<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>dagensbok.com &#187; Kari Kapla</title>
	<atom:link href="http://dagensbok.com/author/kari-kapla/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://dagensbok.com</link>
	<description>En ny bokrecension varje dag</description>
	<lastBuildDate>Wed, 29 Jul 2026 22:00:25 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.6</generator>
		<item>
		<title>Carlo Rovelli &quot;Sju korta lektioner i fysik&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/12/04/carlo-rovelli-sju-korta-lektioner-i-fysik/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/12/04/carlo-rovelli-sju-korta-lektioner-i-fysik/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 03 Dec 2016 23:00:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Carlo Rovelli]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Fysik]]></category>
		<category><![CDATA[Italienska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Naturvetenskap]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=85254</guid>
		<description><![CDATA[Det är som om Gud inte hade tecknat verkligheten med en tung linje, utan nöjt sig med en lätt skiss. Sug lite på den karamellen. Verkligheten. En lätt skiss. Det är i lektionen om kvantmekanik som Carlo Rovelli målar upp denna bild. Närmare bestämt rör det sig om Heisenbergs osäkerhetsprincip, att man inte både kan [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<blockquote><p>Det är som om Gud inte hade tecknat verkligheten med en tung linje, utan nöjt sig med en lätt skiss.</p></blockquote>
<p>Sug lite på den karamellen. Verkligheten. En lätt skiss. </p>
<p>Det är i lektionen om kvantmekanik som Carlo Rovelli målar upp denna bild. Närmare bestämt rör det sig om <em>Heisenbergs osäkerhetsprincip</em>, att man inte både kan bestämma en partikels position och dess rörelse. Själva observationen orsakar störningar. </p>
<blockquote><p>När ingen stör den är den inte på någon bestämd plats. Den är ingenstans.</p></blockquote>
<p>Att vara ingenstans är sannerligen mer som en lätt skiss än en tung linje. Jag förstår verkligen hur Rovelli menar. Det han gör i den här lilla boken är att han plockar fram fysikens innersta väsen. Det magnifika, förunderliga, gudomliga och oändliga. Det som gör att fysiken förblir det mest fascinerande människan kan ägna sig åt. </p>
<p>Om kvantmekanikens ekvationer:</p>
<blockquote><p>(&#8230;) Och likväl förblir de gåtfulla. De beskriver inte vad som sker med ett fysiskt system, utan bara hur ett fysiskt system förnims av ett annat fysiskt system. Vad innebär det? Innebär det att ett systems essentiella verklighet är obeskrivlig? Innebär det bara att det saknas en bit för att allt ska falla på plats? Eller innebär det, som det tycks mig, att vi måste acceptera idén att verkligheten endast är interaktion?</p></blockquote>
<p>Idén att verkligheten endast är interaktion. Hela universum kanske bara är interaktion. Genast känner man att det här med interaktion är nyckeln till allt. Även i det lilla livet här och nu. Fysiken glider in i religionen och filosofin. </p>
<p>Fysik och religion kan spela på exakt samma strängar. När de anslås uppstår en klang som ljuder om något stort och magiskt. Är teoretisk fysik i själva verket sökandet efter Gud? Finns Gud i ekvationerna? Av stjärnstoff är du kommen. Stjärnstoff skall du åter varda.</p>
<p>Det finns en idé om den kompletta uppsättningen ekvationer som beskriver allting som finns. Tänk om människan verkligen finner hela uppsättningen. Vad händer då? Kommer vi att se en tung linje eller kommer allt att vara som innan. En lätt skiss av interaktioner? Frågorna är så stora att det är lätt att börja gråta när man tänker på att man förmodligen aldrig kommer att få veta. </p>
<p>Rovellis bok innehåller sju korta kapitel om olika områden inom fysiken. Där behandlar han naturligtvis fakta. Termodynamik, svarta hål och den allmänna relativitetsteorin och dess förhållande till kvantteorin. Han kanske inte tänkte att jag skulle sitta här och skapa mig en egen helt subjektiv uppfattning om vad som sägs i boken. Men jag gör det ändå. Och han får skylla sig själv som gör poesi av det.</p>
