<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Midsommar</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/etiketter/midsommar/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 22 Apr 2026 22:00:14 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Tema: gudar, väsen, tomtar och troll</title>
		<link>http://dagensbok.com/2017/06/23/tema-gudar-vasen-tomtar-och-troll/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2017/06/23/tema-gudar-vasen-tomtar-och-troll/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 22 Jun 2017 22:01:50 +0000</pubDate>
		<dc:creator>redaktionen, dagensbok.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[Special]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>
		<category><![CDATA[Övernaturligt]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=87969</guid>
		<description><![CDATA[Midsommarnatten är mätt av magi. Länge har man föreställt sig att gränsen mellan människornas värld och den övernaturliga var extra tunn denna natt. Framtiden kunde förutses och blidkas, älvor dansa och skatter stiga upp ur jorden. Här på dagensbok.com har vi förstås tagit tillfället i akt att samla ihop en bokskatt för hängmatte- eller regnläsning. [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Midsommarnatten är mätt av magi. Länge har man föreställt sig att gränsen mellan människornas värld och den övernaturliga var extra tunn denna natt. Framtiden kunde förutses och blidkas, älvor dansa och skatter stiga upp ur jorden.</p>
<p>Här på dagensbok.com har vi förstås tagit tillfället i akt att samla ihop en bokskatt för hängmatte- eller regnläsning. Temat är just alla övernaturliga väsen som kanske eller kanske inte kan tänkas titta fram under midsommarnatten.</p>
<p>God läshelg!<br />
/Redaktionen genom <a href=http://dagensbok.com/redaktionen/ella-andren/>Ella Andrén</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p><center><a href="#Gudar">Gudar</a> | <a href="#Troll">Troll</a> | <a href="#Spöken">Spöken</a><br />
<a href="#Häxor">Häxor</a> | <a href="#Tomtar">Tomtar</a> | <a href="#Levande döda">Levande döda</a><br />
<a href="#Blandade väsen">Blandade väsen</a></center></p>
<p><a name="Gudar"><br />
<h2>Gudar</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/sara-bergmark-elfgren-och-karl-johnsson-vei-bok-1/"><br />
<h4>Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson: <cite>Vei &#8211; bok 1</cite><br />
<strong>Nordisk mytologi ur ny vinkel</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/sara-bergmark-elfgren-och-karl-johnsson-vei-bok-1/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/06/bergmark-elfgren-johnsson-veibok1-omslag.jpg" title="Sara Bergmark Elfgren och Karl Johnsson: 'Vei - bok 1'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Vei är namnet på en ung kvinna – mänsklig, men inte fullt mänsklig – som flyter i havet i början av Sara Bergmark Elfgrens och Karl Johnssons äventyrsberättelse med samma namn. Bara efterhand får läsaren komma underfund med hur hon hamnat där. På havet finns också ett vikingaskepp ute på irrfärd under ledning av…” <a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/sara-bergmark-elfgren-och-karl-johnsson-vei-bok-1/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/johan-egerkrans-nordiska-gudar/"><br />
<h4>Johan Egerkrans: <cite>Nordiska gudar</cite><br />
<strong>Mättad mytvärld där bilderna är behållningen</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/johan-egerkrans-nordiska-gudar/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/06/johan-egerkrans-nordiskagudar-omslag.jpg" title="Johan Egerkrans, 'Nordiska gudar'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Nordiska gudar får nog sägas vara på frammarsch. Idag recenseras, förutom denna bok, Sara Bergmark Elfgrens och Karl Johnssons Vei, där maktkampen mellan asar och jättar spelar en central roll. Nyligen skrev Mattias om Lars Lönnroths nyöversättning av Den poetiska Eddan, och då har vi ändå bara skrapat på ytan…” <a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/johan-egerkrans-nordiska-gudar/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/01/28/den-poetiska-eddan/"><br />
<h4><cite>Den poetiska Eddan</cite><br />
<strong>Nordisk urtext i ny skrud</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/01/28/den-poetiska-eddan/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/01/omslag_denpoetiskaeddan_lonnroth.jpg" title="'Den poetiska Eddan'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Den poetiska Eddan är ett av de äldsta litterära verken i den nordiska kultursfären. Lars Lönnroth, professor emeritus i litteraturvetenskap, har gjort en nyöversättning av den medeltida pergamenthandskriften Codex Regius och andra handskrifter. Det är den första översättningen till svenska av Den poetiska Eddan på ett…” <a href="http://dagensbok.com/2017/01/28/den-poetiska-eddan/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/11/18/malcolm-day-gudar-och-gudinnor-i-antik-mytologi/"><br />
<h4>Malcolm Day: <cite>Gudar och gudinnor i antik mytologi</cite><br />
<strong>Bra men lite bortslarvad</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/11/18/malcolm-day-gudar-och-gudinnor-i-antik-mytologi/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Gudar_o_gudinnor.jpg" title="Malcolm Day, 'Gudar och gudinnor i antik mytologi'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Originalets titel är 100 Characters from Classical mythology as seen in Western art, och den titeln är bättre än dess svenska variant. Denna uppslagsbok över framför allt grekiska halvgudar, hjältar och gudomar är en fin översikt, illustrerad med målningar, statyer och väggprydnader som man nog känner igen, om man…” <a href="http://dagensbok.com/2007/11/18/malcolm-day-gudar-och-gudinnor-i-antik-mytologi/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2001/10/22/h-r-ellis-davidson-nordens-gudar-och-myter/"><br />
<h4>H R Ellis Davidson: <cite>Nordens gudar och myter</cite><br />
<strong>Mytologi på allvar</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2001/10/22/h-r-ellis-davidson-nordens-gudar-och-myter/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/NordensGudarOchMyter.gif" title="H R Ellis Davidson, 'Nordens gudar och myter'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det är tre saker som gör att Nordens gudar och hjältar är läsvärd och lärorik. Den första och kanske viktigaste är att författaren tar dessa gudar och hjältar på allvar och, trots att det är omöjligt att helt fjärma sig från samtiden, inte försöker pressa in dem i någon sorts nutida mall. De har spelat en roll, i många fall avgörande, i…” <a href="http://dagensbok.com/2001/10/22/h-r-ellis-davidson-nordens-gudar-och-myter/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/04/01/adele-schreiber-den-hinduiska-gudavarlden/"><br />
<h4>Adèle Schreiber: <cite>Den hinduiska gudavärlden</cite><br />
<strong>Lärobok om hinduismens gudar</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/04/01/adele-schreiber-den-hinduiska-gudavarlden/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/den-hinduiska_gudavarlden.bmp" title="Adèle Schreiber, 'Den hinduiska gudavärlden'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Hinduismen – en av världens största religioner, med en mycket komplex gudavärld. I den här boken försöker konsthistorikern Adèle Schreiber reda ut hur de olika hinduiska gudarna har skildrats i konst och litteratur. Gudarna, eftersom det främst är två manliga gudar som upptar större delen av…” <a href="http://dagensbok.com/2005/04/01/adele-schreiber-den-hinduiska-gudavarlden/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/05/28/meg-rosoff-i-begynnelsen-var-bob/"><br />
<h4>Meg Rosoff: <cite>I begynnelsen var Bob</cite><br />
<strong>Om Gud var en slacker</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/05/28/meg-rosoff-i-begynnelsen-var-bob/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2016/05/meg-rosoff-ibegynnelsenvarbob-omslag.jpg" title="Meg Rosoff, 'I begynnelsen var Bob'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Gud finns. Det är premissen för Meg Rosoffs roman I begynnelsen var Bob. Eller ja, Gud finns, men rekryteringsprocessen lämnade tyvärr en del att önska. Faktum är att Gud, som förresten heter Bob, är en slackig, slapp, ombytlig och inte minst sagt kåt tonårskille som förärats positionen av sin mamma…” <a href="http://dagensbok.com/2016/05/28/meg-rosoff-i-begynnelsen-var-bob/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/12/15/britt-mari-nasstrom-nordiska-gudinnor/"><br />
<h4>Britt-Mari Näsström: <cite>Nordiska gudinnor</cite><br />
<strong>Välbehövligt, men kunde redigerats</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/12/15/britt-mari-nasstrom-nordiska-gudinnor/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2009/11/nordiskagudinnor_omslag.jpg" title="Britt-Mari Näsström, 'Nordiska gudinnor'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”För en tid sedan var jag på middag med vikingatema. Där fanns också en sagoberättare, som berättade en hemsk historia om Fimbulvintern. Efteråt fick han frågan ”var är brudarna?”, varpå han svarade att det inte förekommer så många kvinnor inom den fornnordiska mytologin, och efter en stund berättade han en annan historia…” <a href="http://dagensbok.com/2009/12/15/britt-mari-nasstrom-nordiska-gudinnor/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2004/02/03/erik-hjorth-nielsen-hugin-munin-berattar-om-nordens-gudar/"><br />
<h4>Erik Hjorth Nielsen: <cite>Hugin &#038; Munin berättar om Nordens gudar</cite><br />
<strong>Han är en hon</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2004/02/03/erik-hjorth-nielsen-hugin-munin-berattar-om-nordens-gudar/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2004/02/huginochmuninberattaromnordensgudar-omslag.jpg" title="Erik Hjorth Nielsen, 'Hugin &#038; Munin berättar om Nordens gudar'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Hugin och Munin, nä, han heter inte Mumin. Och är Munin verkligen en han? Vet du inte vilka de är, Hugin och Munin? De är de två korparna i den nordiska mytologin. Tillsammans flyger de världen runt och ingenting undgår deras ögon och öron. De två är de klokaste av alla eftersom de har druckit ur Mimers brunn…” <a href="http://dagensbok.com/2004/02/03/erik-hjorth-nielsen-hugin-munin-berattar-om-nordens-gudar/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2000/11/11/gud-bibeln/"><br />
<h4><cite>Bibeln</cite><br />
<strong>Gud är tillbaka – och han är jävligt förbannad</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2000/11/11/gud-bibeln/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Bibeln.jpg" title="'Bibeln'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Handen på hjärtat: hur ofta läser ni om böcker? Nu menar jag inte små slickade poesistrofer och rådströmska metaforer utan Tegelstenarna. Dom där stora och Viktiga Verken som format hela ens livssyn och verklighetsuppfattning. Jag gör det aldrig, för jag hinner inte. Det kommer ju hela tiden nya böcker, och det är roligare att…” <a href="http://dagensbok.com/2000/11/11/gud-bibeln/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/05/02/neil-gaiman-anansi-boys/"><br />
<h4>Neil Gaiman: <cite>Anansi Boys</cite><br />
<strong>Gud är död – här är hans barn</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/05/02/neil-gaiman-anansi-boys/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/AnansiBoys.jpg" title="Neil Gaiman, 'Anansi Boys'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Att detta är en uppföljare till American Gods (på svenska kallad Amerikanska gudar) går inte att ta miste på. Världshistoriens alla gudomligheter lever nu i mer eller mindre mänsklig form i USA. Denna bok handlar om sönerna till en av karaktärerna i American Gods, Mr Nancy, som gudom känd som Anansi…” <a href="http://dagensbok.com/2007/05/02/neil-gaiman-anansi-boys/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2003/05/21/jonas-gardell-om-gud/"><br />
<h4>Jonas Gardell: <cite>Om Gud</cite><br />
<strong>Gud är inte god</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2003/05/21/jonas-gardell-om-gud/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/omgud.jpg" title="Jonas Gardell, 'Om Gud'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Aldrig hade jag trott att Gardell i en av sina böcker skulle hålla en så genomgående seriös ton som han gör i Om Gud. Men så här i efterhand är det inget konstigt alls med det. Gardell är troende, han tror på Gud och allt som hör därtill. Och kanske är det också därför, för att kunna slå ett slag för sin tro, han vill vara mer saklig…” <a href="http://dagensbok.com/2003/05/21/jonas-gardell-om-gud/">Läs mer</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p><center><a href="#Gudar">Gudar</a> | <a href="#Troll">Troll</a> | <a href="#Spöken">Spöken</a><br />
<a href="#Häxor">Häxor</a> | <a href="#Tomtar">Tomtar</a> | <a href="#Levande döda">Levande döda</a><br />
<a href="#Blandade väsen">Blandade väsen</a></center></p>
<p><a name="Troll"><br />
<h2>Troll</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/johanna-sinisalo-troll/"><br />
<h4>Johanna Sinisalo: <cite>Troll: a love story</cite><br />
<strong>Kultur mot natur?</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/johanna-sinisalo-troll/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/06/johanna-sinisalo-troll-omslag.jpg" title="Johanna Sinisalo, 'Troll: a love story'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Jag hade kunnat ha mina skäl att läsa en finsk roman på engelska, men jag är helt enkelt så insnöad på att nordisk folktro skulle vara en litterär trend just nu att jag inte fattar att Troll – eller Ennen päivänlaskua ei voi, som originalet heter – faktiskt finns översatt till svenska och har gjort det i femton år nu. Sedan dess…” <a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/johanna-sinisalo-troll/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/05/20/nyklassiska-troll/"><br />
<h4>John Holmvall: <cite>Trollskogen</cite><br />
<strong>Nyklassiska troll</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/05/20/nyklassiska-troll/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2016/05/trollskogen-omslag.jpg" title="John Holmvall, 'Trollskogen'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Trollskogen är en seriebok i det medelstora formatet och temat är troll, älvor och liknande oknytt. Precis som vilken klassisk Tomtar och Troll-samling som helst så innehåller Trollskogen flera korta historier (fem för att vara mer exakt). Om man har läst en del trollsagor tidigare så känner man igen sig. Det gör berättelserna…” <a href="http://dagensbok.com/2016/05/20/nyklassiska-troll/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/08/03/siri-pettersen-odinsbarn/"><br />
<h4>Siri Pettersen: <cite>Odinsbarn</cite><br />
<strong>Död mans svans</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/08/03/siri-pettersen-odinsbarn/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/07/siri-pettersen-odinsbarn-omslag.jpg" title="Siri Pettersen, 'Odinsbarn'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Vargen tog den. Det har alltid varit den officiella förklaringen till varför Hirka inte är som alla andra. Som folk. Hon minns det visserligen inte själv, men hon var också bara ett spädbarn när det hände. Pappa har berättat, och ärret sitter ju där i ryggslutet. Så varför skulle hon tvivla? Självklart måste även Hirka vara…” <a href="http://dagensbok.com/2015/08/03/siri-pettersen-odinsbarn/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/01/07/ulf-stark-ulf-starks-samlade-sagor-ur-bland-tomtar-och-troll/"><br />
