Recension

: Lilienbergs stad
Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 Hans Bjur
2018
Balkong förlag
8/10

Den vackraste boken om Göteborg

Utgiven 2018
ISBN 9789187553233
Sidor 256
Illustratör Krister Engström (foto)

Om författaren

Hans Bjur (född 1944) är arkitekt och professor emeritus i stadsbyggnad vid Chalmers tekniska högskola. Han är också ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien och har bland mycket annat skrivit boken Lilienbergs stad – Göteborg 1900-1930 (2018).

Sök efter boken

Nu när det mesta av pompa och ståt i samband med Göteborgs 400-årsjubileum skrinlagts har jag tröstat mig med ett praktverk. En bok som lär få dig som inte är göteborgare att tråna efter staden i väster.

Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 är tack vare bokens fotograf Krister Engström en fröjd för ögat. Den är full av fantastiska flygfotografier, panoramabilder samt historiska fotografier, stadskartor, ritningar och andra dokument från tiden. Du kan välja att fördjupa dig i den utförliga texten eller nöja dig med att låta boken ligga framme som blädderverk.

Vem var då denne herr Lilienberg? Han var en hos gemene man numera sorgligt bortglömd stadsplanerare och visionär. Albert Lilienberg (1879-1967) har satt sin prägel på många av stadens mest unika platser, som Götaplatsen, Bagaregården, Kungsladugård, Gamlestaden, Landala egnahem och Änggården.

Han hade bland mycket annat ett finger med i den stora Jubileumsutställningen 1923 och banade väg för Göteborgs första höghus. Undrar just om skyskrapan med sjutton våningar, som uppfördes på Otterhällan 1927-29, var en lika het potatis som bygget av Karlatornet med sina sjuttiotre våningar på Lindholmen nästan hundra år senare har blivit.

Trots att Ronnebysonen var tämligen grön från Kungliga Tekniska högskolan när han tillträdde tjänsten som förste stadsingenjör i Göteborg år 1907 var han redan något av ett namn i branschen. Det var en ambitiös ung man med internationella kontakter, inte ens trettio fyllda, som raskt kavlade upp ärmarna och med liv och lust kastade sig in i arbetet.

Lilienberg mötte en stad på 150 000 invånare och som växte så det knakade. Industrin, handeln och sjöfarten blomstrade som aldrig förr. Landsbygdens folk flyttade i allt större utsträckning till Göteborg och följden blev ett skriande behov av billiga bostäder.

En efter en införlivades de omgivande områdena med Göteborg. Lilienberg fick bråda dagar med att styra upp det hela och få staden att hänga ihop på ett bra sätt. Det gällde att utröna bästa dragningen av spårvagnsspår och vägar. Inte minst Göteborgs kuperade terräng innebar en utmaning. Det var också viktigt att reservera utrymme för framtida behov.

Trångboddheten var som sagt skriande och Lilienberg engagerade sig tidigt i sociala frågor. Hit hörde egnahemsbebyggelsen. För att underlätta för skötsamma arbetare och andra med låga inkomster att skaffa sig hus upprättades speciella egnahemsområden runt om i utkanten av staden, som i Utby, Bagaregården Kungsladugård, Landala med flera.

Vidare sjösattes ett nytt socialt ideologiskt bostadsbyggande i Bagaregården för att lindra nöden. Hela stadsdelen, som kom att röna stor uppmärksamhet också internationellt, planerades av Lilienberg 1908. Stor vikt lades vid estetiken. Storgårdskvarter, fondmotiv och inskjutna fasader tillsammans med mycket grönska i form av lekplatser och små parker gjorde susen. Idén om trädgårdsstaden importerades från England. Det skulle också finnas rum för badhus och bibliotek.

Lilienberg hade förmåga att tänka i nya banor samtidigt som han värnade om det gamla. Han var en flitig skribent och efterfrågad föredragshållare. Därtill en riktig fena på att argumentera och övertyga stadens politiker, en väl så viktig egenskap i sammanhanget.

Efter tjugo år övergav Lilienberg, 1927, Göteborg för att ägna återstoden av sitt yrkesliv åt att planlägga vår huvudstad, men om detta förtäljer inte Bjurs bok så värst mycket.

Ta del av en faktaspäckad och välskriven bok om en imponerande gärning. Det är inte minst spännande att följa hur det Göteborg som vi känner idag vuxit fram. Fast ibland känns det lite grann som “Karl XII vann slaget vid Narva”. Man glömmer lätt att kungen – bokstavligt talat – hade en hel armé av folk bakom sig. Det är väl heller knappast bara stadsarkitektens och arkitekternas insatser, som gjort nämnda områden i Göteborg så lyckade.

Det vore också intressant att få veta mer om hur de förändringar, som senare generationer uppskattar, togs emot i samtiden. Något säger mig att de inte bara möttes av glada miner.

Ingrid Löfgren

Publicerad: 2021-05-23 00:00 / Uppdaterad: 2021-05-22 09:24

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8466

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?