<p>Det här är det bästa jag läst på riktigt länge. Förmodligen för att jag är trött på politik och samhällen och kortsiktighet. Att få luta sig tillbaka och tänka tankar som är så stora att det gör ont är ett helt fantastiskt sätt att få tillbaka livslusten. Alla människogenier som har listat ut hur saker förhåller sig till varandra, det är inte klokt egentligen. Man kan ju börja undra om det inte ligger någonting i teorin att det i själva verket är utomjordingar som besökt jorden med jämna mellanrum för att hjälpa oss framåt i utvecklingen. Jag har hört att de väljer ut vissa individer som får vissa insikter i gåva. <strong>Leonardo Da Vinci</strong> och <strong>Albert Einstein</strong> ska tydligen ha fått besök.</p>
<p>Allt är möjligt tills motsatsen är bevisad. Och i detta nu håller mängder med vetenskapsmänniskor på att tillsammans försöka lista ut nästa ekvation, nästa samband. Det gör mig glad och lugn.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/12/27/jeffrey-bennett-relativitet/" rel="bookmark" title="december 27, 2015">Den allmänna relativitetsteorin: En hundraåring som ödmjukar oss inför vetenskapens storhet</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/10/01/vart-matematiska-universum-max-tegmark/" rel="bookmark" title="oktober 1, 2014">Ofattbart oändligt, oändligt ofattbart</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2023/12/04/naturvetenskapens-fodelse/" rel="bookmark" title="december 4, 2023">Naturvetenskapens födelse</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/06/09/ulf-danielsson-varlden-sjalv/" rel="bookmark" title="juni 9, 2020">Filosofisk djupdykning i fysiken</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/07/31/robert-lanza-biocentrism/" rel="bookmark" title="juli 31, 2017">Medvetandets roll i universum</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 369.627 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/12/04/carlo-rovelli-sju-korta-lektioner-i-fysik/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Frédéric Bastiat &quot;Ekonomiska sofismer&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/10/17/frederic-bastiat-ekonomiska-sofismer/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/10/17/frederic-bastiat-ekonomiska-sofismer/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 16 Oct 2016 22:00:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Adam Cwejman]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[Franska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Frédéric Bastiat]]></category>
		<category><![CDATA[Politik]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=84401</guid>
		<description><![CDATA[En sofism är ett logiskt ohållbart argument, ett avsiktligt felslut. De sofismer Frédéric Bastiat avslöjar i Ekonomiska sofismer är de som protektionisterna i 1800-talets Frankrike skickligt förvillade folket med. Bastiat var en passionerad förespråkare för frihandel, och hans geni låg i att med tydlighet och utomordentlig finess kunna åskådliggöra vilka konsekvenser som följer med en [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>En sofism är ett logiskt ohållbart argument, ett avsiktligt felslut. De sofismer Frédéric Bastiat avslöjar i <cite>Ekonomiska sofismer</cite> är de som protektionisterna i 1800-talets Frankrike skickligt förvillade folket med. </p>
<p>Bastiat var en passionerad förespråkare för frihandel, och hans geni låg i att med tydlighet och utomordentlig finess kunna åskådliggöra vilka konsekvenser som följer med en protektionistisk politik. I sitt förord drar <strong>Adam Cwejman</strong> paralleller till vår samtid och påtalar att Bastiats antagonister finns även idag: </p>
<blockquote><p>Motståndarna försöker alltjämt hindra frihandelsavtal och nya innovationer från att hota etablerade monopol, kontrollera och reglera priser på varor och tjänster och med politiska medel styra företag och handelsflöde. Konfliktlinjerna förblir oförändrade.</p></blockquote>