<h4>Ulf Stark: <cite>Ulf Starks samlade sagor ur Bland tomtar och troll</cite><br />
<strong>Klassiska sagor för vinternatten</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/01/07/ulf-stark-ulf-starks-samlade-sagor-ur-bland-tomtar-och-troll/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/blandtomtarochtroll.jpg" title="Ulf Stark, 'Ulf Starks samlade sagor ur Bland tomtar och troll'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Sagosamlingen Bland tomtar och troll har minsann gått och blivit en institution – nu 100 år gammal. För att fira jubilaren återpublicerar Semic ett urval från ett sekel av sagor. I den här boken finns Ulf Starks samlade sagor från Bland tomtar och troll, med illustrationer av bl.a. Anna Höglund, Klara Stark…” <a href="http://dagensbok.com/2008/01/07/ulf-stark-ulf-starks-samlade-sagor-ur-bland-tomtar-och-troll/">Läs mer</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p><center><a href="#Gudar">Gudar</a> | <a href="#Troll">Troll</a> | <a href="#Spöken">Spöken</a><br />
<a href="#Häxor">Häxor</a> | <a href="#Tomtar">Tomtar</a> | <a href="#Levande döda">Levande döda</a><br />
<a href="#Blandade väsen">Blandade väsen</a></center></p>
<p><a name="Spöken"><br />
<h2>Spöken</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2015/09/09/petter-inedahl-hemsokt/"><br />
<h4>Petter Inedahl: <cite>Hemsökt</cite><br />
<strong>Spöken finns överallt</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/09/09/petter-inedahl-hemsokt/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/09/hemsokt_omslag.jpg" title="Petter Inedahl, 'Hemsökt'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Ibland är det bara en obehaglig känsla av att någon, eller något, finns i rummet. Ibland en tydligare gestalt som visar sig. Under tre års tid har Petter Inedahl letat upp platser i Stockholmsområdet där det sägs spöka. Han har pratat med människor som varit med om oförklarliga saker, som de aldrig trodde att de skulle vara med om…” <a href="http://dagensbok.com/2015/09/09/petter-inedahl-hemsokt/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/10/lauren-oliver-rooms/"><br />
<h4>Lauren Oliver: <cite>Rooms</cite><br />
<strong>Det som dröjer sig kvar</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/10/lauren-oliver-rooms/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/06/lauren-oliver-rooms-omslag.jpg" title="Lauren Oliver, 'Rooms'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Lauren Oliver är en minst sagt väletablerad Y/A- eller ungdomsboksförfattare. Hon har skrivit såväl dystopiska framtidsromaner som mer realistiska psykologiskt drivna romaner, ibland med något slags övernaturligt inslag, som när huvudpersonen i Resten får du ta reda på själv gång på gång återupplever sin sista dag…” <a href="http://dagensbok.com/2017/06/10/lauren-oliver-rooms/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/03/12/oforskrackt-och-spokligt/"><br />
<h4>Jesper Lundqvist: <cite>Spionen på spökskolan</cite><br />
<strong>Oförskräckt men rysligt på spökskolan</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/03/12/oforskrackt-och-spokligt/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/03/jesper-lundqvist-spionenpaspokskolan-omslag.jpg" title="Jesper Lundqvist, 'Spionen på spökskolan'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det är av en slump som Silas märker att han kan bli osynlig. Han blir biten av en geting i klassrummet och märker att smärtan får hans kropp att bli genomskinlig. I chocken efter detta drar han sig undan till skolans källare för att smälta allt och fundera på strategier. Där nere stöter han på Vaktis. Hon är en…” <a href="http://dagensbok.com/2017/03/12/oforskrackt-och-spokligt/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/12/24/julklassiker-i-nyutgava/"><br />
<h4>Charles Dickens: <cite>En julsaga</cite><br />
<strong>Julklassiker i nyutgåva</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/12/24/julklassiker-i-nyutgava/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/12/dickens_en_julsaga_omslag.jpg" title="Charles Dickens, 'En julsaga'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”&#8217;-Nå, låt mig vara i fred då! sade Scrooge. Som om du hade någon glädje av julen! Som om den någonsin hade gjort dig något gott! -Det finns mycket som jag hade kunnat få gott av om jag hade varit påpasslig, svarade systersonen, och dit hör julen. Men även frånsett den vördnad som tillkommer julen för dess heliga namn och ursprung…” <a href="http://dagensbok.com/2014/12/24/julklassiker-i-nyutgava/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/03/17/flortanten-kommer/"><br />
<h4>Susan Hill: <cite>Kvinnan i svart</cite><br />
<strong>Flortanten kommer</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/03/17/flortanten-kommer/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/03/KvinnanISvart-omslag.jpg" title="Susan Hill, 'Kvinnan i svart'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Norra England. Dimma. Stora stenhus. Uråldriga små byar med misstänksamma invånare. En ensam, naiv besökare från storstan som upptäcker att den lilla byn har en Mörk Hemlighet. Behöver man ens ett spöke där? …Jo, man gör nog kanske det. Att läsa Kvinnan i svart är som att flyttas tillbaka till en förment oskyldigare…” <a href="http://dagensbok.com/2014/03/17/flortanten-kommer/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/07/21/rebecka-ahlund-flickan-pa-tavlan/"><br />
<h4>Rebecka Åhlund: <cite>Flickan på tavlan</cite><br />
<strong>Fin men inte klockren debut</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/07/21/rebecka-ahlund-flickan-pa-tavlan/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/07/flickan-pa-tavlan.jpg" title="Rebecka Åhlund, 'Flickan på tavlan'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”&#8217;Inte konstigt att du är trött, gumman&#8217;, sa mamma. &#8216;Jag tror du sov lite oroligt i natt. Du pratade jättemycket i sömnen.&#8217; &#8216;Gjorde jag?&#8217; &#8216;Jag har inte hört dig prata så mycket i sömnen sedan du var liten&#8217;, sa hon. Jag blev lite orolig att jag sagt något om Dylan. Förr i tiden pratade jag i sömnen varje natt, skrattade och grät och…” <a href="http://dagensbok.com/2013/07/21/rebecka-ahlund-flickan-pa-tavlan/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/08/08/jesper-tillberg-de-svarta-svanarnas-natt/"><br />
<h4>Jesper Tillberg: <cite>De svarta svanarnas natt</cite><br />
<strong>Sommarskräckis</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/08/08/jesper-tillberg-de-svarta-svanarnas-natt/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/08/de-svarta-svanarna_omslag.jpg" title="Jesper Tillberg, 'De svarta svanarnas natt'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”De svarta svanarnas natt är något så ovanligt som en ungdomsbok för sin åldersgrupp (9-12) som är rolig. Och den är rolig på riktigt, utan att bli fånig. Något som tyvärr också är ovanligt för åldersgruppen är att boken inte är en killbok, eller en tjejbok. Även om böckerna för målgruppen inte uttalat vänder sig till antingen…” <a href="http://dagensbok.com/2012/08/08/jesper-tillberg-de-svarta-svanarnas-natt/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/05/12/selma-lagerlof-spokhanden/"><br />
<h4>Selma Lagerlöf: <cite>Spökhanden</cite><br />
<strong>Maktlysten spökhistoria</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/05/12/selma-lagerlof-spokhanden/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/05/spokhanden_omslag.jpg" title="Selma Lagerlöf, 'Spökhanden'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”&#8217;- Det går aldrig an att spela kort här i rummet (…). &#8211; Å varför inte? &#8211; Jo, om någon av de spelande gör det minsta fel, det allra obetydligaste knep, kommer det en hand och lägger sig bredvid honom. &#8211; Vad för en hand? &#8211; En gammal, gul hand med tunga diamantringar på de krokiga fingrarna och med äkta spetsar om…” <a href="http://dagensbok.com/2012/05/12/selma-lagerlof-spokhanden/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/12/10/carl-michael-edenborg-och-loka-kanarp-hungerhuset/"><br />
<h4>Carl-Michael Edenborg och Loka Kanarp: <cite>Hungerhuset</cite><br />
<strong>Inget att läsa ensam hemma</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/12/10/carl-michael-edenborg-och-loka-kanarp-hungerhuset/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2011/12/hungerhuset-omslag.jpg" title="Carl-Michael Edenborg och Loka Kanarp, 'Hungerhuset'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Omslaget till Hungerhuset avslöjar inget alls om all den skräck boken gömmer i sig. I förgrunden står en flicka med ryggen mot läsaren, hon går mot ett idylliskt trähus med förstugetrapp och tegeltak. Det växer gräs och blommor. Flickan har något i handen, kanske en leksak, eller en matsäck eller något som hon har…” <a href="http://dagensbok.com/2011/12/10/carl-michael-edenborg-och-loka-kanarp-hungerhuset/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/11/05/cornelia-funke-spokriddaren-och-hans-vapnare/"><br />
<h4>Cornelia Funke: <cite>Spökriddaren och hans väpnare</cite><br />
<strong>Högstämd spökhistoria</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/11/05/cornelia-funke-spokriddaren-och-hans-vapnare/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2011/11/spokriddaren_omslag.jpg" title="Cornelia Funke, 'Spökriddaren och hans väpnare'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Mitt första möte med Spökriddaren och hans väpnare var på releasefesten för den. Den tyska författaren Cornelia Funke och massor med barn var på plats på nyöppnade Palatset på Riddarholmen. Barnen hade satt ihop en pjäs baserad på inledningen av Spökriddaren och hans väpnare. Redan då reagerade jag på att…” <a href="http://dagensbok.com/2011/11/05/cornelia-funke-spokriddaren-och-hans-vapnare/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/07/03/john-ajvide-lindqvist-manniskohamn/"><br />
<h4>John Ajvide Lindqvist: <cite>Människohamn</cite><br />
<strong>Underliga vägar, här kommer vi</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/07/03/john-ajvide-lindqvist-manniskohamn/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/manniskohamn.jpg" title="John Ajvide Lindqvist, 'Människohamn'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Så kom då äntligen Sveriges okrönta skräckkung ut med en ny roman, ivrigt emotsedd i bokbloggar och biblioteksreservationslistor (lagom långt ord?). John Ajvide Lindqvist kom som ett yrväder 2004 och har sedan fått även skräckovana romanläsare att svälja vampyrer, zombies, troll och Smiths-citat utan att blinka…” <a href="http://dagensbok.com/2008/07/03/john-ajvide-lindqvist-manniskohamn/">Läs mer</a></p>
<p><a name="Häxor"><br />
<h2>Häxor</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2013/08/03/therese-soderlind-vagen-mot-balberget/"><br />
<h4>Therése Söderlind: <cite>Vägen mot Bålberget</cite><br />
<strong>Spänning som inte riktigt bär hela vägen</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/03/therese-soderlind-vagen-mot-balberget/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/08/therese-soderlind-vagenmotbalberget-omslag.jpg" title="Therése Söderlind, 'Vägen mot Bålberget'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Än en gång ger sig Therése Söderlind i kast med norrländskt svårmod, men denna gång tar hon steget längre och gör upp med det skamliga arvet i häxprocessen. Vägen mot Bålberget är en roman om fyra personer som under olika tidsperioder lever i en och samma bygd, Nyland. Vi får följa deras öden och vad det innebär…” <a href="http://dagensbok.com/2013/08/03/therese-soderlind-vagen-mot-balberget/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/06/18/gregory-maguire-wicked/"><br />
<h4>Gregory Maguire: <cite>Wicked</cite><br />
<strong>Diskriminering och motstånd ovan regnbågen</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/06/18/gregory-maguire-wicked/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2011/06/gregory-maguire-wicked-omslag.jpg" title="Gregory Maguire, 'Wicked'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det är en fantastisk liten pocketutgåva av Wicked jag lyckats lägga vantarna på. Den har omslag efter musikalaffischen, med titeln grönglittrande och upphöjd i relief och själva sidorna kantade av grönt, sådär som äldre böcker kan vara förgyllda. Knallgrönt. Man blir helt glad. Grönt är förstås den elaka häxan Västans färg från…” <a href="http://dagensbok.com/2011/06/18/gregory-maguire-wicked/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/05/10/mats-strandberg-och-sara-bergmark-elfgren-cirkeln/"><br />
<h4>Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren: <cite>Cirkeln</cite><br />
<strong>Häxorna vs demonerna</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/05/10/mats-strandberg-och-sara-bergmark-elfgren-cirkeln/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2011/06/cirkeln_omslag.jpg" title="Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren, 'Cirkeln'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Vid det här laget har väl knappt någon missat vårens litteraturhajp Cirkeln som är första delen i en trilogi av författarduon Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Att det är just en ungdomsbok som står för den gör den mer välkommen, men jag har alltid varit skeptisk inför hajper. När jag började läsa hade jag…” <a href="http://dagensbok.com/2011/05/10/mats-strandberg-och-sara-bergmark-elfgren-cirkeln/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/03/30/bengt-ankarloo-satans-raseri/"><br />
<h4>Bengt Ankarloo: <cite>Satans raseri</cite><br />
<strong>De svenska häxprocesserna</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/03/30/bengt-ankarloo-satans-raseri/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/satansraseri.jpg" title="Bengt Ankarloo, 'Satans raseri'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”1594 stod Ingegärd Andersdotter inför rätta i Habo för häxeri och trolldom. Efter tortyr erkände Ingegärd att hon hade lärt sig att väcka de döda av ”en liten kumpan”. Det här är ett av de första kända rättsfallen om häxeri i Sverige. Under det kommande seklet skulle häxjakten intensifieras. Under Karl XI:s tid på tronen…” <a href="http://dagensbok.com/2007/03/30/bengt-ankarloo-satans-raseri/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2010/02/11/dubravka-ugresic-baja-jaga-la-ett-agg/"><br />
<h4>Dubravka Ugresic: <cite>Baja Jaga la ett ägg</cite><br />
