Tre syskon som delade lägenhet. Alexander, Natasha och Josef. Parallella liv, men alltid med ett öga på varandra. Så kändes det i alla fall. Nu är de bara två. Natasha, som knappt tar sig ur sängen, och Josef, som festar, filar på sin stand-up-rutin och ligger runt. Lite planlöst. Kanske som vilken nittonåring som helst. […][...]

Föräldrafritt. Ett eftertraktat tillstånd i en viss ålder. Fast normalt bygger det nog på att det också är ett tillfälligt tillstånd, en plötslig lucka av frihet och möjligheter, mitt i den vanliga, inrutade tryggheten. Så är det inte på tionde våningen, där sjuttonåriga Jorinde bor. Hon bor ensam i familjens gamla lägenhet. Hennes mamma har […][...]

Aza Holmes har egentligen annat att tänka på än en försvunnen miljardär. Uppriktigt sagt har Aza Holmes över huvud taget svårt att leva utanför sina egna, ständigt vindlande tankar. Tankemonster. Monstertankar. De där som sällan vill låta henne fokusera på normala tonårssaker, som relationen till bästa vännen Daisy och hennes Chewbacca-fanfiction, skolan eller killar. Herregud, […][...]

Att vi ska kunna lära av historien och inte göra om samma misstag i framtiden hör till stapelsvaren när det gäller varför vi över huvud taget ska befatta oss med historia. Det är dock inte särskilt ofta som historiker själva vågar sig på att dra de där lärdomarna; det inser jag när jag läser (och […][...]

Hur lång tid tar det för en bok om framtidstro att bli daterad? 2004 skrev Rebecca Solnit Hopp som en motvikt mot den känsla av hopplöshet många kände då, när George W Bush var president och precis hade inlett sitt krig i Irak. När jag läser Hopp har Donald Trump hunnit vara president i ett […][...]

”mer skitsnack om kvinnor än vad jag kan svälja” – så beskriver Gunilla Thorgren Bibeln på första sidan i sin granskning av kristendomens kvinnosyn, Guds olydiga revben. Revbenet är ju kvinnan, då. Skapad lite sådär i andra hand, av mannens revben. Underordnad, svag, lättledd. Synderskan som fick människan utkastad ur paradiset – och som fått […][...]

En plats och ett förflutet som man trodde att man lämnat bakom sig för gott. En gudsförgäten håla full av hemligheter, där unga människor dövar tristess och hopplöshet med destruktivt festande. En vacker flicka som hanterats illa av männen omkring sig, och inte minst en kriminalkommissarie med alkoholproblem, betydligt bättre på polisjobbet än på livet. […][...]

Smaka på den här baksidestexten: 1894 gör Kata Dalström skandal. Hon är trettiosex år, uppvuxen i en förmögen familj och gift med en konservativ man – ändå blir hon socialdemokrat! Jag överdriver nästan inte alls om jag säger att det är meningar som dessa som gör att jag vill hålla på med historia. Förändringarna! Dramatiken! […][...]

Bebislycka. Bebisar. Det är som att tacksamheten över dem förväntas radera ut all stress och press, alla sömnlösa nätter, slitna relationer, utdragna förlossningar, förlossningsdepressioner och trasiga underliv. Tyvärr verkar det inte minst vara ett budskap som förmedlas av vården, där problem av tradition viftats undan med ett ”Du kan ju inte förvänta dig att allt […][...]

Nog är det lite att sticka ut hakan, att döpa en bok om abort till 100 om dagen? Utan att för den skull mena att det är för mycket? För även om den svenska rätten till abort ofta anses självklar och väletablerad, så brukar många debattörer ändå kunna vara överens om att det vore bättre […][...]