Text

ALMA-priset

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, eller Astrid Lindgren Memorial Award (ALMA), är världens största litteraturpris för barn- och ungdomslitteratur. Det delas ut i maj varje år till en författare, illustratör eller organisation som verkar i Astrid Lindgrens anda.

ALMA-priset instiftades 2002 av den svenska regeringen och administreras av Statens kulturråd. Prissumman på 5 miljoner finansieras med skattemedel.

Pristagarna så här långt är:


2016: Meg Rosoff

Meg Rosoff föddes i Boston i USA 1956 men är numera bosatt i London. Hon är utbildad vid Harvard och arbetade med reklam innan hon 2004 debuterade som författare med ungdomsromanen Så har jag det nu. På svenska finns också Justin Case, Den jag var, I begynnelsen var Bob och Älgbarnet.

Meg Rosoff: Så har jag det nu
Överrumplande och hjärtskärande debut

”Femtonåriga Daisy skickas från Manhattan till sin faster och sina kusiner i England. När fastern åker iväg på en affärsresa, lämnas Daisy ensam med sina kusiner, och de formar snabbt ett sammansvetsat gäng av fem udda personligheter. Strax därefter briserar bomber i London och England ockuperas av en namnlös fiende, men Daisys…” Läs mer


Meg Rosoff: Jonathan bortom all kontroll
Gränslöst charmig feelgood

”Jonathan Trefoil har precis flyttat till New York och fått jobb på en reklambyrå. Tillvaron är dock varken särskilt glamourös eller tillfredsställande. Lägenheten han hyrt på Manhattan är visserligen fin, men Jonathan har anledning att misstänka att ägaren sitter i fängelse och när som helst kan komma och kräva tillbaka den…” Läs mer


Meg Rosoff: I begynnelsen var Bob
Om Gud var en slacker

”Gud finns. Det är premissen för Meg Rosoffs roman I begynnelsen var Bob. Eller ja, Gud finns, men rekryteringsprocessen lämnade tyvärr en del att önska. Faktum är att Gud, som förresten heter Bob, är en slackig, slapp, ombytlig och inte minst sagt kåt tonårskille som förärats positionen av sin mamma…” Läs mer


Meg Rosoff: Justin Case
Donnie Darko har flyttat till England

”David Case, 15 år, räddar en dag sin ettåriga lillebror Charlie från att ramla ut från fönstret. I allra sista stund får han tag på Charlie, och David överväldigas av tanken på vad som hade kunnat hända. Efter detta är han övertygad om att ödet är ute efter honom och han bestämmer sig för att försöka fly. Han byter namn till Justin (ja, ni fattar…” Läs mer


2015: PRAESA

PRAESA, Project for the Study of Alternative Education in South Africa, är en läsfrämjande organisation i Kapstaden, knuten till University of Cape Town. PRAESA grundades 1992 och arbetar med att få fram bra barnböcker på de olika sydafrikanska språken, men också med muntligt berättande, sånglekar och dramatisering. Organisationen vill uppmuntra vuxna att läsa för och tillsammans med barn och arbetar inte minst i socialt utsatta områden.


2014: Barbro Lindgren

Barbro Lindgren (född 1937) är knappast obekant för särskilt många svenskar – precis som hennes karaktärer Max, den vilda bebin, den lilla farbrorn, Loranga och många fler. Hon är utbildad vid Konstfack och Konstakademien och har även skrivit diktsamlingar och romaner för vuxna.

