Vår beskrivna litteraturhistoria är bara är en parentes av den verkliga litteraturhistorien. Från oväntat håll kan det dyka upp texter som vänder upp och ned på alla våra föreställningar. Är det ett önsketänkande? När Rámus förlag nu ger ut nyöversatt kortkortprosa av Daniil Charms blir sådana tankar levande. En författare i marginalen som de kallar honom. Boken är en samling av galet vridna prosatexter i miniatyr.

Daniil Charms blev arresterad 1941 av Stalins hejdukar och han avled i fängelset året därpå. Tio år tidigare blev han fängslad för första gången, med släpptes. Det var en tuff tid för Leningrad och de nyskapande konstnärerna. Detta präglar förstås Charms texter: flyktighet, motstånd och provokationer. Att ha en historia, men inte kunna berätta den. Att bli avbruten redan innan man kommit igång.

Det var en gång en person som gick till sitt arbete, men på / vägen mötte han en annan person, som just köpt en polsk / limpa och var på väg hem till sitt. / Och det är, egentligen, allt.

Under Charms livstid publicerades inte mer än några dikter och ett par barntexter. Precis som Majakovskij skrev han alltså barnböcker, ett officiellt skrivande för att vilseleda kommunismens kontroll över konsten, kan man gissa. En vän till Charms lyckades rädda de flesta av hans manuskript, skrivna på lappar och lösa blad, i en resväska, innan tyskarna bombade staden. Det är dessa anteckningar som bildar Charms författarskap.

Han hade en sån näsa att man fick lust att stöta den med en biljardkö.

Vissa handlar om inget annat än sig själva och situationen de skapats i, medan andra är enradiga tankestänkare till stora ryssar som Gogol och Tjechov, detta blandat med rena provokationer och modernistiskt korrekta örfilar.

Att förgifta barn är grymt. Men nåt måste man ju göra med dem!

Avantgardist, postfuturist, dadaist, surrealist och nihilist. Vad ni vill. Det spelar mindre roll för Charms och hans texter, de gör sig giltiga i denna utgåva ändå. Själv kände jag inte till honom tidigare, trots att det redan finns två böcker av honom på svenska: Konsten är ett skåp (AWE/Gebers) och För det första och för det andra (Tidens förlag); och en tredje är på väg, En dålig människa. Och andra berättelser (Ersatz).

Den fyrbenta kråkan är illustrerad med streckgubbar på nästan varje sida, och till en början stör det min läsning. De liksom styr och förminskar texternas möjligheter. Men efter några genomläsningar blir jag bekant med dem och de blir rätt kul i all sin dumhet. Det enda jag saknar är datering när texterna kommit till. Det skulle vara givande att veta när i livet han skrev vilka texter, före eller efter den första arresteringen etcetera. Jag önskar också en Charms samlade, för någon gång borde ju hela resväskan hamna i en och samma volym.