Recension

: Skärvor
Skärvor Beatriz Quevedo de Hansen
2019
Fri Press
5/10

Skärvor från olika platser

Utgiven 2019
ISBN 9789188765154
Sidor 64

Om författaren

Beatriz Quevedo de Hansen växte upp vid Andernas fot i Argentina och kom hon till Sverige 1977 efter en lång flykt genom Sydamerika. Hon har medverkat i antologierna Tid att minnas – berättelser från projektet “Skriv ett brev till ditt barn” (Tre böcker 1999), Närmanden, sju röster i samspråk (BoD 2005) samt Ordvindar (minbok.nu 2013).

Sök efter boken

Skärvor är en diktsamling som ger glimtar av minnen ur ett liv som förflyttats från en plats, det ursprungliga hemmet i Argentina, till det nya hemmet i Småland. Dikterna håller sig nära naturen, med årstidernas växlingar med vindar och blommor som sprider vällust, samt med titlar som ”December” och ”Septemberdagar” som också signalerar tidens gång.

I just ”Septemberdagar” sker en sådan fin överlappning mellan då och nu, mellan platsen där och platsen här, extra tydligt:

Skälvande aspar tog vårens färger
en Septemberdag

[…]

el maté kallnar
elden slockanr
ponchon fladdrar
i den mörka natten

Fullmånen går upp
asparna lyser gult
ljungen tittar ut
ekarna rodnar
i Småland en septemberdag

Dikterna blandar ofta konkreta, symboliska ting – som ”skrovliga händer”, ”guldkantad ram” och ”citrusdalen” – med kortare skeenden. De senare kan till exempel vara kinder som smeks, en hand som doppas i havet eller ett barns barfotaspring. Trots att vi rör oss mellan två vitt skilda världsdelar håller sig tingen och skeendena till det förväntade – sådana ting och skeenden som vi redan mött många gånger tidigare i dikternas värld – snarare än att komma med nya överraskande föreningar.

Mellan raderna går det att ana längtan, sorg, lugn och hopp – men det är bara mellan raderna och sällan helt tydligt utskrivet så det är också upp till läsaren att läsa in det i dikterna. Dikterna själva uppehåller sig mest vid att fånga den där bilden med både symbolik och skeende, för att på det sättet väcka en känsla, snarare än att tala om för oss hur vi ska förstå dikterna. Det öppnar för en aktiv och engagerad läsning.

På några ställen finns det fotnoter för att förklara ord som kanske kan vara obekanta för en svensk läsare. Personligen tycker jag att det bryter upp både läsningen och det visuella intrycket av dikten helt i onödan. De här dikterna klarar att bära fram känslan ändå, även om några läsare skulle vara obekanta med Zondas, gaucho eller maté. Idag är det dessutom så enkelt att ta reda på vad ett obekant ord betyder att det knappast torde utgöra ett problem för någon läsare. Eventuella förklaringar eller kontextualiseringar hade i så fall med fördel kunnat presenteras i ett för- eller efterord.

Eva Wissting

Publicerad: 2020-08-04 00:00 / Uppdaterad: 2020-08-02 21:41

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8187

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?