<strong>Fulkärringens upprättelse</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2010/02/11/dubravka-ugresic-baja-jaga-la-ett-agg/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2010/02/babajagalaettagg_omslag.jpg" title="Dubravka Ugresic, 'Baja Jaga la ett ägg'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det var en gång en liten flicka som växte upp i en stad i norra Jugoslavien. Flickan spenderade mycket tid på sina morföräldrars gård där hon fördrev dagarna genom att springa runt i det mjuka gräset i äppelträdgården, klappa de lena, nykläckta kycklingarna och reta sin mormor genom att dra korna i svansen när…” <a href="http://dagensbok.com/2010/02/11/dubravka-ugresic-baja-jaga-la-ett-agg/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/12/27/ebbe-schon-haxkonster-och-karleksknep/"><br />
<h4>Ebbe Schön: <cite>Häxkonster och kärleksknep</cite><br />
<strong>Regler, processer och folktro i ett (stort) nötskal</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/12/27/ebbe-schon-haxkonster-och-karleksknep/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2008/12/ebbe-schon-haxkonsterochkarleksknep-omslag.jpg" title="Ebbe Schön, 'Häxkonster och kärleksknep'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Jag fick inledningsvis en viss missuppfattning av den här bokens titel, Häxkonster och kärleksknep, vilket i kombination med omslagsbilden gav mig en smula annorlunda förväntningar på innehållet än vad jag faktiskt sedan fick läsa. Boken bygger delvis på två äldre böcker av samma författare (Häxor och…” <a href="http://dagensbok.com/2008/12/27/ebbe-schon-haxkonster-och-karleksknep/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/07/04/lauren-myracle-bliss/"><br />
<h4>Lauren Myracle: <cite>Bliss</cite><br />
<strong>Rhymes with bitches</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/07/04/lauren-myracle-bliss/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/06/lauren-myracle-bliss-omslag.jpg" title="Lauren Myracle, 'Bliss'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Bliss – eller som hennes hela namn lyder: &#8216;Bliss In the morning dew&#8217; – har vuxit upp i kollektiv tillsammans med sina omkringkuskande hippieföräldrar. När de hastigt lämnar landet, för att undgå inkallelse till Vietnamkriget, placeras Bliss hos sin sydstatskonservativa högreståndsmormor i Atlanta…” <a href="http://dagensbok.com/2013/07/04/lauren-myracle-bliss/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/lars-widding-nar-haxbalen-brann/"><br />
<h4>Lars Widding: <cite>När häxbålen brann</cite><br />
<strong>Levande historia</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/lars-widding-nar-haxbalen-brann/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/NarHaxbalenBrann.jpg" title="Lars Widding, 'När häxbålen brann'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”&#8217;Våren 1675 satte Satan i gång ett jävla liv i staden Stockholm. Speciell förkärlek visade han Katarina församling på Södermalm. Överallt bland dessa fattiga kvinnor värvade han häxor, med vilka han sedan hade de grövsta orgier natt efter natt i sitt högkvarter på Blåkulla.&#8217; Så börjar Lars Widdings När häxbålen brann, en mustig…” <a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/lars-widding-nar-haxbalen-brann/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/09/24/william-shakespeare-macbeth/"><br />
<h4>William Shakespeare: <cite>Macbeth</cite><br />
<strong>”Och alla gårdagar har lyst fram narrar till dödens mörker”</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/09/24/william-shakespeare-macbeth/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Macbeth.jpg" title="William Shakespeare, 'Macbeth'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Jag har absolut inget till övers för viftandet med gamla dammiga författare om det inte kan understrykas att de är användbara och livskraftiga också idag. På så sätt har jag ett ganska krasst bruksperspektiv på litteratur. Det perspektivet snarare underbygger än stjälper mitt underbart nördiga förhållande till William Shakespeare…” <a href="http://dagensbok.com/2005/09/24/william-shakespeare-macbeth/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/candace-savage-witch-the-wild-ride-from-wicked-to-wicca/"><br />
<h4>Candace Savage: <cite>Witch. The Wild Ride from Wicked to Wicca</cite><br />
<strong>Mångsidig historisk bilderbok</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/candace-savage-witch-the-wild-ride-from-wicked-to-wicca/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/WitchTheWildRideFromWickedToWicca.jpg" title="Candace Savage, 'Witch. The Wild Ride from Wicked to Wicca'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”I århundranden har häxor varit onda kvinnor med magiska egenskaper, sannolikt förknippade med djävulen. Det senaste århundradet, eller till och med decenniet, har det emellertid hänt något. Häxan har blivit en positiv symbol för kvinnlig makt. Ibland också en religiös figur, som i den…” <a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/candace-savage-witch-the-wild-ride-from-wicked-to-wicca/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/celia-rees-haxa/"><br />
<h4>Celia Rees: <cite>Häxa</cite><br />
<strong>En annan historia</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/celia-rees-haxa/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Haxa.gif" title="Celia Rees, 'Häxa'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Insydda i ett gammalt lapptäckte finner man anteckningar från mitten av 1600-talet. De utgör en dagbok skriven av en ung kvinna i ett puritanskt nybyggarsamhälle. Såhär börjar de: &#8216;Jag heter Mary och jag är en häxa.&#8217;Mary har levt tillsammans med sin mormor i en liten engelsk by. När mormodern bränns på bål får Mary…” <a href="http://dagensbok.com/2005/03/23/celia-rees-haxa/">Läs mer</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p><center><a href="#Gudar">Gudar</a> | <a href="#Troll">Troll</a> | <a href="#Spöken">Spöken</a><br />
<a href="#Häxor">Häxor</a> | <a href="#Tomtar">Tomtar</a> | <a href="#Levande döda">Levande döda</a><br />
<a href="#Blandade väsen">Blandade väsen</a></center></p>
<p><a name="Tomtar"><br />
<h2>Tomtar</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2012/12/24/astrid-lindgren-tomten-ar-vaken/"><br />
<h4>Astrid Lindgren: <cite>Tomten är vaken</cite><br />
<strong>En röst att bli liten av</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/12/24/astrid-lindgren-tomten-ar-vaken/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/12/tomten-ar-vaken_omslag.jpg" title="Astrid Lindgren, 'Tomten är vaken'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”När jag läser Astrid Lindgrens bilderbok Tomten är vaken hör jag hennes röst i mitt huvud. Jag har aldrig hört Astrid Lindgren läsa just den här sagan eftersom det är först nu 2012, som berättelsen publiceras på svenska. Istället är det alla gånger jag har lyssnat på hennes inläsningar till ljudböcker och filmer som…” <a href="http://dagensbok.com/2012/12/24/astrid-lindgren-tomten-ar-vaken/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/12/24/meri-kurisumasu/"><br />
<h4>Fukuda Suguru: <cite>Dear Santa-san</cite><br />
<strong>Meri Kurisumasu!</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/12/24/meri-kurisumasu/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/12/fukuda-suguru-dearsanta-omslag.jpg" title="Fukuda Suguru, 'Dear Santa-san'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Som kanske framgår av rubriken (och boktiteln) är julen ingen traditionell japansk högtid. Men: kultur är ju inte statisk, och japaner sällan främmande för att importera lite vad som helst med gulliga figurer. Följaktligen går det att hitta diverse godis, kakor, plast- och mjukisfigurer med tomtar, snögubbar, renar och…” <a href="http://dagensbok.com/2015/12/24/meri-kurisumasu/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/06/15/vivian-russell-tradgardstomtar/"><br />
<h4>Vivian Russell: <cite>Trädgårdstomtar</cite><br />
<strong>Tomtar tomtar tomtar tomtar</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/06/15/vivian-russell-tradgardstomtar/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Tradgardstomtar.jpg" title="Vivian Russell, 'Trädgårdstomtar'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”&#8217;Vi finns överallt!&#8217; utbrister en glad tomte på baksidan av boken. Och det stämmer nog. Men det är ingen fara; trädgårdstomtar är dina vänner. Och det är absolut inget fel med att samla på sådana, antar jag. En hobby så god som någon. Även om…” <a href="http://dagensbok.com/2005/06/15/vivian-russell-tradgardstomtar/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2001/12/22/viktor-rydberg-tomten/"><br />
<h4>Viktor Rydberg: <cite>Tomten</cite><br />
<strong>Liten recension av mig själv</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2001/12/22/viktor-rydberg-tomten/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/Tomten.jpg" title="Viktor Rydberg, 'Tomten'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det är alltid trevligt att läsa biografier om en, även om andra skrivit. Just den här julnatten var i mitten av 1800-talet när jag knegade på en gård i Mellansverige. Det var innan man började flänga land och riken runt för att leverera julklappar till bortskämda…” <a href="http://dagensbok.com/2001/12/22/viktor-rydberg-tomten/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/01/07/ulf-stark-ulf-starks-samlade-sagor-ur-bland-tomtar-och-troll/"><br />
<h4>Ulf Stark: <cite>Ulf Starks samlade sagor ur Bland tomtar och troll</cite><br />
<strong>Klassiska sagor för vinternatten</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2008/01/07/ulf-stark-ulf-starks-samlade-sagor-ur-bland-tomtar-och-troll/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/blandtomtarochtroll.jpg" title="Ulf Stark, 'Ulf Starks samlade sagor ur Bland tomtar och troll'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Sagosamlingen Bland tomtar och troll har minsann gått och blivit en institution – nu 100 år gammal. För att fira jubilaren återpublicerar Semic ett urval från ett sekel av sagor. I den här boken finns Ulf Starks samlade sagor från Bland tomtar och troll, med illustrationer av bl.a. Anna Höglund, Klara Stark…” <a href="http://dagensbok.com/2008/01/07/ulf-stark-ulf-starks-samlade-sagor-ur-bland-tomtar-och-troll/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/12/24/ulf-stark-jul-i-stora-skogen/"><br />
<h4>Ulf Stark: <cite>Jul i Stora Skogen</cite><br />
<strong>Harmlös julsaga</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/12/24/ulf-stark-jul-i-stora-skogen/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/12/jul-i-stora-skogen_omslag.jpg" title="Ulf Stark, 'Jul i Stora Skogen'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”I Stora Skogen bor många djur, kaninfamiljen med syskonen Nina och Kain, kråkorna som tvärtemot Uggla kan läsa, mössen, räven, ekorren, igelkotten och grävlingen. Och i hundkojan till ödehuset bor hustomten Vrese. Huset som Vrese fortfarande ser efter är sen länge övergivet av dess…” <a href="http://dagensbok.com/2012/12/24/ulf-stark-jul-i-stora-skogen/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/12/24/helen-egardt-julens-symboler/"><br />
<h4>Helen Egardt: <cite>Julens symboler</cite><br />
<strong>Mytologisk julgröt</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/12/24/helen-egardt-julens-symboler/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/12/helen-egardt-julenssymboler-omslag.jpg" title="Helen Egardt, 'Julens symboler'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Varför ser vårt julfirande ut som det gör? Varför just tomtar, bockar, granar och stjärnor, skinka, risgrynsgröt, pepparkakor och saffransbröd? Jag gissar att änglarna och djävulen på omslaget till Helen Egardts Julens symboler ska stå för det kristna och det hedniska, ett mischmasch som ju julen är – en forntida…” <a href="http://dagensbok.com/2015/12/24/helen-egardt-julens-symboler/">Läs mer</a></p>
<p><a name="Levande döda"><br />
<h2>Levande döda</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2016/09/02/originellt-om-goda-monster-och-onda-manniskor/"><br />
<h4>M R Carey: <cite>Flickan med gåvorna</cite><br />
<strong>Originellt om goda monster och onda människor</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/09/02/originellt-om-goda-monster-och-onda-manniskor/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2016/08/MR-Carey-Flickan-med-gavorna-omslag.jpg" title="M R Carey, 'Flickan med gåvorna'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Oftast går det utmärkt att skriva recensioner utan att avslöja för mycket av handlingen, men då och då träffar man på en bok som M R Careys Flickan med gåvorna, som gör uppgiften mycket svårare. Följande framgår av baksidestexten: &#8216;Tioåriga Melanie är en mycket speciell flicka som bor i en cell i…” <a href="http://dagensbok.com/2016/09/02/originellt-om-goda-monster-och-onda-manniskor/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/01/01/hur-du-overlever-en-apokalyps/"><br />
<h4>Herman Geijer: <cite>Zombieöverlevnad: Din guide till apokalypsen</cite><br />
<strong>Hur du överlever en apokalyps</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/01/01/hur-du-overlever-en-apokalyps/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/12/zombieoverlevnad_omslag.jpg" title="Herman Geijer, 'Zombieöverlevnad: Din guide till apokalypsen'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det finns flera zombieapokalypsöverlevnadsböcker (ett jättelångt ord som av någon anledning inte rödmarkeras i mitt Word-dokument). Herman Geijer har skrivit en till, illustrerad av Jimmy Wallin. Geijers bok är speciellt intressant av flera anledningar. För det första handlar den om överlevnad i ett större…” <a href="http://dagensbok.com/2016/01/01/hur-du-overlever-en-apokalyps/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/05/27/emotionell-distansering/"><br />
<h4>Robert Kirkman: <cite>The walking dead volym 10: Att vara eller inte vara</cite><br />
<strong>Emotionell distansering</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/05/27/emotionell-distansering/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/05/robert-kirkman-walkingdead10-omslag.jpg" title="Robert Kirkman, 'The walking dead volym 10: Att vara eller inte vara'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”För några år sen var jag inne i en affär som sålde serieböcker i New York. Jag hade tidigare hört talas om The Walking Dead och när jag fick syn på ett tjockt kompendium som samlade de första åtta volymerna av den uppmärksammade serietidningen så inhandlade jag det. The Waking Dead handlar om en sheriff som heter…” <a href="http://dagensbok.com/2015/05/27/emotionell-distansering/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/01/11/fascinerande-popularvetenskap/"><br />
<h4>Frank Swain: <cite>Konsten att skapa en zombie</cite><br />
<strong>Fascinerande populärvetenskap</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/01/11/fascinerande-popularvetenskap/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/01/konstenattskapaenzombie_omslag.jpg" title="Frank Swain, 'Konsten att skapa en zombie'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Konsten att skapa en zombie är full av spännande, udda, makaber och ibland skrämmande forskning. Frank Swain har sammanställt vetenskapliga experiment och fynd som alla har det gemensamt att det handlar om manipulation. Den som förväntar sig regelrätta, handfasta tips på hur man skapar en hjärnätande zombie…” <a href="http://dagensbok.com/2015/01/11/fascinerande-popularvetenskap/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/12/max-brooks-the-zombie-survival-guide/"><br />