Barbro Lindgren och Charlotte Ramel: Nu är du en höna
Lekens ojämlika villkor

”Jag minns så tydligt hur roligt vi hade vid de sällsynta tillfällen då alla kusinerna var samlade hemma hos mormor och lekte tillsammans. Den lilla hallen som var vår stuga, gården med alla olika skor och kuddar och pallar som var våra djur, och så vidare och så vidare. Min yngsta kusin minns det…” Läs mer


Barbro Lindgren: Nu leker vi den fula ankungen
Klassiker i fantasifull tolkning

”Tidigare i år vann Barbro Lindgren Alma-priset, lagom till att hon slutat skriva barnböcker. Nu leker vi den fula ankungen räknar hon dock som ett litet undantag, eftersom det är en omarbetning av H.C Andersens klassiska saga. I Lindgrens version är det två fantasifulla barn som…” Läs mer


Barbro Lindgren: Jättehemligt
Galghumor, tvångstankar och depression

”När jag läste Jättehemligt första gången var jag nog runt tio år gammal. Lika gammal som Barbro i boken, men inte lika livserfaren som hon, skulle jag säga. Jag minns inte enskilda händelser ur böckerna, men jag minns att jag läste dem med en vag känsla av olust och förvirring, även om jag tyckte att de var bra. Jag minns…” Läs mer


Barbro Lindgren: Andrejs längtan
Fint om längtan, ensamhet och död

”Barbro Lindgren har nyligen fyllt 80 år och Rabén & Sjögren har därför passat på att ge ut boken Andrejs längtan på nytt. Boken är skriven och illustrerad 1997. Andrej går runt i Sankt Petersburg och letar efter sin mamma. En dag försvann hon spårlöst. Med sig har han lilla Vova. Vova har ingen…” Läs mer


Barbro Lindgren: Ingenting hände, två gånger
Sparsam livsglädje

”Barbro Lindgren, mest känd som barnboksförfattare, skriver bara för vuxna numera. I Ingenting hände, två gånger skildrar Barbro Lindgren livet i Glömminge. Formen är dagboksanteckningar, från april till november. Efter ett skutt över december kommer en sista januarianteckning. Då är det…” Läs mer


Barbro Lindgren: Gogos vita barn
När borta blir hemma

”När Pelle ger sig ut på resa till havs med sin far överraskas de av en storm och båten sjunker. Pelle hamnar ensam på en strand och blir raskt upptäckt av en gorilla som heter Gogo. Fast hon aldrig sett något så blekt barn tidigare, hamnar han genast under…” Läs mer


Barbro Lindgren: Nöff nöff Benny
Heja Benny

”I förra boken om grisen Benny fick han en lillebror och var förfärligt avundsjuk på brorsans napp. Alltså lånade han nappen och gick ut på promenad (och då blir man retad…). I den här boken har brorsan blivit lite större, och han får ha nappen ifred. Benny är trött på att vara inne och ska gå ut. Lillebror gör alltid…” Läs mer


Barbro Lindgren: VLMF – Vad lever man för
Barnhans: återkomsten

”Jag skulle vilja krypa in i Barbro Lindgrens hjärna för en stund, för det är få som lyckas komma fram med så finurliga fantastiska förtjusande historier. Hon har ett språk som på samma gång är barnsligt och poetiskt. Vare sig det är pekböcker om Max eller kapitelböcker, som här, så kan den vuxna läsaren få lika roligt…” Läs mer


Barbro Lindgren: Pompe går i skogen och Pompe badar i en å
Två sötisar i en förpackning

”Små korta kärnfulla meningar som rimmar. Lätt som en plätt och lite festligt. Pompe, kungens trogne hund, nä, det kanske inte är den Pompe, men visst är det i de banorna man tänker som historiker. Här är dock Pompe en liten sprallig valp som nyfiket ger sig ut i världen. På promenad i skogen, möter en…” Läs mer


2013: Marisol ”Isol” Misenta

Argentinska Isol, eller Marisol Misenta, föddes 1972 i Buenos Aires där hon är utbildad bland annat på Konsthögskolan och där hon fortfarande bor. Isol är illustratör och författare, men också sångerska och kompositör, och debuterade 1996 med bilderboken Vida de perros.