<p>Bastiats tidlösa idéer är mer aktuella än någonsin i dessa tider av Brexit, det ödesmättade presidentvalet i USA och ett splittrat EU. Gränser stängs och frihandelsavtal hotas rivas upp eller aldrig komma till stånd. Förutom det transatlantiska avtalet mellan EU och USA ligger också ett frihandelsavtal mellan EU och Kanada i farozonen. Det är en tragisk utveckling med tanke på det historiska sambandet mellan handel och fred. </p>
<p>Boken består av två volymer från 1845 respektive 1848. Varje volym består av ett antal kapitel med kortare texter som genom olika scenarion eller exempel vill motbevisa olika protektionistiska argument. Det handlar om vad arbete är, om brist kontra överflöd, om tid, tullar, framtidstro och den brittiska portoreformen. Och det är bra läsning. Texterna flyter framåt utan onödiga krusiduller och det är stundtals väldigt roligt. Dessutom blir dåtidens vardagsliv i Frankrike påtagligt och närvarande.</p>
<p>Det är några saker han tar upp som jag tycker är speciellt intressanta. Dels är det det här med arbete, tid, och vad som händer med den tid som frigörs för att människor slipper arbeta onödigt många timmar med att utvinna/producera någonting som görs med mindre tidsåtgång någon annanstans. Exempelvis järnmalm, trä, apelsiner och kaffe som ju naturen själv har placerat på olika ställen här i världen. </p>
<p>Den protektionistiska tanken är att det är arbetet i sig som skapar välstånd. Oavsett vad som händer under de arbetade timmarna. Om man då importerar något som kan köpas billigare än det inhemskt producerade så leder det automatiskt till minskat välstånd. Det som missas i det resonemanget är människans förmåga till innovativt tänkande. </p>
<p>Om denna import av billiga varor leder till frigjorda timmar för att arbeta med något annat, kommer oundvikligen nya idéer och arbetstillfällen att uppstå. Det kommer med största sannolikhet att bli en omställningsperiod som kan bli tuff för de drabbade, men något nytt kommer att ta det gamlas plats. En samhällsutveckling kommer att ske, för att det är det som alltid skett. Det är därför vi har kommit så här långt. Det svåra är att argumentera för det i ett skarpt läge när arbetstillfällen står på spel och en bransch hotas. Eftersom vi inte vet exakt vad som kommer att ske, eller när och hur. Man vet vad man har, men inte vad man får. </p>
<p>Självklart ser utmaningarna annorlunda ut idag än på 1800-talet. Nu handlar det om att grundförutsättningarna håller på att ändras för industriländerna för att utvecklingsländerna kommer ikapp teknik- och kunskapsmässigt. Den världsekonomiska maktbalansen förskjuts. Det är antagligen en av de stora anledningarna till den ökande protektionismen i bland annat Europa och USA.</p>
<p>Dels är det det här med nationellt oberoende i händelse av ofred. En fråga som är mycket aktuell idag när det skramlas med vapen i vårt närområde på ett sätt vi inte sett sedan kalla kriget. Vad gör vi om det blir krig när vi är beroende av import för att klara vår livsmedelsförsörjning? </p>
<blockquote><p>Man har förbisett en sak; denna typ av beroende som handelsutbytet medför är ett ömsesidigt beroende. Om vi är beroende av utlandet så är utlandet beroende av oss. Detta är vad ett samhälle handlar om. Att bryta de naturliga relationerna är inte detsamma som att vara oberoende, men däremot isolerad.<br />
 Och märk väl: man isolerar sig för att förbereda krig; men isoleringen i sig är en början till krig. Den gör kriget lättare, billigare och till en början mindre impopulärt.</p></blockquote>
<p>Nu är det naturligtvis svårt för en liten nation att själv vara den enda med gränser öppna för handel och arbetskraft. Och när tendensen i EU-länderna verkar vara att stänga gränser även inom den inre marknaden blir det ännu svårare.</p>