<h4>Max Brooks: <cite>The Zombie survival guide</cite><br />
<strong>Allt du behöver veta inför zombieapokalypsen</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/08/12/max-brooks-the-zombie-survival-guide/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/08/the-zombie-survival-guide-omslag.jpg" title="Max Brooks, 'The Zombie survival guide'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”21 stycken arbetsveckor, mer behöver du inte lägga ner för att förbereda dig så pass bra att dina chanser att överleva zombieapokalypsen går från obefintliga till en bra chans. Men någon garanti är det ju inte och om du istället väljer att lägga ner den tiden på nyttigheter så kan du ju med en lön på 150 kronor per timme tjäna…” <a href="http://dagensbok.com/2013/08/12/max-brooks-the-zombie-survival-guide/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/04/27/isaac-marion-varma-kroppar/"><br />
<h4>Isaac Marion: <cite>Varma kroppar</cite><br />
<strong>Att ärva någon annans kärlek</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2013/04/27/isaac-marion-varma-kroppar/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/05/9789186843243.jpg" title="Isaac Marion, 'Varma kroppar'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Jag gillar skräck, dystopier och apokalypsskildringar, men jag har aldrig varit särskilt förtjust i zombies. Dom känns liksom för…orealistiska. Efter att ha läst Varma kroppar tycker jag inte mer om zombies generellt, men jag tycker väldigt mycket om R, huvudkaraktären. Vi får möta R när han tillsammans med ett gäng andra…” <a href="http://dagensbok.com/2013/04/27/isaac-marion-varma-kroppar/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/06/26/john-ajvide-lindqvist-hanteringen-av-ododa/"><br />
<h4>John Ajvide Lindqvist: <cite>Hanteringen av odöda</cite><br />
<strong>Döden tänkte jag mig så</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2005/06/26/john-ajvide-lindqvist-hanteringen-av-ododa/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/HanteringenAvOdoda.jpg" title="John Ajvide Lindqvist, 'Hanteringen av odöda'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Zombies. De levande döda. På sätt och vis det slutgiltiga filmmonstret, den mest avskalade skräcken. Där varulvar ändå är människor 28 dagar i månaden, spöken är sorgliga och vampyrer sexiga, så är zombies bara ren förkroppsligad död. Halvruttnande lik utan egentlig tankeförmåga, som i stora arméer långsamt snubblar…” <a href="http://dagensbok.com/2005/06/26/john-ajvide-lindqvist-hanteringen-av-ododa/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/11/30/max-brooks-varldskrig-z/"><br />
<h4>Max Brooks: <cite>Världskrig Z: En muntlig historia över zombiekriget</cite><br />
<strong>It’s the end of the world as we know it (and I feel fine)</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/11/30/max-brooks-varldskrig-z/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2011/11/varldskrig-z-omslag.jpg" title="Max Brooks, 'Världskrig Z: En muntlig historia över zombiekriget'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Någon gång på gymnasiet när jag kikade runt bland böckerna i vardagsrummet hittade jag en bok som hette K-dagen. Som de flesta andra i bokhyllan kom den från någon av Bra böckers bokklubbar, men i motsats till de flesta andra var detta ingen deckare eller spionroman. Istället var det en fiktiv dokumentär där…” <a href="http://dagensbok.com/2011/11/30/max-brooks-varldskrig-z/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/07/13/kim-w-andersson-love-hurts/"><br />
<h4>Kim W Andersson: <cite>Love Hurts</cite><br />
<strong>Though Love</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/07/13/kim-w-andersson-love-hurts/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2009/07/lovehurts_omslag.jpg" title="Kim W Andersson, 'Love Hurts'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det är otroligt svårt, det att vilja vara annorlunda. Den goda intentionen kan lätt sluta med ett krystat och tillgjort resultat. Att medvetet bryta mot normer kan i bästa fall leda till någonting helt nytt och spännande, och i värsta fall kan man inge ett tafatt, osäkert och rätt så pinsamt intryck. Kim W Andersson har lyckats undvika…” <a href="http://dagensbok.com/2009/07/13/kim-w-andersson-love-hurts/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/04/25/jane-austen-pride-and-prejudice-and-zombies/"><br />
<h4>Jane Austen och Seth Grahame-Smith: <cite>Pride And Prejudice And Zombies</cite><br />
<strong>We’ve got the biggest balls of them all</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/04/25/jane-austen-pride-and-prejudice-and-zombies/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2009/04/pride_and_prejudice_and_zombies_omslag.jpg" title="Jane Austen och Seth Grahame-Smith, 'Pride And Prejudice And Zombies'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”I bokens anda börjar vi med ett original och anpassar.&#8217;Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man zombie som äger en stor förmögenhet hjärnor måste vara i behov av en hustru mer hjärnor.&#8217; Mer än många berömda inledningsrader slår den här fast ett antal av romanens viktiga teman. Det handlar om pengar och äktenskapstycke…” <a href="http://dagensbok.com/2009/04/25/jane-austen-pride-and-prejudice-and-zombies/">Läs mer</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p><center><a href="#Gudar">Gudar</a> | <a href="#Troll">Troll</a> | <a href="#Spöken">Spöken</a><br />
<a href="#Häxor">Häxor</a> | <a href="#Tomtar">Tomtar</a> | <a href="#Levande döda">Levande döda</a><br />
<a href="#Blandade väsen">Blandade väsen</a></center></p>
<p><a name="Blandade väsen"><br />
<h2>Blandade väsen</h2>
<p></a><a href="http://dagensbok.com/2017/06/22/holly-black-den-morkaste-delen-av-skogen/"><br />
<h4>Holly Black: <cite>Den mörkaste delen av skogen</cite><br />
<strong>Uråldrig magi och moderna monster</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/06/22/holly-black-den-morkaste-delen-av-skogen/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/06/holly-black-den-morkaste-delen-av-skogen-omslag.jpg" title="Holly Black, 'Den mörkaste delen av skogen'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Hazel och hennes bror Ben bor i den underliga staden Fairfold, där människor lever sida vid sida med älvor och andra övernaturliga väsen. I en glaskista i skogen i Fairfold ligger det en pojke med spetsiga öron och böjda horn och sover. Han har legat där i kistan så länge någon kan minnas, och både Hazel och Ben förälskar…” <a href="http://dagensbok.com/2017/06/22/holly-black-den-morkaste-delen-av-skogen/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/01/21/johan-egerkrans-nordiska-vasen/"><br />
<h4>Johan Egerkrans: <cite>Nordiska väsen</cite><br />
<strong>Suggestiv, sexig och skrämmande folktro</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/01/21/johan-egerkrans-nordiska-vasen/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/01/johan-egerkrans-nordiskavasen-omslag.jpg" title="Johan Egerkrans, 'Nordiska väsen'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Jag tror inte det bara är önsketänkande om jag påstår att det gått en liten våg av nordiska väsen genom litteratur och film på senare tid. Troll, tomtar, rån, älvor och gudar har dykt upp i lite alla möjliga sammanhang, och även om vi kanske fortfarande sneglar allra mest mot det stora landet i väster för våra…” <a href="http://dagensbok.com/2017/01/21/johan-egerkrans-nordiska-vasen/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/01/21/elin-safstrom-en-vaktares-bekannelser/"><br />
<h4>Elin Säfström: <cite>En väktares bekännelser</cite><br />
<strong>Tomtar och troll i Stockholms innerstad</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2017/01/21/elin-safstrom-en-vaktares-bekannelser/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2017/01/elin-safstrom-envaktaresbekannelser-omslag.jpg" title="Elin Säfström, 'En väktares bekännelser'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”2008 bodde för allra första gången fler människor i världen i städer än på landsbygden. Många djur, från råttor och duvor till björnar och rådjur, har också lärt sig att leva helt eller delvis på städernas överblivna överflöd. Så tanken är ju inte orimlig att även övernaturliga väsen, &#8216;rådare&#8217;, skulle urbaniseras. Det är i alla fall…” <a href="http://dagensbok.com/2017/01/21/elin-safstrom-en-vaktares-bekannelser/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/08/17/oknytt-i-rampljuset/"><br />
<h4>John Ajvide Lindqvist: <cite>Våran hud, vårat blod, våra ben</cite><br />
<strong>Oknytt i rampljuset</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/08/17/oknytt-i-rampljuset/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2016/08/lindqvist-varan-hud-varat-blod-vara-ben-omslag.jpg" title="John Ajvide Lindqvist, 'Våran hud, vårat blod, våra ben'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”I efterordet till sin nya novellsamling Våran hud, vårat blod, våra ben skriver John Ajvide Lindqvist något som får pusselbitarna att falla på plats för mig. Så här skriver han med anledning av novellen Speciella omständigheter: &#8216;Det lustiga med denna enkla lilla berättelse helt utan blod, våld eller monster, är att flera…” <a href="http://dagensbok.com/2016/08/17/oknytt-i-rampljuset/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/10/31/ronja-rovardotter-astrid-lindgren/"><br />
<h4>Astrid Lindgren: <cite>Ronja Rövardotter</cite><br />
<strong>Kärlek över gränser. Och till naturen</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/10/31/ronja-rovardotter-astrid-lindgren/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/10/Ronja-Rovardotter_omslag.jpg" title="Astrid Lindgren, 'Ronja Rövardotter'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”&#8217;Har jag bestämt att mitt barn ska heta Ronja, så blir det en Ronja!&#8217; Det är en ovädersnatt när Ronja kommer till världen. Vildvittrorna kastar sig som pilar genom luften, skriker och skränar, värre än annars. En blixt slår ner till och med, och Mattisborgen rämnar i två delar. Något som kommer att sätta sin prägel på…” <a href="http://dagensbok.com/2015/10/31/ronja-rovardotter-astrid-lindgren/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/05/18/75170/"><br />
<h4>Frida Andersson Johansson: <cite>Dränkt</cite><br />
<strong>Näckens nya kläder</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/05/18/75170/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/05/frida-andersson-johansson-dränkt-omslag.jpg" title="Frida Andersson Johansson, 'Dränkt'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”På senare tid har det börjat dyka upp en hel del gammal folktro inom skräck- och fantastikgenren. Gammal folktro – med en modern twist. Skräck börjar bli en mer och mer rumsren genre att skriva inom och utbudet fortsätter öka. Troll, älvor och bäckahästar känns som uppfriskande inslag i den moderna och ofta urbana miljö…” <a href="http://dagensbok.com/2015/05/18/75170/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2010/12/21/ebbe-schon-erotiska-vasen/"><br />
<h4>Ebbe Schön: <cite>Erotiska väsen</cite><br />
<strong>Hör du hur Näcken spelar?</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2010/12/21/ebbe-schon-erotiska-vasen/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2010/12/erotiska_vasen.jpg" title="Ebbe Schön, 'Erotiska väsen'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Djupt inne i skogen bor hon. Skogsrået. Det tvistas om hur hon ser ut. Har hon finkläder? Har hon rött hår? Har hon en svans som kikar fram under kjolfållen? Är hon vacker och förförisk som i litteraturen, eller är hennes rygg i själva verket urgröpt och inhålig som en trädstam när hon vänder sig om? Råkar de som låter sig…” <a href="http://dagensbok.com/2010/12/21/ebbe-schon-erotiska-vasen/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/11/11/lina-neidestam-maran/"><br />
<h4>Lina Neidestam: <cite>Maran</cite><br />
<strong>Smart, politiskt och hett</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2011/11/11/lina-neidestam-maran/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2011/11/maran-omslag.jpg" title="Lina Neidestam, 'Maran'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”För fyra år sen utkom den första delen i kolik förlags femisex–serie, Drift av Jan Bielecki och Liv Strömquist. Nu kommer alltså nästa bok, Maran av Lina Neidestam. Det är porr där kroppar och karaktärer fortsätter att vara subjekt. Men framförallt är det porr som välkomnar kvinnor att ta del av den. I Maran träffar vi Nora…” <a href="http://dagensbok.com/2011/11/11/lina-neidestam-maran/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/01/20/marten-sanden-den-femte-systern/"><br />
<h4>Mårten Sandén: <cite>Den femte systern</cite><br />
<strong>Bland tomtar och troll</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2009/01/20/marten-sanden-den-femte-systern/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/denfemtesystern.jpg" title="Mårten Sandén, 'Den femte systern'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Jannike, 16 år, har praktikplats på hembygdsmuseet där Elisabeth är intendent. Elisabeth är gravid, men vägrar avslöja vem fadern är. En morgon dyker en vätte upp och försöker mörda Elisabeth med en yxa. Lite oväntat en vanlig svensk vintermorgon, eller hur? Jannike blir dock inte så förvånad som hon kunde väntat sig…” <a href="http://dagensbok.com/2009/01/20/marten-sanden-den-femte-systern/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/06/04/hans-arnold-veckans-chock-250-illustrationer-fran-aren-1954-1979/"><br />
<h4>Hans Arnold: <cite>Veckans chock</cite><br />
<strong>Illustratörernas skräckmästare</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2007/06/04/hans-arnold-veckans-chock-250-illustrationer-fran-aren-1954-1979/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/VeckansChock.jpg" title="Hans Arnold, 'Veckans chock'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Ibland träffar man i vuxen ålder på saker man önskar att man haft tillgång till som barn. Man upplever dem och tänker: som liten hade jag älskat det här, synd att det inte fanns då. För många gäller säkert Harry Potter och Pirates of the Caribbean som exempel på detta. Själv har jag i nutid beklagat att varken John Bauer…” <a href="http://dagensbok.com/2007/06/04/hans-arnold-veckans-chock-250-illustrationer-fran-aren-1954-1979/">Läs mer</a></p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/05/12/asa-larsson-ingela-korsell-nacken/"><br />
<h4>Åsa Larsson och Ingela Korsell: <cite>Näcken</cite><br />
<strong>Förtrollande spänning för läströtta</strong></h4>
<p><a href="http://dagensbok.com/2016/05/12/asa-larsson-ingela-korsell-nacken/"> <img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2016/05/Nacken_omslag.jpg" title="Åsa Larsson och Ingela Korsell, 'Näcken'" align=left height=120 VSPACE=5 HSPACE=10></a>”När skolan har friluftsdag och alla ska prova på hur det är att ta sig upp ur en iskall vak med hjälp av isdubbar, händer det något underligt. En av barnen rycks under isen av okänd kraft. Och Alrik, som inte ens står i närheten av vaken, går också igenom isen! Vad är det för mystiskt väsen, som styr havet? Varför blir hela publiken som…” <a href="http://dagensbok.com/2016/05/12/asa-larsson-ingela-korsell-nacken/">Läs mer</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p><center><a href="#Gudar">Gudar</a> | <a href="#Troll">Troll</a> | <a href="#Spöken">Spöken</a><br />
