Rysk skönlitteratur
Ljudmila Ulitskaja: Det gröna tältet
Litteraturen som hot och löfte
Dasha Tolstikova: Mitt år av längtan
Utan mamma i Moskva
Vladimir Nabokov: Ögat
Vackert, vemodigt, vindlande
Katja Petrowskaja: Esther kanske
Förlustens och tystnadens historia
Jevgenij Zamjatin: Vi
Frihet kontra lycka i dystopisk klassiker
Isaak Babel: Ryttararmén
Det finns inga bin längre i Volynien
Varlam Sjalamov: Skovelmästaren: Berättelser från Kolyma
Alla de andra dagarna
Roman Sentjin: Familjen Joltysjev
Postsovjetisk misär
Fjodor Dostojevskij: Den evige äkta mannen
Konsten att se människor
Lidia Tjukovskaja: Det tomma hemmet
”Hos oss låter man inte människor gå under!”
Leo Tolstoj: Kreutzersonaten
Mördarens monolog
Leo Tolstoj: Ivan Iljitjs död
I skuggan av döden
Vladimir Sorokin: Tellurien
Den perfekta drogen
Michail Sjisjkin: Venushår
Det enda vi lär oss av historien är historien
Michail Bulgakov: Djävulens vändkrets
Djävulsk briljans
Nikolaj Gogol, Anton Tjechov, Michail Bulgakov, Fjodor Dostojevskij: Novellix Nr 41-44: En dåres anteckningar, Fästmön, Livets stråle, En löjlig människas dröm
4 x ryska klassiker
Maxim Grigoriev: Städer
Vemodiga stadsporträtt
Marina Stepnova: Lasarus kvinnor
1900-talets Ryssland ur kvinnornas perspektiv
Michail Lermontov: Demonen
Romantisk rysk klassiker
Vladimir Sorokin: Snöstormen
Rolig men dryg ryss
Anna Starobinets: Den levande
Halvliv
Olga Slavnikova: 2017
Framtiden genom en ädelsten
Olga Slavnikova (red): Cirkelns kvadratur
Nytt ryskt
Michail Sjisjkin: Brevboken
Framtiden brukade vara en fortsättning på nutiden
Olga Sedakova: Portar. Fönster. Valv.
Mellan speglar, inuti moln
Konstantin Paustovskij: Noveller
Ryska pärlor
Dmitrij Gluchovskij: Metro 2034
Undergången, del 2
Max Frei: Främlingen
Första delen i en lovande fantasyserie
Fjodor Dostojevskij: Vita nätter
Väntar på färgläggning
Vladimir Sorokin: I det heliga Rysslands tjänst
Våld, åtta till fem
Vladimir Kaminer: Militärmusik
Vill du ha din frihet får du ta den
Andrej Platonov: Grundgropen
Mellan absurdism och verklighet
Ljudmila Ulitskaja: En munter begravning
Döden i New York
Oxana Robski: Ca$ual
Desperata hemmafruar i Moskva
Jevgenij Zamjatin: Berättelse om det viktigaste
Gammalt odödligt
Sergej Lukjanenko: Nattens väktare
Good… bad… I’m the guy with the gun
Andrej Volos: Hurramabad
Padarlanat!
Leonid Tsypkin: Sommaren i Baden-Baden
Fan Fiction
Daniil Charms: Den fyrbenta kråkan
Örfil, kort och gott
Michail Bulgakov: Mästaren och Margarita
Pleased to meet you, hope you guess my name
Irina Denezjkina: Ge mig
Det nya, råa Ryssland
Fjodor Dostojevskij: Onda andar
Revolution rock
M. Agejev: Roman med kokain
Knark piggar upp
Gary Shteyngart: Den ryske debutantens handbok
Strävan efter assimilering
Andreï Makine: Musiken i ett liv
Homo individus
Fjodor Dostojevskij: Bröderna Karamazov
Tankeväckande tegelsten
Vladimir Nabokov: Masjenka
Den smakar bittert – och ljuvt av liv
Vladimir Nabokov: Pnin
Nu prjamo amerikanets!
Rysk skönlitteratur | Skönlitteratur från övriga forna sovjetstater
Skönlitteratur från övriga forna sovjetstater
Oksana Zabuzjko: The Museum of Abandoned Secrets
Historien skrivs av revisorer
Serhij Zjadan: Depeche Mode
Fulla unga män
Aka Morchiladze: Spegelriket
Östern är en känslig sak
Serhij Zjadan: Anarchy in the UKR
Uppror är nostalgi
Barys Pjatrovitj: Torget (en kärlekshistoria)
Till frågan om Europas sista diktatur
Ak Welsapar: Kobra
Naturen kommer slingrande för att hämnas
Sholem Alejchem: Spelman på taket
Judisk galghumor och brutal vardag
Vasil Bykau: Veteranen
Jag sköt inte Aleksandr Lukasjenko
Peeter Sauter: De lata barnens bok
Vem är det som är lat egentligen?
Andrej Kurkov: Döden och pingvinen
Mittemellan
Oksana Zabuzjko: Fältstudier i ukrainskt sex
Fältstudier i ukrainsk offermentalitet
Rysk skönlitteratur | Skönlitteratur från övriga forna sovjetstater
Publicerad: 2015-08-29 00:01 / Uppdaterad: 2016-07-16 20:39
Inga kommentarer ännu
Kommentera