<p>En annan sak som är lite konstig är när nationer vill öka exporten men minska importen. Den ekvationen går ju inte ihop om alla skulle tänka så. Det är dessutom en idé som hör historien till. Att tvinga på andra länder sina egna produkter men att belägga samma länders export med tullar för att inte konkurrera med nationens egna produktion. Det är sånt som kolonialister och imperialister sysslar med.</p>
<p>Även om jag själv verkligen gillar frihandel så förstår jag att det inte är okomplicerat. I argumentationer i boken kallar protektionisterna frihandelsivrarna för &#8221;utopister&#8221;. Den benämningen verkar ligga nära till hands även idag när protektionism och isolationism blir mer och mer populärt. Så för oss utopister är det en lisa att läsa den här boken, till brädden full med klockrena argument för vår utopi.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2002/02/14/john-v-mitchell-m-fl-the-new-economy-of-oil/" rel="bookmark" title="februari 14, 2002">Amerikansk hegemoni säkrar oljetillgången</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/04/17/gianis-varoufakis-till-min-dotter/" rel="bookmark" title="april 17, 2021">Lätt introduktion till tunga ekonomiska frågor</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/01/01/john-keegan-krig-och-kultur/" rel="bookmark" title="januari 1, 2004">Keegan &#8211; krigets antropolog</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/10/25/goran-rosenberg-plikten-profiten-och-konsten-att-vara-manniska/" rel="bookmark" title="oktober 25, 2004">Profit mot plikt</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/08/29/ulf-jakobsson-darfor-euron/" rel="bookmark" title="augusti 29, 2003">Borde ni inte veta bättre?</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 412.292 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/10/17/frederic-bastiat-ekonomiska-sofismer/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Linus Lovén &quot;Bitcoin&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/09/05/bitcoin-linus-loven/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/09/05/bitcoin-linus-loven/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 04 Sep 2016 22:00:46 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Alan Greenspan]]></category>
		<category><![CDATA[Bill Gates]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Linus Lovén]]></category>
		<category><![CDATA[Milton Friedman]]></category>
		<category><![CDATA[Paul Krugman]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=83765</guid>
		<description><![CDATA[Att en valuta överhuvudtaget fungerar som betalningsmedel förutsätter att användarna är överens om att den har ett värde. Nu har den digitala valutan Bitcoin gjort entré på valutamarknaden och frågan är om världens befolkning kommer att acceptera dess värde, eller om den är för svårbegriplig och därmed inte slår igenom ordentligt. Den första frågan är [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Att en valuta överhuvudtaget fungerar som betalningsmedel förutsätter att användarna är överens om att den har ett värde. Nu har den digitala valutan Bitcoin gjort entré på valutamarknaden och frågan är om världens befolkning kommer att acceptera dess värde, eller om den är för svårbegriplig och därmed inte slår igenom ordentligt. </p>
<p>Den första frågan är hur man ”gör” Bitcoin. Linus Lovén gör sitt bästa för att förklara utvinningsproceduren med blockkedjan, källkoderna och P2P-systemet med servrar man kan ansluta sig till. Trots det är det svårt att förstå om man, som jag, inte kan någonting om programmering. Men man behöver ju inte förstå hur en symaskin är uppbyggd för att sy en snygg gardin. Kanske är det inte nödvändigt att begripa allt tekniskt om man ser att resultatet blir ett nytt och helt demokratiskt finansiellt system.</p>
<p>Många är idag rädda för finansiell kollaps. Det nuvarande systemet bygger på skuldsättning och världsekonomin anses av många vara en uppblåst bubbla. På toppen av detta finns det många mäktiga aktörer som värnar om systemets fortlevnad för egen vinnings skull. Den lilla människan kan känna sig maktlös inför staters och institutioners agerande vid ekonomiska kriser. Folk ser sina besparingar bli beslagtagna (Cypern) eller förlora kraftigt i värde. Därför har Bitcoin en enorm potential. Ett helt nytt ekonomiskt system som eliminerar beroendet av mellanhänder såsom banker, försäkringsbolag och andra finansiella institutioner. Blockkedjans unika egenskaper gör att man kan knyta kontrakt, avtal och försäkringar till koden. I sanning en revolution.</p>