<a href="#Häxor">Häxor</a> | <a href="#Tomtar">Tomtar</a> | <a href="#Levande döda">Levande döda</a><br />
<a href="#Blandade väsen">Blandade väsen</a></center></p>
<p><center>* * *</center></p>
<p>Fler övernaturliga väsen hittar du på våra tidigare temasidor om <a href=http://dagensbok.com/2011/12/10/tema-skrack-och-monster/>Skräck och monster</a> och <a href=http://dagensbok.com/2009/09/16/tema-vampyrer/>Vampyrer</a>, liksom under etiketterna <a href=http://dagensbok.com/etiketter/overnaturligt/>Övernaturligt</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/folktro/>Folktro</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/gudar/>Gudar</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/troll/>Troll</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/spoken/>Spöken</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/haxor/>Häxor</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/tomtar/>Tomtar</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/zombies/>Zombies</a>, <a href=http://dagensbok.com/etiketter/monster/>Monster</a> och <a href=http://dagensbok.com/etiketter/vampyrer/>Vampyrer</a>.</p>
<p>Fler temasidor hittar du under <a href=http://dagensbok.com/temasidor/>Teman</a>.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2022/12/26/allt-om-tomtar-och-lite-om-andra-vasen/" rel="bookmark" title="december 26, 2022">Allt om tomtar och lite om andra väsen</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/06/20/sommarlasning-2015/" rel="bookmark" title="juni 20, 2015">Sommarläsning 2015</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/11/06/mariette-glodeck-roda-vita-rosen/" rel="bookmark" title="november 6, 2005">På liv och död</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/11/15/sylvia-collins-omsesidig-atra/" rel="bookmark" title="november 15, 2014">Mer och mindre lyckad verklighetsflykt</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/03/11/vilhelm-moberg-brudarnas-kalla/" rel="bookmark" title="mars 11, 2015">Livet, döden, kärleken och musiken</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 347.843 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2017/06/23/tema-gudar-vasen-tomtar-och-troll/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sommarläsning 2015</title>
		<link>http://dagensbok.com/2015/06/20/sommarlasning-2015/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2015/06/20/sommarlasning-2015/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 19 Jun 2015 22:00:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>redaktionen, dagensbok.com</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Redaktionen Tipsar]]></category>
		<category><![CDATA[Boktips]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=75663</guid>
		<description><![CDATA[Midsommarafton 2015 börjar i regndropp som ekar mot plåten i balkongräcket. Jag spanar bortåt, över vägen och ner mot centrum där mitt lokala bibliotek ligger. Biblioteket, som just idag är midsommarstängt, men som annars har aviserat att de håller öppet hela sommaren. Det är en trygghet och lyx som jag saknade under de långa sommarloven [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Midsommarafton 2015 börjar i regndropp som ekar mot plåten i balkongräcket. Jag spanar bortåt, över vägen och ner mot centrum där mitt lokala bibliotek ligger. Biblioteket, som just idag är midsommarstängt, men som annars har aviserat att de håller öppet hela sommaren. Det är en trygghet och lyx som jag saknade under de långa sommarloven på den västgötska landsbygden. Ett sommaröppet bibliotek på fem minuters promenadavstånd. Litteraturen och världarna som finns kvar när allt annat rämnar. Fast skolan är stängd, människorna tycks befinns sig någon annanstans och soldammet bolmar i varje hörn av torget.</p>
<p>Även om du inte har ett öppet bibliotek i din närhet hoppas vi förstås ändå att du ska läsa i sommar. Kanske har du redan hunnit låna på dig ett gäng sommarböcker innan bibblan stängde. Kanske har du hamstrat böcker under året som nu äntligen ska hinnas med. </p>
<p>Har du absolut ingen aning om vad du ska läsa i sommar gör det inget, eftersom vi som vanligt har samlat våra bästa tips här. </p>
<p>/Redaktionen genom <a href="http://dagensbok.com/redaktionen/anna-carlen/">Anna Carlén</a></p>
<p><center>* * *</center></p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/airi-palm-borden/">Airi Palm Borden</a>:</h3>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2001/05/25/francoise-sagan-bonjour-tristesse/>Bonjour tristesse</a></cite> av <strong>Francoise Sagan</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2001/05/25/francoise-sagan-bonjour-tristesse/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/bonjourtristesse.jpg" title="Francoise Sagan, 'Bonjour tristesse'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a>Trots lyxsemester med strandvilla, soliga dagar och båtturer med första ungdomskärleken, betraktar 17-åriga, moderlösa Cécile tillvaron med uttråkat förakt. Men när den sorglöse pappan avpolletterar ännu en älskarinna och vill gifta sig med den strikta Anne, går hon till attack och idyllen glider sakta mot katastrof. Sagan skrev sin världsberömda debutroman endast 19 år gammal i mitten av 1950-talet.  Det är en häpnadsväckande mogen debut som trots sina mörka stråk låter sol och sand flöda över sidorna.</p>
<p><cite>Augustiresan</cite> av <strong>Anna Fredriksson</strong><br />
Några väninnor tar sig på cykel runt Österlen i slutet av augusti. Den trevliga semesterturen skuggas dock av att Jenny halkat utanför vänkretsen efter en tuff tid på jobbet och i äktenskapet. <cite>Augustiresan</cite> kan läsas som ett resereportage men är också en psykologiskt stark skildring av vuxenmobbing och vänskap.</p>
<p><cite>Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett Ikea-skåp</cite> av <strong>Romain Puértolas</strong><br />
Är du sugen på något roligt och lättläst ska du satsa på den här skrönan. En indisk fakir tar sig ända till Ikea i Paris för att köpa en spikmattesäng. Av olika skäl övernattar han i ett skåp i varuhuset, ett skåp som är beställt och som  hämtas av transportören redan samma natt. Följ med fakiren på en vansinnesfärd genom Europa! Du får en bok med både humor, hjärta och hjärna.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/alice-thorburn/">Alice Thorburn</a>:</h3>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/06/28/smalands-morker/>Smålands mörker</a></cite> av <strong>Henrik Bromander</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2014/06/28/smalands-morker/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/05/henrik-bromander-smalandsmorker-omslag.jpg" title="Henrik Bromander, 'Smålands mörker'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a>Kanske visste du inte att det du behöver allra mest är en serieroman om en ung kille som växer upp i 80-talets Nässjö, läser en väldig massa böcker, ritar egna seriefanzines och sedan blir fascist? Men det är det. Bromander skildrar sin huvudperson Erik på ett både groteskt, sakligt och hemskt sorgligt sätt och leker också med formen när Eriks fanzin, som utvecklas tecknarmässigt under historiens gång, får utgöra delar av innehållet i albumet. Andra ingredienser som finns här är science fiction, homosexualitet, stark vänskap och en hel del kroppsvätskor &#8211; var beredd på äckel! Ett tjockt album som dessutom verkligen bevisar hur komplex en berättelse kan vara också i serieform.</p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/03/25/barnmorskan/>Barnmorskan</a></cite> av <strong>Katja Kettu</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2014/03/25/barnmorskan/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/03/barnmorskan-omslag.jpg" title="Katja Kettu, 'Barnmorskan'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a>En roman som utspelar sig allra längst norrut i Finland, i slutskedet av andra världskriget när striden stod mellan ryssar, finnar och tyskar. Barnmorskan Vindöga möter och förälskar sig i en tysk general, men det är bara grundstoryn. Här hamnar man huvudstupa i en värld av spioner och förrädare, släktband och skrönor, smeknamn och fantastiska naturbeskrivningar. Och en av de vackraste och mest köttiga kärlekshistorier jag läst. Men man måste ge sig hän, och inte räkna med att förstå vilka folk är och hur allt hänger ihop förrän en bra bit in i boken. Är det för mycket? Ja, på alla sätt. Men underbart!</p>
<p><cite>Hägring 38</cite> av <strong>Kjell Westö</strong><br />
Mer Finland och historia. Men här är tiden 1938, platsen Helsingfors, och huvudpersonerna belevade medlemmar i den finlandssvenska societeten. Krigsstämningen ligger i luften och tyskarna beundras av många, inte minst i diskussionsklubben där advokat Claes Thune ingår med sina vänner från studietiden. Men även tillbakablickar till inbördeskriget 1918 utgör ett av bokens fundament, då när de vita, de konservativa, ställdes mot de röda kommunisterna, och de vita vann. Såren från det som hände efter kriget, med massavrättningar och internering av de röda, påverkar också händelserna i romanens nutid. En elegant och spännande bok, som ställer frågor om vad det innebär att vara en god människa och medborgare, inte minst i svåra tider.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/anna-carlen/">Anna Carlén</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/06/04/det-vilda-skrivandet/"><cite>Horan på den normandiska kusten</cite></a> och <cite>Atlantmannen</cite> av <strong>Marguerite Duras</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2015/06/04/det-vilda-skrivandet/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/06/horan-pa-den-normandiska-kusten_omslag.jpg" title="Marguerite Duras, 'Horan på den normandiska kusten'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a>”Det finns ännu döda generationer som skriver pryda böcker” skrev Marguerite Duras i sin <cite>Horan på den normandiska kusten</cite>. Hon syftade på sin strävan låta skrivandet flöda i nuet, inte tuktas, bli för arrangerat. Så är det också att läsa Duras böcker – de tvingar till outsinlig närvaro, är lika mycket hot som honung. Inte för att det var så de var tänkta att bli, men för att det var så de blev, i språnget. </p>
<p><cite>Från nionde våning</cite> av <strong>Stig Johansson</strong><br />
En nyupptäckt för mig (recension kommer senare). Stig Johansson skriver en stillsam dikt som briserar i ögonblicket. Här finns prästkragar i ett glas på medicinbordet, här finns hon som varit på vårdcentralen. Här finns Stig Johanssons Malmö och här finns solen som reflekterar i fönstren på höghusets nionde våning hemma i min Stockholmsförort.<br />
<a href="http://dagensbok.com/2015/04/14/rituell-meningsloshet/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/04/Vi-bara-lyder_omslag.jpg" title="Roland Paulsen, 'Vi bara lyder'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><br />
<a href="http://dagensbok.com/2015/04/14/rituell-meningsloshet/"><cite>Vi bara lyder</cite></a> av <strong>Roland Paulsen</strong><br />
Mitt semestertips till mig själv. Semester är en tid att koppla av och ner säger de, men jag tänker ägna åtminstone några timmar åt att fundera kring arbetets vara.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/anna-liv-lidstrom/">Anna Liv Lidström</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/04/13/anna-mc-partlin-rabbit-hayes-sista-dagar/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/04/omslag_rabbithayssistadagar.jpg" title="Anna McPartlin, 'Rabbit Hayes sista dagar'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2015/04/13/anna-mc-partlin-rabbit-hayes-sista-dagar/>Rabbit Hayes sista dagar</a></cite> av <strong>Anna McPartlin</strong><br />
Det är inget snack om saken. Både i titeln och på de inledande sidorna slås det fast: Rabbit Hayes ska snart dö. Och fastän vi vet det kan jag lova er att det här inte är förutsägbart. Det är heller inte bara sorgligt. En varm och gripande bok där relationer står i centrum. </p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/12/20/var-grona-kokbok/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/12/vårgrönakokbok_omslag.jpg" title="Sara Begner, 'Vår gröna kokbok'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/12/20/var-grona-kokbok/>Vår gröna kokbok</a></cite> av <strong>Sara Begner</strong><br />
Åh vad jag applåderar denna utgåva som innehåller över femhundra recept samt ett ordentligt faktaavsnitt om råvaror. Dessutom har alla recept smarta symboler som berättar om det är laktosfritt, glutenfritt, ovo-vegetariskt, laktovegetariskt, vegan. Ytterst sympatiskt. <cite>Vår gröna kokbok</cite> är späckad med så mycket fina recept att det är den enda du behöver.</p>
<p><cite>Låt vargarna komma</cite> av <strong>Carol Rifka Brunt</strong><br />
New York, 1987. Det finns bara en enda person i hela världen som förstår fjortonåriga June Elbus, och det är hennes morbror Finn. När han dör i aids, känner sig June ensammast i världen. Hennes föräldrar har fullt upp och storasyster Greta har fullt upp med att vara populär. Då blir June kontaktad av Toby, han som mamma kallar Finns &#8221;specielle vän&#8221;. Mellan June och Toby växer en vänskap fram, och hemligheter avslöjas som får June att tvivla på allt hon dittills trott. <cite>Låt vargarna komma</cite> är en gripande roman om att både finna och förlora kärleken. Om hur avundsjuka och skam kan förstöra relationer och få fruktansvärda följder.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/bjorn-schagerstrom/">Björn Schagerström</a>:</h3>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2004/02/19/joy-nicholson-klanerna-i-palos-verdes/>Klanerna i Palos Verdes</a></cite> av <strong>Joy Nicholson</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2004/02/19/joy-nicholson-klanerna-i-palos-verdes/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/KlanernaIPaulosVerdes.jpg" title="Joy Nicholson, 'Klanerna i Palos Verdes'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a>I Joy Nicholsons debutroman får läsaren följa en sönderfallande omvärld genom tonåriga Medinas ögon. Hon bor med sin bror och sin deprimerade mamma i en lyxig del av Kalifornien och försöker hitta ett sätt att existera bortom plastiga ytlighetsnormer. Undergångsstämningen kryper allt närmare och Medina flyr ut i vågorna med sin surfingbräda. Originellt och febersomrigt.</p>
<p><cite>Galen i humlor</cite> av <strong>Dave Goulson</strong><br />
Underbart underhållande om de fascinerande ulliga insekterna. Biologiprofessor Goulsons lärorika berättelse är full av sidestories och lika delar allvar som underfundig humor.</p>
<p><cite>Farlig midsommar</cite> av <strong>Tove Jansson</strong><br />
En av de bästa muminberättelserna som handlar om att flytta in på en flytande teater då ett vulkanutbrott orsakat en tsunami som svallar in över Mumindalen i midsommartid. Innehåller en massa fantastiska scener, som när Snusmumriken sår hattifnattar för att hämnas på en förbudsälskande parkvakt eller när Mumintrollet får dyka efter frukost genom ett hål i taket.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/bjorn-waller/">Björn Waller</a>:</h3>