Isol: El globo
Att hantera mammor och ballonger

”El globo är en av 2013 års ALMA-pristagare Isols tidiga böcker. Den är på ett sätt en enkel och ganska klassisk bilderbok, med ett barn i centrum, något som händer och förändrar barnets liv, vilket barnet tvingas hantera och därmed växer. Men det finns en stor skillnad. När världen ruckas brukar det i slutet av…” Läs mer


Isol: Nocturne: Dream recipes
Drömmar och deras inneboende underlighet

”Nocturne är en bilderbok som saknar berättelse. Istället är det en samling bilder på ett tema: drömmen. Den kallar sig till och med receptsamling, och inleds med instruktioner för användning: bläddra i boken, välj ut en dröm du gillar och vänta tills det blir kväll. Då placerar du din utvalda bild under en lampa i fem minuter…” Läs mer


2012: Guus Kuijer

Den nederländska författaren Guus Kuijer (född 1942) är förutom författare lärare och debuterade som novellförfattare för vuxna 1971. Hans första barnbok, Met de poppen gooien, kom 1975 och var den första i en serie på fem om den nioåriga flickan Madelief. På svenska finns bland annat Dom stora kan man lika gärna koka soppa på (1976), De svarta stenarna (1991), Lyckan kommer som ett blixtnedslag (2006) och Boken om allting (2009).


2011: Shaun Tan

Australiske Shaun Tan (född 1974) är författare och illustratör. Han första egna bok, The playground, kom ut 1997. Flera av hans berättelser har blivit film och teater och 2011 fick han, förutom ALMA-priset, även en Oscar för kortfilmen The Lost Thing, baserad på bilderboken med samma namn.

Shaun Tan: Eric
Ur en annan vinkel

”Han heter egentligen något annat, utbytesstudenten som bott en period hos berättarens familj. ‘Vi tyckte det var väldigt svårt att uttala hans namn korrekt, men det gjorde honom ingenting. Han sa att vi bara skulle kalla honom ”Eric”.’ Det är ofta svårt att riktigt begripa Erics reaktioner. Uppskattar han allt de vill visa honom…” Läs mer


Shaun Tan: Sommarregler
Fantasin är ett tveeggat vapen

”Sommarregler. Det låter poetiskt på något sätt, och det är det förstås. Men det är också rent konkret ett slags berättelse berättad just genom uppräknade regler – ‘Detta är vad jag lärde mig i somras:’. ‘Lämna aldrig en röd strumpa på klädstrecket’, till exempel, eller ‘Kom aldrig försent till…” Läs mer


Shaun Tan: Ankomsten
Att plantera om livet i en främmande stad

”En man packar sin väska och tar farväl av sin fru och dotter. Tingen omkring honom är välbekanta, en klocka, en barnteckning, en tekanna och en kopp, båda lite spruckna. Det är slitet men hemtrevligt. Välbekant. Men det finns något hotfullt över staden där de bor. Skuggor av någon slags tentakler slingrar sig över…” Läs mer


Shaun Tan: Berättelser från yttre förorten
Surrealistiska sagor

”Berättelser från yttre förorten är en bok som får vuxna att ställa de frågor man bara ställer som barn och kliva in i den absurda världen där allt är möjligt. Jag funderar på Shaun Tans målgrupp. Vilka är tänkta att läsa hans böcker? Fungerar de för barn, blir de inte för abstrakta, för absurda? Men så tänker jag att det är kanske…” Läs mer


Shaun Tan: Det röda trädet
Storslaget om depression

”Det röda trädet är ett unikum i bokvärlden. Det är en bilderbok om depression. Det är ett konstverk. Det är en överväldigande vacker samling bilder, en genial förmedling av ett tillstånd, en storslagen illustration av en stark och mycket dyster känsla. Det går inte att jämföra boken med andra bilderböcker, inte…” Läs mer


2010: Kitty Crowther

Belgiska Kitty Crowther (född 1970) är författare och illustratör, utbildad i grafik vid Institut Saint-Luc i Bryssel. Hon debuterade 1994 med Mon royaume.