<p>Bitcoinskeptikerna är många. Inflytelserika nationalekonomer som <strong>Paul Krugman</strong> och <strong>Alan Greenspan</strong> har ingen tro på att Bitcoin kommer att fungera över tid. Intressant nog har <strong>Bill Gates</strong> bytt sida. Från att inte vilja ta i Bitcoin med tång, använder hans stiftelse nu Bitcoin just för att det fungerar väldigt bra i utvecklingsländer där en stor del av befolkningen inte har bankkonton, och enkla och billiga transaktioner är av stor betydelse. Det är verkligen en demokratisk valuta på så sätt. Alla kan använda den. Det enda du behöver är en mobiltelefon och internet. Och även om Krugman och Greenspan är skeptiska så förutsåg den visionära nationalekonomen <strong>Milton Friedman</strong> framväxten av en digital valuta redan år 1999.</p>
<p>Även om författaren själv är Bitcoinentusiast så presenterar han sakligt alla hinder som måste överbyggas innan valutan kan få ett brett genomslag. Volatiliteten är ett hinder. Att människor skall bestämma sig för att Bitcoin har ett värde är också avgörande. Det finns en uppfattning om att Bitcoin är ett pyramidspel där utvinnarna är de som tjänar på affären. En missuppfattning enligt Lovén, som kan elimineras med kunskap. </p>
<p>För att kunna förstå Bitcoin på ett grundläggande sätt ger Lovén oss även lättillgängliga förklaringar om bland annat hur vi hanterat pengar historiskt, om finansiell psykologi och om visioner om en nyordning som inkluderar hela världens befolkning och inte bara de redan besuttna. Mycket trevlig läsning. Och pedagogiskt strukturerat med tydliga frågor, svar och summeringar. Det känns ganska uppenbart att syftet med boken är att åstadkomma attitydförändringar i människors uppfattning om Bitcoin. Jag skulle vilja påstå att han lyckats. </p>
<p>Många traditionella småsparare och investerare har förhållit sig ganska svalt till Bitcoin hittills, men idag läste jag en riktigt initierad och nyanserad artikel om Bitcoin i tidningen Aktiespararen. Det är helt möjligt att skiftet är i antågande på riktigt. Det vore oerhört spännande. Fast jag måste erkänna att jag inte riktigt är där än, att jag säljer mitt pensionssparande och köper Bitcoin för hela slanten. Något jag kanske ångrar om tjugo år.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/11/16/paul-krugman-bankrutt/" rel="bookmark" title="november 16, 2012">Slösa nu eller fortsätt deppa!</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/04/06/paul-krugman-krisen/" rel="bookmark" title="april 6, 2009">Keynes spöke går igen</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2022/08/31/andreas-cervenka-girig-sverige/" rel="bookmark" title="augusti 31, 2022">Farväl till folkhemmet</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/08/25/nils-uddenberg-linne-och-mentalsjukdomarna/" rel="bookmark" title="augusti 25, 2012">Intressant om Linnés psykologi</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/12/20/joel-dahlberg-pensionsbluffen/" rel="bookmark" title="december 20, 2013">Orange ångest</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 474.204 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/09/05/bitcoin-linus-loven/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Magdalena Ribbing &quot;Ribbings etikett&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/08/11/ribbings-etikett-magdalena-ribbing/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/08/11/ribbings-etikett-magdalena-ribbing/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Aug 2016 22:00:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Magdalena Ribbing]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=82730</guid>