<p>Tre böcker att läsa innan de blir storfilm i höst, så att du vet vad du pratar om när du säger att boken är bättre:</p>
<p><cite>Ensam på Mars</cite> av <strong>Andy Weir</strong><br />
Stenhård sci-fi utan utomjordingar, superskurkar eller tidsresor, men enormt underhållande sträckläsning. <a href="https://www.youtube.com/watch?v=Ue4PCI0NamI">Trailern</a> spoilar nästan hela handlingen, så se till att läsa fort.</p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2009/01/21/mary-shelley-frankenstein/>Frankenstein</a></cite> av <strong>Mary Shelley</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2009/01/21/mary-shelley-frankenstein/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/frankenstein.jpg" title="Mary Shelley, 'Frankenstein'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a>Ja, igen. Den här gången ska fokus ligga på Frankensteins assistent Igor, spelad av Harry Potter, som&#8230; inte är med i romanen, och faktiskt inte i någon av de klassiska filmerna heller. Men läs den ändå, det är den värd.</p>
<p><cite>Moby-Dick</cite> av <strong>Herman Melville</strong><br />
Njae, det är ju egentligen inte Melvilles bok som filmats som <a href="https://www.youtube.com/watch?v=jSGcocTLMlk"><i>In the Heart of the Sea</i></a> utan den verkliga händelsen som han snodde från. Men dikten överträffar alltid verkligheten. Tips om du föredrar ljudbok: Podcasten <a href="http://www.mobydickbigread.com/">Moby Dick Big Read</a>.</p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/10/07/jag-ar-den-enda-som-ar-fri-att-ga-harifran-och-allt-jag-vill-ar-att-stanna-kvar/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/10/beckomberga_omslag.jpg" title="Sara Stridsberg, 'Beckomberga'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a>Tre pocketar att ta med till stranden:</p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/10/07/jag-ar-den-enda-som-ar-fri-att-ga-harifran-och-allt-jag-vill-ar-att-stanna-kvar/>Beckomberga</a></cite> av <strong>Sara Stridsberg</strong><br />
Världen är lika galen om sommaren, men har man tur får man tillfällig permission.</p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/09/01/69898/>Hur ska det gå för Pinnebergs?</a></cite> av <strong>Hans Fallada</strong><br />
Vissa böcker, hur läslustiga de än är, måste läsas i solsken för att balansera mörkret som lurar i dem.<br />
<a href="http://dagensbok.com/2014/07/22/en-mycket-stor-fiskdamm/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/07/oceanen-omslag.jpg" title="Neil Gaiman, 'Oceanen vid vägens slut'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a></p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/07/22/en-mycket-stor-fiskdamm/>Oceanen vid vägens slut</a></cite> av <strong>Neil Gaiman</strong><br />
För vi har vårat glada barnasinne kvar, säg har ni erat glada barnasinne inspärrat någonstans längst in?</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/cecilia-bergman/">Cecilia Bergman</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/06/24/upplev-sveriges-natur/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/06/Emtenas_UpplevSverigesNatur_omslag.jpg" title="Martin Emtenäs, 'Upplev Sveriges natur'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/06/24/upplev-sveriges-natur/>Upplev Sveriges natur: En guide till naturupplevelser i hela landet</a></cite> av <strong>Martin Emtenäs</strong><br />
Här presenteras en rad olika naturområden av olika karaktär i Sveriges avlånga land. Passar för regniga dagar när man längtar ut i naturen eller för soliga dagar då man vill veta vad det finns för spännande utflyktsområden i ens närhet. </p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/07/17/till-sommarens-stora-kafferep/>Gofika</a></cite> av <strong>Jan Hedh</strong><br />
Om du vill bjuda på stort kakkalas under sommaren är det här den passande boken. Recept från grunden på traditionella kakor och tårtor.<br />
<a href="http://dagensbok.com/2015/05/04/att-forandra-eller-forandras/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/05/YvonneHirdman_MedanJagVarUng_omslag.jpg" title="Yvonne Hirdman, 'Medan jag var ung'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><br />
<cite><a href=http://dagensbok.com/2015/05/04/att-forandra-eller-forandras/>Medan jag var ung</a></cite> av <strong>Yvonne Hirdman</strong><br />
För långa dagar i hängmattan, en biografi och feminismhistoria i ett.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/elisabeth-lahti-davidsson/">Elisabeth Lahti Davidsson</a>:</h3>
<p>Den bästa sortens sommar är den där solen dag efter dag strålar från en klarblå himmel tills havet blir badbart, allt medan ledigheten sträcker ut sig som en bro mot evigheten. En sådan sommar, när det finns tid att läsa lite mer koncentrerat, passar det särskilt bra att dyka på djupet i ett författarskap. Här kommer tre sommarläsningstips ur <strong>Joyce Carol Oates</strong> digra produktion. </p>
<p><cite>Bellefleur</cite> av <strong>Joyce Carol Oates</strong><br />
En episk, i ordets rätta betydelse, berättelse om familjen Bellefleur som också blev Oates första bestseller när den kom ut 1980. Här leker författaren med de flesta av gotikens attribut. Gillar du den här genren kommer du att vara fast redan efter inledningen, där den magnifika katten Mahalaleel anländer till den stora herrgården under en ”dark and stormy night”. </p>
<p><cite>The Journal of Joyce Carol Oates 1973-1982 </cite> av <strong>Joyce Carol Oates</strong><br />
När du är klar med <cite>Bellefleur</cite> kan du i Oates dagböcker läsa om hur romanen kom till. Det allra första omnämnandet gjordes den 5 april 1977: ”Licking about the edge of my vision like gay golden crazy flames are the people of my next novel.” Förutom olika skrivprojekt fyller Oates sina dagar med trädgårdsarbete, undervisning, matlagning och – självklart – läsning. Oavsett vad hon skriver om är hennes språk alltid lika njutbart och det blir snart en smula beroendeframkallande att följa hennes dagar. Jag undrar dock vem hon jämför sig med när hon skriver ”I’m inclined toward laziness…”.</p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2013/06/20/joyce-carol-oates-foxfire-en-tjejligas-bekannelser/>Foxfire</a></cite> av <strong>Joyce Carol Oates</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2013/06/20/joyce-carol-oates-foxfire-en-tjejligas-bekannelser/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2013/06/joyce-carol-oates-foxfire-omslag.jpg" title="Joyce Carol Oates, 'Foxfire'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a>I <cite>Foxfire</cite>, som har undertiteln <cite>En tjejligas bekännelser</cite>, befinner vi oss i 50-talets USA där några unga flickor bestämt sig för att göra upp med patriarkatet.  Berättarjaget Maddy är Foxfires första officiella krönikör, men den starkast lysande stjärnan i gänget är Margret Ann ”Legs” Sadovsky. Legs är en karismatisk och handlingskraftig ledare med höga ideal, som i alla fall till en början lyckas ingjuta mod och självkänsla i de vilsna tonårstjejer som omger henne. Förutom berättarrösten som på typiskt Oates-manér ligger klaustrofobiskt nära karaktären, innehåller <cite>Foxfire</cite> många av de ingredienser som är kännetecknande för Oates. Klass och kön. Våld och kärlek. <strong>Laurent Cantets</strong> filmversion av romanen (2012) duger också gott till att fördriva en regnig sommareftermiddag med. </p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/ella-andren/">Ella Andrén</a>:</h3>
<p><cite>Liten</cite> av <strong>Stina Wirsén</strong><br />
När man är liten är man beroende av att de stora tar hand om en, men alla stora är inte alltid förmögna att göra det. Stina Wirsén fångar kongenialt hur det känns när man är liten och tillvaron bara är kaos, men också hoppet och de som finns där för att hjälpa med den självklarhet som alltid borde omge barns rättigheter. En ljuvlig liten barnbok som biter sig fast och en fin startpunkt för samtal med både små och stora.</p>
<p><cite>Jagade. Livet på flykt i en amerikansk stad</cite> av <strong>Alice Goffman</strong><br />
Amerikanska avhandlingar får ofta deprimerande lite uppmärksamhet och trycks sällan alls. Fördelen med det är att de bästa istället blir mer lättillgängliga böcker och som sådana kan få välförtjänt stort genomslag – en sådan är Alice Goffmans <cite>Jagade</cite>. Goffman är sociologen som tillbringat sex år i ett ghetto där droger, fängelsevistelser, misshandel och skjutvapen är en dominerande del av vardagen. Hon tecknar med stor empati hur alla människors liv faktiskt är logiska utifrån sina förutsättningar – och vad som händer med ett samhälle där allt utom polisen och ”tough on crime”-klyschorna abdikerat. Inte minst bokens metodbilaga – nej, det här är inte en mening jag trodde att jag någonsin skulle skriva – är bland det mest drabbande jag läst.</p>
<p><cite><a href=http://dagensbok.com/2015/05/23/miranda-july-the-first-bad-man/>The first bad man</a></cite> av <strong>Miranda July</strong><br />
<a href="http://dagensbok.com/2015/05/23/miranda-july-the-first-bad-man/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/05/miranda-july-thefirstbadman-omslag.jpg" title="Miranda July, 'The first bad man'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a>Ibland är det bästa man kan säga om Miranda July att hon i alla fall är originell, men under en åtminstone för min del ganska torftig romanvår drog <cite>The first bad man</cite> verkligen in mig med sina knasigheter, sin humor och sin stora, stora känsla för mänsklig sårbarhet och styrka. Och den gav mersmak: konstprojektet <a href=http://dagensbok.com/2015/05/23/harrell-fletcher-och-miranda-july-learning-to-love-you-more/><cite>Learning to love you more</cite></a> har funnits i mitt bakhuvud sedan jag läste den, och reportageboken <a href=http://dagensbok.com/2015/05/23/vem-saljer-en-urgammal-hartork/><cite>It chooses you</cite></a> övertygade mig om att ge även den ganska märkliga filmen <cite>The future</cite> en ny chans.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/kari-kapla/">Kari Kapla</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/04/24/sapiens-yuval-noah-harari/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/04/Sapiens-Yuval-Noah-Harari-omslag.jpg" title="Yuval Noah Harari, 'Sapiens'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href="http://dagensbok.com/2015/04/24/sapiens-yuval-noah-harari/">Sapiens</a></cite> av <strong>Yuval Noah Harari</strong><br />
Spännande som en thriller om människan som art. Massa roliga och intressanta sidospår och fakta. Rätt underhållning en regnig sommardag.</p>
<p><cite><a href="http://dagensbok.com/2015/01/09/byung-chul-han-i-svarmen/">I svärmen</a></cite> av <strong>Byung-Chul Han</strong><br />
Filosofi, poesi och samhällskritik i ett. Vackert formulerade tankar om det digitala samhället. Kan med fördel läsas flera gånger.<a href="http://dagensbok.com/2015/04/01/markus-gabriel-varfor-varlden-inte-finns/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/03/varfor-varlden-inte-finns-marcus-gabriel-omslag.jpg" title="Markus Gabriel, 'Varför världen inte finns'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a></p>
<p><cite><a href="http://dagensbok.com/2015/04/01/markus-gabriel-varfor-varlden-inte-finns/">Varför världen inte finns</a></cite> av <strong>Markus Gabriel</strong><br />
Helt underbara filosofiska tankelekar. Klara tankar klädes i ett lika kristallklart språk. En bok som sprudlar av glädje och flirtar skamlöst med ditt intellekt.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/lina-arvidsson/">Lina Arvidsson</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/05/03/sanningen-bakom-masken/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/05/Göra-sig-kvitt-Eddy-Bellegueule.jpg" title="Édouard Louis, 'Göra sig kvitt Eddy Bellegueule'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2015/05/03/sanningen-bakom-masken/>Göra sig kvitt Eddy Bellegueule</a></cite> av <strong>Édouard Louis</strong><br />
I industrisamhället Picardie går det inte an att vara annorlunda. Här är män starka, våldsamma och tycker om sport, här får kvinnorna barn i tidig ålder, eller lågklassyrken som städerskor. Här växer Eddy upp, som feminin bög. <cite>Göra sig kvitt Eddy Belleguele</cite> är en lika enkel som imponerande skildring av klass, uppväxtens påverkan och könsrollernas starka norm. Den är kort men blixtrande arg, en blivande klassiker som alla bör läsa.</p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/11/15/swedish-comic-sin-4/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/11/swedish-comic-sin-4_omslag.jpg" title="Natalia Batista (red), 'Swedish comic sin 4'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/11/15/swedish-comic-sin-4/>Swedish comic sin 4</a></cite> av <strong>Emanuel Gardheim</strong>, <strong>Malin Linnros</strong>, m.fl<br />
Serietecknaren och läraren <strong>Natalia Batista</strong> samlar svenska seriestudenter för tecknad porr. Resultatet blir blandad stil, blandat innehåll, alltid hög kvalitet. Transsexualitet, övernaturliga inslag, sadomasochism, robotsex, här finns något för alla! Perfekt att dra sig undan värmen med, när lusten tränger på&#8230; Och gillar du detta har även nummer fem i serien nyligen kommit ut.</p>
<p><cite>Älskaren</cite> av <strong>Marguerite Duras</strong><br />
Hettan. Blickarna. Färjan över Mekongfloden. Den unga flickans vaknande sexualitet, med för stora kläder och tafflig sminkning. Att hänga över relingen och spana på världen under en storbrättad hatt. Det skitiga, av liv vibrerande Saigon. Vagnhjulen, hettan igen, hästhovarna. Lakan i en enda oreda. Detta är en bok jag ofta tänker på, en sinnesstämning som satt sig kvar. Om du inte redan läst den är det dags nu, Pocketshop har dessutom en mycket tjusig utgåva.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/marie-groon/">Marie Gröön</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2015/04/06/cremefraiche/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2015/04/cremefraiche-omslag.jpg" title="Suzanne Brøgger, 'Crème fraîche'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2015/04/06/cremefraiche/>Crème fraîche</a></cite> av <strong>Suzanne Brøgger</strong><br />
&#8221;Jag drar paralleller till två andra författare som också de problematiserar sex och relationer, och som tycker att de traditionella mönstren skaver något förbannat – <strong>Birgitta Stenberg</strong> och <strong>Gun-Britt Sundström</strong>. Tillsammans med Brøgger får de mig att vilja stångas lite till. Och att bli lite snällare mot mig själv. Det är inte mitt fel att det kliar och skaver, de hjälper mig att påminna mig om det. Just som feministiska klassiker ska.&#8221;</p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/05/03/att-plotsligt-vara-fienden/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/04/julie-otsuka-narkejsarenvargudomlig-omslag.jpg" title="Julie Otsuka, 'När kejsaren var gudomlig'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/05/03/att-plotsligt-vara-fienden/>När kejsaren var gudomlig</a></cite> av <strong>Julie Otsuka</strong><br />