Kitty Crowther: Annie från sjön
Hjärtskärande direkt om ensamhet och kärlek

”Det är bara att kapitulera: det går helt enkelt inte att ge Kitty Crowther lägre betyg än en 10:a den här gången. Annie från sjön är en bok som bränner till direkt, och sedan är oavbrutet spännande, skrämmande, drömmande vacker, rakt igenom. Vad den däremot inte är, i alla fall inte i första hand och enligt min mening, är…” Läs mer


Kitty Crowther: Rotbarnet
Natur och psykologi

”Det är böcker som den här som gör att en författare får Almapriset, litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, i den stora konkurrens som råder. Det finns tusentals barnboksförfattare, och ett stort antal som är mycket bra, men det finns bara ett fåtal som gör böcker som Rotbarnet. Därmed inte sagt att det är en…” Läs mer


Kitty Crowther: Ivo & Vera: Fotbollsmatchen
Insekter och könsfrågor

”Jag gillar insekter. Det finns många anledningar till det: de är många, de är konstiga, de är vackra, de är små. Det finns inga andra varelser som överträffar fantasin så som insekter – om vi alla skulle tänka ut vår vildaste fantasi-insekt så skulle det ändå finnas en som såg ut så på riktigt. Kitty Crowther har också fattat det här…” Läs mer


Kitty Crowther: Är det dags?
En scen som intas

”Är det dags? börjar i ett tomt lekrum. Man ser två bilar i ett hörn, ett antal klossar med siffror på, en boll, en låda, ett bord med tekoppar dukat för två och en stol med några böcker liggande på golvet framför. Det finns en dörr som står på glänt. Det finns ett fönster som släpper in ljus. Detta är scenen…” Läs mer


2009: Tamerinstitutet

Tamerinstitutet är en palestinsk organisation med huvudkotor i Ramallah som driver utbildnings- och läsfrämjandeprojekt för barn och ungdomar på Västbanken och i Gaza. Organisationen grundades 1989 och finansieras bland annat av svenska Sida.


2008: Sonya Hartnett

Australiska Sonya Hartnett (född 1968) är författare till såväl barn- ungdoms- och vuxenböcker. Hon debuterade redan som 15-åring med Trouble All the Way (1984).

Sonya Hartnett: Fjäril
Bitterljuv och ångestframkallande tonårsnostalgi

”När jag var liten höll jag alltid för öronen när någon berättade en läskig historia eller när jag såg en läskig film. De allra läskigaste filmerna var inte de med många monster, spöken eller mord. Nej, de läskigaste filmerna var de av typen ‘barn lånar sin väns sak utan att be om lov, saken går sönder och barnet vet inte vad det…” Läs mer


Sonya Hartnett: Jag är djävulen
The Devil’s Right Hand

”’The Devil Latch’, det är Kitten Latch. Arton år eller artontusen. Med vitt hår och ett språk som tillhör en annan tid. Aimee flyttar in i grannhuset, med sin pojkvän, och träffar Kitten och dras in i hans värld. Jag är djävulen är inte helt lätt att referera. Kitten är djävulen, eller så är han bara en mentalt störd ung man. Rösterna i hans huvud…” Läs mer


2007: Banco del Libro

Organisationen Banco del Libro i Venezuela startades 1960 som just en ”bokbank” för utbyte av barnböcker. Organisationen arbetar läsfrämjande och har bland annat etablerat ”biblioterapi”, där man läser och diskuterar med barn och unga i katastrofområden (första gången vid en stor översvämning 1999). Huvudkontoret finns i Caracas.


2006: Katherine Paterson

Katherine Paterson (född 1932) är amerikanska men född och delvis uppvuxen i Kina, där hennes föräldrar var missionärer. Själv har hon också varit verksam som missionär och lärare, bland annat i Japan. Som författare debuterade hon 1976 med barnboken The Sign of the Chrysanthemum, en historisk roman som utspelar sig just i Japan. Mest känd är hon förmodligen för Bridge to Terabithia (1977), som också filmatiserats. På svenska finns förutom Bron till Terabitia (1980) exempelvis Näktergalens gråt (1982), Gilly Hopkins hittar hem (1989), Lyddie (1993) och Min lysande plan (2008).