		<description><![CDATA[Först skall sägas att Ribbings etikett är mer som ett uppslagsverk och ingen bok man sätter sig ner och sträckläser. Eller som hon själv säger i förordet, den är skriven för att vara en stödjande vän i livet. De som har följt med i Magdalena Ribbings frågespalt i Dagens Nyheter vet att det här med [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Först skall sägas att <cite>Ribbings etikett</cite> är mer som ett uppslagsverk och ingen bok man sätter sig ner och sträckläser. Eller som hon själv säger i förordet, den är skriven för att vara en stödjande vän i livet.</p>
<p>De som har följt med i Magdalena Ribbings frågespalt i Dagens Nyheter vet att det här med etikett inte bara handlar om vilka bestick och glas man skall använda till vad och vad som är korrekt klädsel vid olika bjudningar. Det handlar om hur man beter sig mot varandra i sociala sammanhang generellt. Och uppenbarligen finns det ett behov hos många att veta vad som gäller, och hur olika beteenden kan uppfattas. Det är mycket som är oroligt i samhället och i världen omkring oss nu för tiden. Då kan det finnas en trygghet i att upprätthålla stabilitet och respekt för varandra i de vardagliga och mindre sammanhangen.</p>
<p>För en tid sedan noterade jag på sociala medier att folk var arga på Magdalena Ribbing. Hon hade kommenterat en partiledardebatt eller dylikt. I egenskap av etikettexpert skall tilläggas. Rätta mig om jag har fel, men jag förstod det som att hennes uppgift var att bedöma hur partiledarna tog sig ut, och vilka signaler de sände. Jag har förgäves letat efter klipp på detta, så jag har själv inte kunnat göra en bedömning av ifall indignationen var rättmätig eller ej. Kontentan av det hela var i alla fall att kvinnorna (som vanligt) bedömdes mycket hårdare än männen, och att det nu är 2016 så folk får klä sig hur de vill. </p>
<p>Det sista är ett intressant påstående. Mest för att det inte spelar någon roll vilken tid vi lever i, så fort man lämnar sitt hem ingår man i en social kontext. Och ingen kan väl på allvar tro att vi människor har blivit så fullkomliga att vi slutat reagera på signaler andra människor sänder ut. Signaler som vi medvetet eller omedvetet genom vårt samhälle och vår kultur lärt oss att tolka. Däremot står det oss  fritt att välja hur mycket vikt vi vill lägga vid detta, och att ha åsikter om hur vi kan förändra förlegade attityder, för självklart förändras de oskrivna reglerna med tiden och samhällsutvecklingen. Men jag skulle vilja påstå att det är mycket intressant att hobby-analysera offentliga personers val, eller icke-val, av yttre stil. Särskilt hos politiker, då det ingår i budskapet de säljer.</p>
<p>Det finns en myriad av seder och bruk och oskrivna regler. Det som komplicerar det hela ännu mer är när människor från olika kulturer möts i vardagen och inte förstår varandras motiv till att bete sig eller klä sig på ett visst sätt. Ribbing har noterat problemet, och tagit med de i Sverige vanligast förekommande minoritetskulturerna och hur de förhåller sig till olika ceremonier, umgängesformer, klädsel mm. Och om vi pratar integration, så borde <cite>Ribbings etikett</cite> vara en självklarhet i samhällsundervisning för invandrare. Här finns så många nycklar till det svenska samhället. </p>
<p>Boken är uppdelad i olika avdelningar som i sin tur har underavsnitt. Som exempel så har avdelningen ”Hemmavid” underavsnitten: nyfamiljer, samkönade par, barn, grannar och husdjur. I avsnittet om samkönade par tas frågan upp hur man gör med bordsplacering. En ganska udda fråga, men förmodligen sprungen ur människors rädsla att göra fel och förnärma det inbjudna paret genom felplacering. Man kan skratta åt den småborgerliga ängsligheten, men man kan också se det ödmjuka i att bry sig så mycket om att behandla sina gäster på ett respektfullt sätt, och att försöka förstå sådant som kanske är nytt för en.</p>