En koncentrerad liten roman om vilka verkningar andra världskriget fick för USA:s japanska befolkning. Hur de över en natt förvandlades till fienden. Hur de tvingades lämna sina hem och liv och sattes i fångläger. Och hur alla runt omkring tittade bort. Poetiskt och smärtsamt skildrar Otsuka en del av historien vi fortfarande inte pratar om. </p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2014/08/09/du-ar-alltfor-alltfor-kort/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2014/08/Sommarboken-omslag.jpg" title="Tove Jansson, 'Sommarboken'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2014/08/09/du-ar-alltfor-alltfor-kort/>Sommarboken</a></cite> av <strong>Tove Jansson</strong><br />
Barnet och farmodern och en sommarö med allt som där finns att upptäcka och uppleva. En fantastiskt fin skildring av relationen mellan flickan och den gamla kvinnan, båda en smula utanför &#8221;vuxentillvaron&#8221; och utelämnade åt varandras sällskap och lekar.</p>
<h3><a href="http://dagensbok.com/redaktionen/saga-nordwall/">Saga Nordwall</a>:</h3>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/05/23/erin-morgenstern-nattens-cirkus/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/05/erin-morgenstern-nattens-cirkus-omslag.jpg" title="Erin Morgenstern, 'Nattens cirkus'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2012/05/23/erin-morgenstern-nattens-cirkus/>Nattens cirkus</a></cite> av <strong>Erin Morgenstern</strong><br />
Alldeles på vippen till 1900-talet öppnar en märklig cirkus, vars turnéschema är en väl förborgad hemlighet. Där pågår en tävling mellan en magikers dotter och en trollkarls lärling. En tävling med oklara regler och luddiga domslut, som de alltmer börjar inse vad den går ut på &#8211; och vad inte bara de själva har att vinna eller förlora. Detta är en oerhört visuell och filmisk roman, fylld av motsatser. Det är sorgligt, vackert, romantiskt, hemskt och just magiskt, och det stannar kvar.</p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2012/03/06/david-levithan-liten-parlor-for-alskande/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/2012/03/liten-parlor_omslag.jpg" title="David Levithan, 'Liten parlör för älskande'" height=120 align=left VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2012/03/06/david-levithan-liten-parlor-for-alskande/>Liten parlör för älskande</a></cite> av <strong>David Levithan</strong><br />
En ordbok för älskande, varje ord försett med en kort berättelse, en betraktelse, ett minne. En kärlekshistoria som berättas i ögonblicksbilder, nej, ögonblicksord, ickekronologiskt. David Levithan visar att några få ord kan säga mer än tusen bilder. Om det är rätt ord, vill säga. Man skulle kunna tänka sig att formen dränker innehållet men tvärtom förstärks historien av det mycket speciella sättet den berättas på.</p>
<p><a href="http://dagensbok.com/2004/12/10/carl-jonas-love-almqvist-drottningens-juvelsmycke/"><img src="http://dagensbok.com/wp-content/uploads/legacy/images/books/DrottningensJuvelsmycke.gif" title="C. J. L. Almqvist, 'Drottningens juvelsmycke'" height=120 align=right VSPACE=5 HSPACE=10></a><cite><a href=http://dagensbok.com/2004/12/10/carl-jonas-love-almqvist-drottningens-juvelsmycke/>Drottningens juvelsmycke eller Azouras Lazuli Tintomara &#8211; Berättelse om händelser näst före, under och efter konung kring Gustaf III:s mord</a></cite> av <strong>C. J. L. Almqvist</strong><br />
En av mina älsklingsromaner som jag kan läsa om och om igen. Ett allkonstverk i bokform &#8211; det är brev, det är scener återgivna som ett drama, det är noter och sånger och vanlig hederlig epik. Det är laddade pistoler och tunnaste voile, det är förklädnader såväl på som utanför maskeraden, det är grevar, baroner, friherrinnor och pantlånare, det är titelns juvelsmycke som på sätt och vis känns ganska ovidkommande, det är 1700-talets slut som det sågs i början av 1800-talet. Det är alldeles, alldeles underbart.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/06/18/sommarlasning-2011/" rel="bookmark" title="juni 18, 2011">Sommarläsning 2011</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/06/22/redaktionens-tips-sommaren-2013/" rel="bookmark" title="juni 22, 2013">Sommarläsning 2013</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/06/23/tema-gudar-vasen-tomtar-och-troll/" rel="bookmark" title="juni 23, 2017">Tema: gudar, väsen, tomtar och troll</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/03/11/vilhelm-moberg-brudarnas-kalla/" rel="bookmark" title="mars 11, 2015">Livet, döden, kärleken och musiken</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/11/06/mariette-glodeck-roda-vita-rosen/" rel="bookmark" title="november 6, 2005">På liv och död</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 332.745 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2015/06/20/sommarlasning-2015/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Vilhelm Moberg &quot;Brudarnas källa&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2015/03/11/vilhelm-moberg-brudarnas-kalla/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2015/03/11/vilhelm-moberg-brudarnas-kalla/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 10 Mar 2015 23:00:35 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Historisk fiktion]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>
		<category><![CDATA[Roman]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Småland]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Vilhelm Moberg]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=73881</guid>
		<description><![CDATA[Fyra midsommaraftnar. Fyra spelemän med döden flåsande i nacken. Fyra nedslag i historien: vid 1900-talets början, i det tidiga 1700-talets pestepidemi, i mitten av 1500-talet och under bronsåldern. Skilda livsöden, men teman som går igen. Livet och kärleken, lusten, den ständigt närvarande döden, och så platsen, nära källan, där ungdomarna dansar i romanens första midsommarscen. [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Fyra midsommaraftnar. Fyra spelemän med döden flåsande i nacken. Fyra nedslag i historien: vid 1900-talets början, i det tidiga 1700-talets pestepidemi, i mitten av 1500-talet och under bronsåldern. Skilda livsöden, men teman som går igen. Livet och kärleken, lusten, den ständigt närvarande döden, och så platsen, nära källan, där ungdomarna dansar i romanens första midsommarscen. De har glömt, men Anders Eriksson, bedagad och alkoholiserad speleman, han vet att det är en gammal pestkyrkogård dansen går över.</p>
<p>Fast platsen rymmer också andra, ljusare minnen. Midsommaren andas ännu tungt av forna fruktbarhetsriter och det händer att unga par rodnande drar sig undan bland ekarna. Här har också gamle Anders en gång i ungdomen haft sin första flicka, Ellen, hon som ville tvätta sig i källans svala vatten efteråt, det som sägs besitta en särskild magi just den här natten.</p>
<p>Finns det en huvudperson överordnad de andra i <cite>Brudarnas källa</cite> så är det nämligen ingen mänsklig sådan, utan just denna källa, den första att få komma till tals i romanen:</p>
<blockquote><p><em>Jag är vatten, jag är början. Jag var före ekarna, gräset och blommorna. Jag var före fänaden, som avbetar gräset. Jag var före svävande vinge och löpande fot. Jag var före humlorna, bina och fåglarna.</p>
<p>Jag var före sorgen och glädjen. Jag var före gråten och skrattet. Jag var före sången och spelet och dansen. Jag var före plågan och våndan och ångesten på jorden. Jag var före människornas släkt.</em></p></blockquote>
<p>Källan är också, på olika sätt, det sista hoppet för den pestsjuke Anders Eriks Son och för den medeltida suputen och spelaren Anders Pipare. Långt ner i bronsåldern, det fjärde och sista (och kanske faktiskt väl melodramatiska) romanavsnittet, får vi till slut veta hur källan fått sina magiska krafter. Där söker mannen som kallas Bockhorn rädda sin älskade som för att befria trakten från en mystisk farsot har utvalts att offras i källan.</p>
<p>Det är en lite knepig romankomposition, de fyra nedslagen i vitt skilda tider, men så kallar ju Vilhelm Moberg faktiskt inte <cite>Brudarnas källa</cite> för roman heller. Han ger den istället undertiteln ”En legend om de bofasta”, där ”bofasta” ges en både lockande och lite skrämmande dubbeltydighet. Bofasta är de fyra huvudpersonerna av samma släkt, bofasta från vaggan till graven och därbortom, men bofasta – hemma – är också de döda.</p>
<p>Det finns få författare som är så orädda för det storvulna som Moberg. Det passar säkert inte alla, men det passar nog faktiskt mig. Jag får gåshud. Inte minst som jag är uppvuxen i en 90-talskultur där det mest förbjudna eller åtminstone helt enormt pinsamma är att inte vara ironisk. Mobergs stora ord om livet, döden och det evigt mänskliga, inte minst om kärleken och lusten, känns ofta mer kittlande än någon ”mammapornografi” eller vad det nu ska vara som anses kittlande nu för tiden. Moberg står för någon sorts essentialism som inte är så där obehaglig som essentialism ofta blir, men ändå gör anspråk på något evigt, djupt mänskligt. Det är helt enkelt oerhört suggestivt.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/08/21/fika-och-fiktion/" rel="bookmark" title="augusti 21, 2013">Fika och fiktion</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/07/16/vilhelm-moberg-forradarland/" rel="bookmark" title="juli 16, 2011">Kriget och de som får sitta emellan</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/04/29/vilhelm-moberg-darfor-ar-jag-republikan/" rel="bookmark" title="april 29, 2006">Republikanismen är död – länge leve knugen?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/03/08/julie-otsuka-vi-kom-over-havet/" rel="bookmark" title="mars 8, 2013">Att ge de tystade röst</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/08/04/skarvor-fran-olika-platser/" rel="bookmark" title="augusti 4, 2020">Skärvor från olika platser</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 582.240 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2015/03/11/vilhelm-moberg-brudarnas-kalla/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Sylvia Collins &quot;Ömsesidig åtrå, Midsommarfesten &amp; Älskarinnan och Mr Smith&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2014/11/15/sylvia-collins-omsesidig-atra/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2014/11/15/sylvia-collins-omsesidig-atra/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 14 Nov 2014 23:00:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Lina Arvidsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Erotik]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>
		<category><![CDATA[Noveller]]></category>
		<category><![CDATA[Romance]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Sylvia Collins]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=71838</guid>
		<description><![CDATA[Ömsesidig åtrå, Midsommarfesten &#038; Älskarinnan och Mr Smith är helt enkelt en samling med tre noveller av Sylvia Collins, som du till billigt pris kan ladda ner som pdf eller låna på biblioteken. Den första berättelsen handlar om Josephine som är tänd på sin chef Christian. De är iväg på arbetsresa och har råkat få [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><cite>Ömsesidig åtrå, Midsommarfesten &#038; Älskarinnan och Mr Smith</cite> är helt enkelt en samling med tre noveller av Sylvia Collins, som du till billigt pris kan ladda ner som pdf eller låna på biblioteken. Den första berättelsen handlar om Josephine som är tänd på sin chef Christian. De är iväg på arbetsresa och har råkat få hotellrummen vägg i vägg. I varsitt rum börjar de ovetande om varandra fantisera.</p>
<blockquote><p>Hennes badrum måste ligga vägg i vägg, tänkte han. Hon kanske just nu stod naken framför spegeln, precis som han gjorde. Tanken fick kåtheten att spira upp igen, mot hans vilja. Men att hon kanske stod där, helt naken på andra sidan väggen var ett faktum som satte griller i huvudet på honom. Vad var det som höll på att hände?</p></blockquote>
<p>(&#8230;)</p>
<blockquote><p>Hon hade många gånger fnissat vid tanken på att hennes rundade tandborstfodral faktiskt liknade en dildo, och nu skulle det få agera en sådan. Hon ville stoppa fodralet, grovt som pappröret i en toalettrulle, djupt in i sig och fantisera om att det var Christian som knullade henne med sin hårda kuk.</p></blockquote>
<p>Växlingen mellan de bådas perspektiv ger mervärde till texten. Sen tycker jag personligen att detta är en ganska tråkig berättelse. Litteraturen är fri, det finns så mycket att skriva om, och ska du ändå skriva under en hemlig pseudonym, som Sylvia Collins gör, varför inte flippa ut lite mer?</p>
<p>Det luftiga formatet gör detta till snabblästa noveller. Även språket är, sin brist på korrektur till trots, en anledning till att jag läser snabbt, jagar efter godsakerna. </p>
<p>Blackserien hos förlaget Shakti är erotik &#8221;skriven för kvinnor&#8221;; en benämning jag värjer mig mot. Visst är jag kvinna, och visst blir jag lite kåt. Men det är inte som att detta räcker för mig, på långa vägar. Betyder det att jag är en ovanlig kvinna? Eller snarare: går det verkligen att skriva ”erotik för kvinnor”, som en homogen grupp? </p>
<p>Med tanke på att även män får vara huvudpersoner i Sylvia Collins berättelser, tycker jag inte vi ska utesluta att någon man kan finna glädje i att läsa detta.</p>
<blockquote><p>Hon ville slå bort tankarna på honom, men känslan fick det samtidigt att pirra i henne, en känsla som spred sig i magtrakten och ner mot hennes kön. Hennes&#8230;fitta. Hon skämdes nästan för sig själv att hon tänkte på det ordet och att hon kände en varm känsla i den när hon tänkte på honom. </p></blockquote>
<p>Detta att vara blyg inför sin egen sexualitet&#8230; Vad är kvinnan i berättelsen, tolv år och inte så van vid könsord? Nejdå, gift och har flera barn. Lite senare i berättelsen vänjer hon sig vid att, ensam i sitt rum, säga ”min härligt våta fitta”. Detta bör ses som en revolution. Men allvarligt talat: jag tror det är väldigt skadligt att vi bygger upp dessa murar mellan mäns och kvinnors sexualitet och hur den yttrar sig. Snälla, sluta med det, jag vill inte läsa om kvinnor som skäms. Jag vill inte ha kvinnliga huvudkaraktärer som ser sig själva i spegeln och tänker att de ”faktiskt tycker om sin kropp, trots allt”. </p>
<p>I novellen ”Midsommarfesten” finns också en tydlig skam över den egna sexualiteten. Här kan dessa känslor dock betraktas som vettig gestaltning, då det hela tilldrar sig i någon sorts ”förr i tiden”, med pigor, drängar och gårdar.</p>
<blockquote><p>De hade ofta jobbat utan skjortor och hon hade fått se deras muskulösa kroppar, blanka av svett vid ett flertal tillfällen. Det hade nästan blivit dagens höjdpunkt att gå upp till bygget med fikakorgen och det pirrade i hennes mage även denna dag när hon gick uppför stigen mot skogsbrynet. Förmodligen skulle de vara barbröstade även denna varma dag och tanken på detta satte hennes blod i svallning, trots att hennes förstånd sa åt henne att det var fel att känna så inför de unga männen. Hon hade kämpat många kvällar och nätter med dessa tankar. Dessa lustfyllda otuktstankar, som kom till henne trots att hon gjorde ihärdiga försök att skjuta dem ifrån sig.</p></blockquote>