2005: Ryōji Arai och Philip Pullman

Den japanske författaren och illustratören Ryōji Arai (född 1956) har en konstutbildning från Nipponuniversitetet och debuterade 1990 med bilderboken Melody.

Brittiske Philip Pullman (född 1946) är kanske mest känd för fantasytrilogin Den mörka materien och har skrivit för både unga och vuxna. Han arbetade som lärare när han debuterade med The Haunted Storm 1972. 1982 kom hans första barnbok, Count Karlstein, inspirerad av de pjäser han skrivit för skolan.


Ryōji Arai: Sussa och Natti
En hyllning till fantasin

”Lampan är släckt och det är egentligen dags för Sussa och Natti att sova, men först måste de ju berätta en saga och det är inte vilken saga som helst. Här är det framför allt bilderna som för berättelsen framåt och vilka bilder sedan! Ett genomgående tema är omvandling, hur något…” Läs mer


Philip Pullman: Den godhjärtade Jesus och Kristus bedragaren
Jösses

”’Vi korsfäste Jesus fast skulden var vår/ Och hela vår kultur är byggd på denna metafor’ sjöng Kjell Höglund en gång i världen. Och det ligger nog något i det; vad man än tror personligen så är det svårt att förneka att historien om Jesus från Nasaret är en av de mest grundläggande berättelserna de senaste 2000 åren. Nog kan man…” Läs mer


Philip Pullman: Rubinen i dimman
Tätt, spännande, smart

”Philip Pullman är i Sverige mest känd som fantasyförfattare, då främst med trilogin His Dark Materials. Han har dock även gett ut en hel del ‘vanliga’ barn- och ungdomsböcker. Denna parallella karriär sköter han med den äran- Triologin (eller kvartetten, beroende på vem man frågar) om Sally Lockhart har hyllats av kritiker…” Läs mer


2004: Lygia Bojunga

Brasilianska Lygia Bojunga (född 1932) – numera Lygia Bojunga Nunes – började som skådespelerska och har även skrivit dramatik. Som författare debuterade hon 1972 med barnboken Os Colegas (på svenska som Kompisarna 1986).

Lygia Bojunga: Landskap
Vem är det som skapar litteratur?

”En brasiliansk författare, bosatt i London, skriver på en ny novell. ”Landskap”. Så en dag anländer ett brev från en läsare, en ung man i Rio. Han berättar om sitt liv där, om vad han tycker om hennes böcker, vad han gillar och vad hon borde gjort annorlunda. Författaren svarar först inte alls, men killen, Lourenço, fortsätter skriva…” Läs mer


2003: Christine Nöstlinger och Maurice Sendak

Österrikiska Christine Nöstlinger (född 1936) är utbildad i grafik och arbetade främst med det innan hon debuterade som författare och illustratör med barnboken Die feuerrote Friederike 1970. Hon har också skrivit för teve, radio och tidningar.

Amerikanske Maurice Sendak (1928-2012) började som illustratör till andras barnbokstexter, men slog igenom med den helt egna Where the Wild Things Are 1963. Han har också arbetat med bland annat barnteve och gjort opera tillsammans med dramatikern Tony Kushner.

Maurice Sendak: Till vildingarnas land
Borta vilt men hemma bäst?

”Jag gillade aldrig Maurice Sendaks redan då klassikerförklarade Till vildingarna land som barn, vad jag minns. Jag har en vagt obehaglig känsla av det dova, det irrationella och läskiga. Jag var möjligen ett lite ängsligt, för att inte säga mesigt barn. Men jag tyckte mycket om…” Läs mer

* * *

Fler litteraturpriser på dagensbok.com hittar du på våra temasidor om Nobelpriset i litteratur och om Augustpriset.

Fler temasidor hittar du under Teman.

redaktionen, dagensbok.com

Publicerad: 2015-10-31 00:00 / Uppdaterad: 2016-08-04 15:14

Kategori: Special

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?