<p>Naturligtvis finner vi också avsnitt om dukning, inbjudningar, klädsel, gåvor och andra klassiska spörsmål angående vett och etikett. Ribbing förklarar dessutom bakgrunden till olika seder och bruk och ger därmed boken en kulturhistorisk dimension. Men det som genomsyrar hela boken är grundtankar om vänlighet, hänsyn och gemenskap. Oavsett om man bjuder in till något, själv blir bjuden eller träffas ute på lokal så är det gemenskapen som är viktig. Och för att uppnå verklig gemenskap kan man med fördel skala ned på inslag som kräver stor ekonomisk insats av deltagarna. </p>
<p>Det här är en bok som förtjänar en plats i bokhyllan. Inte minst för att den får dig att reflektera över vårt samhälle. Och alla som plötsligt pratar om svenska värderingar har redan blivit omkörda av Magdalena Ribbing. Här levererar hon en praktisk handbok i vilka förväntningar du kan möta när du interagerar socialt. Någonting som alla svenskar, nya såväl som gamla, kan ha stor nytta av. </p>
<p>Och vi får inte glömma den viktigaste regeln: det största etikettsbrottet av alla är att påpeka att någon annan begått ett etikettsbrott.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/12/10/nar-hemmet-ses-som-restaurang/" rel="bookmark" title="december 10, 2015">När hemmet ses som restaurang</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/12/23/magdalena-ribbing-etikett-pa-jobbet-bra-att-veta-pa-kontoret/" rel="bookmark" title="december 23, 2011">Julklapp som ökar trivseln på jobbet</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/11/29/90762/" rel="bookmark" title="november 29, 2017">Tidsresa till dagar av fredslängtan</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/07/04/ta-tag-i-det/" rel="bookmark" title="juli 4, 2014">Ta tag i det!</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/07/29/lars-melin-vett-och-etikett-i-spraket/" rel="bookmark" title="juli 29, 2007">Är det fint att kalla någon &#8221;Din knickedick!&#8221;?</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 457.057 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/08/11/ribbings-etikett-magdalena-ribbing/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Hanna Ricksten &quot;Apollyon&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/07/21/hanna-ricksten-apollyon/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/07/21/hanna-ricksten-apollyon/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 20 Jul 2016 22:00:16 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Debut]]></category>
		<category><![CDATA[Dystopier]]></category>
		<category><![CDATA[Fantasy]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[Hanna Ricksten]]></category>
		<category><![CDATA[Kristendom]]></category>
		<category><![CDATA[Roman]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Skönlitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=83206</guid>
		<description><![CDATA[Göteborg har förändrats. Där Poseidon en gång stod staty längst upp på Avenyn står det nu en katedral. En av bokens huvudkaraktärer, Markus, är kantor i katedralen och vi möter honom strax innan lucianattens offerritual skall ta sin början. Läsaren förstår att Markus har tvivel kring ritualen, och att dessa tvivel har uppstått nyligen. För [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Göteborg har förändrats. Där Poseidon en gång stod staty längst upp på Avenyn står det nu en katedral. En av bokens huvudkaraktärer, Markus, är kantor i katedralen och vi möter honom strax innan lucianattens offerritual skall ta sin början. Läsaren förstår att Markus har tvivel kring ritualen, och att dessa tvivel har uppstått nyligen. </p>
<p>För en liten tid sedan blev Markus tilldelad en ängel av sin vän, ärkebiskop Saul. Änglar är sällsynta varelser som bara blir tilldelade speciellt utvalda personer. Markus ängel heter Rakel och följer honom vart han än går. Som en skugga. Vi förstår att det är Rakel som fått Markus att tänka nytt. Men vem är Rakel?</p>
<p>Hemma i bostaden, efter ritualen, leder händelser fram till att Markus skadar Rakel. Markus tror att han har dödat henne och flyr i panik och gömmer sig i stadens nedlagda institutioner.</p>