<p>Jag gillar ofta romance mer om den utspelar sig i historisk miljö. Det överdådiga språket med sitt fördomslastade kvinna-man-tugg gör sig helt enkelt bäst i en verklighet vi inte känner till. En plats där det <em>var</em> stor skillnad på män och kvinnors rättigheter, så att sexismen kan passera som… tja, miljöbeskrivning?</p>
<p>Lovisa är trettiotre år och driver gården själv efter att hennes man Johan har dött. Nu letar hon efter en ny man att gifta sig med, men har egentligen gett upp hoppet att någon ska vilja ha en sådan gammal nucka, som inte ens verkar kunna bli befruktad. Men på midsommarafton har hennes orena tankar kring drängarna på gården gått överstyr, och sent på kvällen när de andra dansar vågar hon sig på att smaka brännvin för första gången&#8230; </p>
<blockquote><p>Lovisa kände hur det pirrade till i henne, hur en varm känsla spred sig från magtrakten och ner mot hennes sköte, en känsla som fick henne att flämta till. Hon satte sig rakryggad på bänken, kände hur den pirrande känslan stegrade sig och hur känsligheten i huden tycktes öka ännu mer. Kinderna blossade, hjärtat slog snabbare, det snurrade svagt i hennes huvud. Hon började le och fnissade snart till. Var  det såhär det kändes när ruset slog till, ett sådant underbart rus som fick henne att känna så. Hon höll handen för munnen med särade fingrar och fnissade högt för sig själv medan hon fortsatte att titta på de dansande paren. Hennes hand gled över låret, fram och åter över det mjuka klänningstyget, varje gång lite längre in mot det pirrande skötet.</p></blockquote>
<p>Lovisa har jag sympati med. Inte för att hon är mer levande beskriven än någon av de andra egentligen, det är samma plattityder som används i gestaltningen. Men för att hon vågar ta för sig, trots den jobbiga situation hon befinner sig i. Även idag lever synen på kvinnans plikt att stadga sig innan hon uppnått för hög ålder, i viss mån kvar. Som singel och trettiotre är det kanske än lättare för mig att identifiera mig. </p>
<p>Hur som helst verkar det härligt att svänga runt i en polka med drängen Anton medan ”en pirrande känsla (…) fick henne att börja sava ordentligt”, jag kan verklighetsfly en stund till det. I &#8221;Midsommarfesten&#8221; är berättelsen helt enkelt tillräckligt engagerande, för att jag ska bortse från det undermåliga språket. Lovisa blir av brännvinet promiskuös och drar med sig de båda drängarna till höskullen. Och japp, det här funkar! När jag läser vill jag vara i berättelsen, eller snarare: då savar det här också &#8230; Collins använder sig av ord som ”betäcka”; ”Hon lyfte sitt ben, gjorde det möjligt för honom att enklare betäcka henne”, vilket med tidens anda fungerar särdeles bra. Ger koppling både till den gammaldags synen på sex som något som enbart ska alstra barn, men också med en koppling till avelsdjur, sex som instinkt, rått och smutsigt.</p>
<p>Knullandet i höet är också ett exempel på när förväntad klyscha fungerar. Det har byggts upp inför detta tidigare, när vi sett drängarna arbeta. Också det faktum att Lovisa så tydligt tar rodret i den här trekanten gör mig som läsare bekväm i att hon vill, oavsett berusningsgrad. </p>
<blockquote><p>”Kom och knulla mig Karl”, sa hon med svagt darrande röst. ”Jag vill ha dig i mig nu på en gång!”</p>
<p>Snabbt rullade Karl över henne och styrde in sin hårda lem i hennes plaskvåta fitta. Hon drog upp sina knän högt och stönade belåtet när hon kände honom glida in i sig och bottna henne. Han knådade hennes bröst och kysste henne med blöta kyssar medan han juckade mot henne med snabba och hårda stötar. Hon smekte sig själv runt slidöppningen och över klitoris, kände hans hårda stake glida in och ut ur henne när hon kom för tredje gången denna kväll. Hon bet kvidande sin hand för att inte skrika rakt  ut och hörde hur även Karl kom, hur han frustande tömde det han hade kvar i sin pung, djupt in i hennes slida.</p></blockquote>
<p>Genomgående tycker jag att kvinnans kropp syns mer än mannens, och det är anmärkningsvärt, eftersom detta alltså är just &#8221;erotik skriven för kvinnor&#8221;. Och inte är det lesbiska kvinnor som åsyftas då. &#8221;Hon lät en litet leende långsamt sprida sig över hennes vackra läppar&#8221; är inte bara grammatiskt fel (har en redaktör ens tittat på detta material, undrar jag ibland?). Nej, aldrig kan karaktärer betraktas utifrån, så som de kan i dåligt skriven romance. </p>
<p>Den sista novellen, &#8221;Älskarinnan och Mr Smith&#8221;, handlar om nätflirt och att stämma träff med en främmande människa för första gången på hotell. Återigen tycker jag att det är lite ospännande. Kanske är &#8221;verklighetsflykt&#8221; fel benämning för vad dessa noveller vill uppnå, då de oftast rör sig väldigt nära diskbänksrealism. En eloge ska dock tilldelas för det oväntade slutet, som tillför en rolig och på många sätt ny sorts hetta.</p>
<p>Dessa noveller och &#8221;God jul Lina&#8221; kommer att ingå i en större samling, <cite>Förbjuden frukt</cite>, som kommer ut senare i år.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/11/15/sylvia-collins-god-jul-lina/" rel="bookmark" title="november 15, 2014">&#8221;Var det inbillning, eller tänkte hon på honom som mer än bara en vän?&#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/11/17/e-l-james-femtio-nyanser-av-honom/" rel="bookmark" title="november 17, 2012">Som Gessle med ögonbindel</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/11/17/simona-ahrnstedt-betvingade/" rel="bookmark" title="november 17, 2012">Historisk hetta</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/11/17/tema-erotik-och-romantik/" rel="bookmark" title="november 17, 2012">Tema: erotik och romantik</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/11/29/karlek-i-coronans-tid/" rel="bookmark" title="november 29, 2020">Kärlek i coronans tid</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 586.614 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2014/11/15/sylvia-collins-omsesidig-atra/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>August Strindberg &quot;Fröken Julie&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2011/09/22/august-strindberg-froken-julie/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2011/09/22/august-strindberg-froken-julie/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 21 Sep 2011 22:00:32 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Ella Andrén</dc:creator>
				<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[August Strindberg]]></category>
		<category><![CDATA[Dramatik]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>
		<category><![CDATA[Självmord]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=36586</guid>
		<description><![CDATA[När man skriver recensioner är det ju kutym att man inte avslöjar slutet. Jag tänker frångå det här, så om du till exempel levt på Mars de senaste 150 åren, inte vet hur Fröken Julie slutar och absolut inte vill veta det heller, så ska du sluta läsa nu. Eller också inte. För det är [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>När man skriver recensioner är det ju kutym att man inte avslöjar slutet. Jag tänker frångå det här, så om du till exempel levt på Mars de senaste 150 åren, inte vet hur <cite>Fröken Julie</cite> slutar och absolut inte vill veta det heller, så ska du sluta läsa nu.</p>
<p>Eller också inte. För det är egentligen det jag undrar: hur slutar <cite>Fröken Julie</cite>? Den gängse meningen är ju att hon tar livet av sig, men det tror jag inte en sekund på. Har vi läst samma pjäs?</p>
<p>Men vi börjar väl från början.</p>
<p><cite>Fröken Julie</cite> är en av Strindbergs allra mest populära pjäser och det är ju inte svårt att se varför. Den erotiska spänningen ligger så tung att man kan skära den med rakkniv.</p>
<p>Det är midsommarnatt och herrgårdsfröken Julie har gett sig till att dansa med det enkla folket på gården. Framåt småtimmarna sitter hon och super i köket med betjänten Jean och, tja, det ena leder till det andra, som det heter. Det som i originalmanus får symboliseras av midsommardans och blomstergirlanger spelas väl numera ut i tämligen explicita sexscener. Men vart tar man vägen efteråt?</p>
<p>Som så många Strindberg-texter utgörs <cite>Fröken Julie</cite> av ett intensivt maktspel. Julie står över Jean i klass – hans klasshat är en viktig drivkraft – men han kan spela överlägsen henne på grund av sitt manliga kön. Och en fallen kvinna är väl alltid bara en fallen kvinna? Han lyckas slutligen bryta ned henne och hon ger sig sömngångaraktigt av för att, på hans initiativ, skära halsen av sig.</p>
<p>En alternativ tolkning är förstås självmordet som frihet: &#8221;Istället för att underkasta sig männens herravälde, väljer Julie att slutgiltigt avlägsna sig från den patriarkaliska omgivningen&#8221;, som <strong>Christopher Joseph Mitchell</strong> skrivit i en uppsats i antologin <cite>Det gäckande könet. Strindberg och genusteori</cite>.</p>
<p>Men det är alltså här jag inte alls är med. Julie? Den sturska Julie, som uppfostrats till pojke, fritänkare, som rör sig fritt och tar alla möjliga initiativ pjäsen igenom? Som bjuder upp och flirtar, skäller och provocerar? Hon är onekligen melodramatisk och initiativrik. När natten är över har hon kläckt och slagit ur hågen en rad idéer om framtiden. Den att hon skulle skära halsen av sig tycker jag känns som den minst realistiska.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2018/10/26/eva-strom-rakkniven/" rel="bookmark" title="oktober 26, 2018">Julies andra chans</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/12/05/derek-walcott-sista-karnevalen/" rel="bookmark" title="december 5, 2009">Kolonialismens sista dans</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/07/30/noelle-chatelet-den-sista-lektionen/" rel="bookmark" title="juli 30, 2006">Att välja sitt eget slut</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/02/07/sara-stridsberg-medealand-och-andra-pjaser/" rel="bookmark" title="februari 7, 2012">Evigt motstånd och uppror</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/09/22/august-strindberg-fadren/" rel="bookmark" title="september 22, 2011">Patriarkens fall</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 606.047 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2011/09/22/august-strindberg-froken-julie/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mariette Glodeck &quot;Röda vita rosen&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2005/11/06/mariette-glodeck-roda-vita-rosen/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2005/11/06/mariette-glodeck-roda-vita-rosen/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 05 Nov 2005 23:00:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Rikard Liljenskog</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Debut]]></category>
		<category><![CDATA[Mariette Glodeck]]></category>
		<category><![CDATA[Midsommar]]></category>
		<category><![CDATA[Roman]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://beta.dagensbok.com/?p=2103</guid>
		<description><![CDATA[Det är midsommartid, och på väg mot Simpön i Stockholms skärgård är ett förut väl sammansvetsat kompisgäng som alltmer börjat vittra sönder. I packningen: öl, vin, sprit och alla gamla och nya attraktioner och aggressioner, redo att manifestera sig i kyssar och knytnävsslag. Och med i packningen också den briljanta idén att i berusningen leka [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Det är midsommartid, och på väg mot Simpön i Stockholms skärgård är ett förut väl sammansvetsat kompisgäng som alltmer börjat vittra sönder. I packningen: öl, vin, sprit och alla gamla och nya attraktioner och aggressioner, redo att manifestera sig i kyssar och knytnävsslag. Och med i packningen också den briljanta idén att i berusningen leka den av lekar som lättast går över styr. The way of pain &#8211; Röda vita rosen.</p>
<p>Scenen är satt, förutsättningarna givna och Mariette Glodecks debutroman <cite>Röda vita rosen</cite> är den ömsom kyligt registrerande, ömsom inkännande berättelsen om hur allt måste falla samman för att byggas upp igen.</p>
<p>På bokens egen hemsida (www.rodavitarosen.se) berättar författarinnan om vilken sorts bok hon ville skriva med <cite>Röda vita rosen</cite>. Den skulle vara:</p>
<blockquote><p>som en perfekt blandad Long Island Iced Tea &#8211; läskande, god. Men otroligt förrädisk. En berättelse med tyngd, men en text utan motstånd.</p></blockquote>
<p>Texten som inte gör motstånd har hon nått fram till. Språkligt sett balanserar romanen på gränsen mellan det intrikat ironiska och det nästan infantila. Det är frestande och möjligen upplysande att nämna Glodecks bakgrund som copywriter. Hon vill få oss att förstå. Ibland vill hon det så mycket att det begränsar läsningen.</p>
<p>I samma utsatta position befinner sig det kompisgäng som Glodeck placerar på ön. På samma sätt som människorna i Pripps Blå-reklamen riskerar den blyga Frida, charmige Måns, vackra ytliga Milla och de övriga förmenta vännerna att decimeras till rena typer. Igenkännbara för många, men inte så levande som jag kanske önskat för romanens eget liv. Vid några tillfällen i romanen är det som om författarinnan själv tänkt i samma banor och därför lämnat ut några trådar mot andra berättelser i karaktärernas förflutna. Om en tom barnstol vid ett middagsbord och förbjudna, förträngda händelser med berusade släktingar. Dessa trådar känns så här i efterhand kanske mer intressanta än romanens egentliga handling.</p>
<p>Men trots allt detta är det svårt att undgå att fängslas av scenariot som målas upp. Den ljusa midsommarnatten som fond mot mörka tankar och handlingar i något som bär vissa liknelser med <cite>Paradise Beach</cite> och andra liknande sociala experiment som skapar miljöer där overksamma individer får berusa sig och sedan göra fiender av vänner och tvärtom. Däremot tycker jag att Mariette Glodeck borde förpackat sin berättelse i en annan, mer passande språkdräkt &#8211; ett språk som lättdrucken sprit betyder ingenting bra för mig. Jag tror många av oss som läser romanen med lätthet kan ta scenariot till oss. Därför skulle det behövts en mer djuplodande dimension i texten, något som hade gjort den hotande situationen mer suggestiv.</p>
<p>Mer på liv och död.</p>
<p>Mer som röda vita rosen &#8211; när den leks som bäst.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/01/30/mariette-glodeck-den-sista-dagen-i-december/" rel="bookmark" title="januari 30, 2013">Att lämna tjugo-någonting</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/03/11/vilhelm-moberg-brudarnas-kalla/" rel="bookmark" title="mars 11, 2015">Livet, döden, kärleken och musiken</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/12/19/michel-houellebecq-konkurrens-till-dods/" rel="bookmark" title="december 19, 2005">Lilla dödens död</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2024/02/18/camilla-sten-en-annan-gryning/" rel="bookmark" title="februari 18, 2024">Sverige 2046</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2018/06/16/gabriella-skoldenberg-trettonde-sommaren/" rel="bookmark" title="juni 16, 2018">Flicklek på liv och död</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 558.712 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2005/11/06/mariette-glodeck-roda-vita-rosen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
