Recension

: Varvsslammer
Varvsslammer Aino Trosell
2021
Breakwater Publishing
7/10

Varvsepokens arbetare

Utgiven 2021
ISBN 9789186687649
Sidor 320

Om författaren

Aino Trosell föddes 1949 i Malung där hon växte upp. Efter att först ha arbetat som socialsekreterare och sedan svetsare i flera år, började hon författa på heltid från mitten av 1980-talet. Sen dess har hon skrivit en lång rad, ofta prisbelönta, böcker inom olika genrer; noveller, deckare, romaner och dramatik. Om hjärtat ännu slår fick Svenska deckarakademins pris år 2000.

Sök efter boken

En gång i tiden var Göteborg en viktig varvsstad. Stora fartyg som kom att trafikera världshaven byggdes på varven på Hisingen. Och att bygga dessa fartyg krävde mängder med arbetare. Det var jobb som också krävde yrkesskickliga arbetare, och som därför var relativt eftertraktade. Det var också en i hög grad manlig arbetsvärld. Det var till den här världen som en ung Aino Trosell en gång kom på 1970-talet för att arbeta. Nu – nära ett halvt sekel senare – är det också denna värld som hon försöker skildra i den här boken.

Arbetarlitteraturen har under senare år fått ett enormt uppsving, menar litteraturkritikern Rasmus Landström. Den här boken är ett starkt bevis på det. I Varvsslammer samsas nämligen en rad kortare berättelser med tre längre noveller, och ett par dikter – alla med den gemensamma nämnaren arbete och liv på och kring Hisingens varv. Bäst är nog kanske den längre novellen ”Varvskvinnor”, där författaren lyckas skildra hur det var att var kvinnlig arbetare på en så manligt dominerad arbetsplats. Här kan man kanske ana ett betydande självbiografiskt inslag som gör att den här texten kanske lever upp mer än de andra. Det är hårt arbete, skitigt och motigt – men det är också rolig gemenskap och kamratskap. Och det är allt mycket kärleksfullt skildrat av Trosell.

Men så går alltså Göteborgs varvsepok mot sitt slut under 1980-talet. Även det slutet finns med i den här boken. Bland mina favoriter är den korta berättelsen ”I huvet på en P-80 gubbe”, om en man som söker nya vägar framåt i och med att varven lades ned, eller dikten ”Farväl Arendal”, där Trosell skriver om saknaden av gamla arbetskamrater.

De stora varven har alla sedan många år försvunnit från Göteborg. Kvar finns många av de gamla byggnaderna – idag omvandlade för andra verksamheter – och inte minst många av de gamla kranarna som ger älvstranden dess charm. Jag passerar ofta igenom de gamla varvsområdena. Hade jag bott i Göteborg i min ungdom hade jag kanske haft egna minnen av stadens varvsepok. Inte så för yngre människor. Samtidigt har varven spelat en oerhört viktig roll för att forma staden Göteborg, såväl ekonomiskt som till karaktär och utseende. Det är av den anledningen utan tvekan också en viktig industri- och kulturhistorisk gärning som Trosell gör att försöka levandegöra minnet av hur det var att arbeta i varvsmiljön.

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2021-06-17 00:00 / Uppdaterad: 2021-06-16 20:10

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8493

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?