Recension

: Den unge Stalin
Den unge Stalin Simon Sebag Montefiore
2007
Prisma
8/10

Och att tänka sig att han skulle bli präst…

Utgiven 2007
ISBN 9789151845456
Sidor 392
Orginaltitel Young Stalin
Översättare Per Nyqvist

Om författaren

Fotograf: Jeremy Young

Simon Sebag Montefiore, född i London 1965, är historiker och journalist. Han tillbringade större delen av 1990-talet med att resa runt och rapportera från det forna Sovjet samt gräva i de nyöppnade arkiven. Han har tidigare utgivit en lovordad biografi om ”Potemkin: The Prince of Princes” (2000).

Sök efter boken

Det bästa seminariet jag besökte under bokmässan i Göteborg förra året var det med Simon Sebag Montefiore. Inte för att det som avhandlades var så mycket intressantare än det som diskuterades på andra seminarier, utan för att Montefiore är ett proffs. Så trevligt att lyssna på någon som kan uttrycka sig, som kan dra de rätta små anekdoterna och skämta om sig själv och sin växlande popularitet i Kreml (på ett lite kokett sätt med inslag av rätt mycket självgodhet, men ändå). Ja, det är bra med proffs. Excellent.

Den unge Stalin är också helt klart ett resultatet av proffjobb. En hel stab av researchers har tillbringat åtskilliga timmar i arkiv i Georgien som aldrig tidigare öppnats för utomstående. Bland annat har en mängd opublicerade memoarer hittats, skrivna av bland annat Stalins mor och flera gamla flickvänner. Dessa har aldrig kunnat ges ut, av förklarliga skäl.

Det är en oerhört ambitiös biografi, och ett utmärkt komplement till Montefiores förra bok Stalin. Den röde kejsaren och hans hov. Liksom den förra boken lyckas Den unge Stalin hålla uppe läsarens intresse hela vägen. Stalins barndom belyses, och mycket plats används åt spekulationer om vem som egentligen var hans far, en fråga som inte kan besvaras vilket ger ett skönt gammaldags intryck med vilda spekulationer och mer eller mindre underbyggda teorier åt olika håll.

Nu när det är möjligt att fastställa faderskap på foster medan de är kvar i livmodern är det ganska intressant att det enda sättet att ta reda på Stalins härkomst är att läsa mer än 70 år gamla memoarer och brev…uppenbarligen var det här även en fråga som sysselsatte Stalin en hel del. Och nog är det förståeligt att en man som betraktade sig själv som en framtida ledare för det väldiga Ryssland önskade sig en annan far än en alkoholiserad skomakare från Gori, en liten stad i bakvattnen i Georgien.

Intressant är också att följa Stalins karriär som bankrånare och kvinnokarl – här byts det flickvänner oftare än det byts skjortor. Enligt biografin fick Stalin också minst två utomäktenskapliga barn, varav den ene så småningom blev chef för den sovjetiska televisionen. Båda sönerna fick besök av säkerhetstjänsten NKVD, som förmådde dem att skriva på en förbindelse om att ”aldrig prata om sitt ursprung”. Den paranoia och oberäknelighet som senare skulle göra livet surt för miljoner människor hade också börjat framträda redan under den här tiden. Liksom Stalins sätt att skoninglöst utnyttja människor för sina egna syften. Detta börjar redan under den korta tiden på prästseminariet.

Den del av Rysslands historia som belyses mest, tiden innan revolutionen och bolsjevikpartiets bildande och Stalins roll i det hela, har tidigare beskrivits på ett delvis annorlunda sätt. Stalins roll i revolutionen 1917 har tidigare inte getts särskilt stort utrymme. Enligt Montefiore beror detta på att han vid denna tid inte var känd utanför den innersta kretsen av revolutionärer.

Liksom i Stalin lyckad Montefiore ge en mer komplex bild av Stalin. Han ser på objektet för sin forskning i en typ av ljus som gör honom mer mänsklig och mer mångfacetterad. Intressant. Det är också mycket intressant att läsa om Stalins mor, av allt att döma den enda person som vågade säga emot honom även i tider då ett sådan beteende var ytterst hälsovådligt. Likväl litade han inte ens på henne.

Textutdrag (Visa/göm)

Anna Larsson

Publicerad: 2008-01-06 00:00 / Uppdaterad: 2010-01-15 11:10

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #2770

4 kommentarer

spelar det nån roll i vilken ordning man läser böckerna?

Christoffer Oregistrerad 2008-01-06 14:08
 

Nej, egentligen inte. Det finns en del hänvisningar till "Stalin…" i "Den unge Stalin" men annars tycker iallafall jag att de är så pass fristående att man kan läsa dem i valfri ordning. Vad tycker ni andra?

Anna Larsson Redaktionen 2008-01-06 15:32
 

[...] Läs mer: Pooma, Dagens Bok, I media: SVD, DN, Läs även andra bloggares åsikter om Sebag Montefiore, Simon Sebag Montefiore, [...]

Stalin förklarad | Svensson Oregistrerad 2010-03-08 20:25
 

Efter jag har läst mycket om Stalins privata liv och hans biografi skrivna av olika historiker framgår att Stalin har judisk påbrå liksom Hitler. Deras uppväxt och förhållande till sina fäder visar påfallande likhet.
Jag ber om kommentarer…

Wanda Sava Oregistrerad 2016-04-26 16:03
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?