<p>Ricksten portionerar ut ledtrådar till vad som har lett fram till den här nya situationen i Göteborg. Vi kan räkna ut när i tiden saker hänt, vad som hänt och hur långt fram i tiden vi befinner oss. Det vi ser i Göteborg är en totalitär teokrati. Därav systemet med änglar. Genom Rakels berättelse får vi reda på hur änglarna blir till och vad de ska fylla för funktion.</p>
<p>Med en kristen symbolik som bakgrund till berättelsen förstärks känslan av surrealism. Så här skall inte kristendom fungera. Vanmakten hos de som tänker annorlunda är lätt att identifiera som den jag själv skulle känna om jag kastades in i det här nya samhällssystemet. Jag vet ju hur det borde vara, hur det var förr, hur det kan bli igen. </p>
<p>Den nya regimen med sina sinnrika sätt att kuva befolkningen är placerad i en familjär kontext, vilket på ett nästan övertydligt sätt får läsaren att förstå hur människor som idag lever under liknande förhållanden måste känna. Det känns heller inte alls otroligt att det skulle kunna bli verklighet, i Göteborg, i en inte alltför avlägsen framtid. </p>
<p>Men nu är detta främst en saga, och även om samhällskritik är en viktig ingrediens i en saga, så är det själva berättelsen som här förtjänar att stå i fokus. Jag tycker att det är en fin berättelse som innehåller det man kan kräva av den. Framför allt så finns här en fortsättning som vill berättas. </p>
<p>Eftersom boken handlar om tyranni så handlar den ju automatiskt om motstånd och kamp. Som ärkebiskop är förstås Saul en del av tyranniet. En annan karaktär, motståndsmannen Noah, visar sig vara en värdefull kontakt för Rakel. Efter att Rakel blev skadad flydde även hon, och det är på ett av hennes gömställen de möts.</p>
<p>Även om <cite>Apollyon</cite> kanske mest tilltalar ungdomar och unga vuxna kan den med behållning läsas av alla. Min behållning var göteborgsmiljöerna, samhällsbeskrivningen och Rakel. Och så gillade jag författarens stil. Jag vill gärna läsa en fortsättning. </p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2020/09/01/vanskap-karlek-och-ett-forsvinnande/" rel="bookmark" title="september 1, 2020">Vänskap, kärlek och ett försvinnande</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/10/17/lisa-broberg-allt-mod-jag-har/" rel="bookmark" title="oktober 17, 2021">Världens bästa mamma (nykter)</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/02/03/per-johansson-goteborg-i-pals/" rel="bookmark" title="februari 3, 2007">The man who does the dishes</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/04/06/en-svensk-tiger/" rel="bookmark" title="april 6, 2017">En svensk tiger</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2016/07/01/det-vita-blacket/" rel="bookmark" title="juli 1, 2016">Staden, strukturerna, motsträvigheten</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 527.624 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/07/21/hanna-ricksten-apollyon/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Tom Michell &quot;Pingvinlektionerna&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/06/24/tom-michell-pingvinlektionerna/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/06/24/tom-michell-pingvinlektionerna/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 23 Jun 2016 22:00:42 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Argentina]]></category>
		<category><![CDATA[Biografisk roman]]></category>
		<category><![CDATA[Brittiska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Djur]]></category>
		<category><![CDATA[Tom Michell]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=82562</guid>
		<description><![CDATA[Pingvinlektionerna är berättelsen om den unge äventyrslystne läraren Tom som åker till Argentina på 70-talet för att arbeta på en internatskola. Under ett skollov åker han runt i Brasilien och Uruguay och av en händelse träffar han på en oljeindränkt pingvin på en strand i Monte Video dagen innan återresan till skolan i Argentina. Han [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><cite>Pingvinlektionerna</cite> är berättelsen om den unge äventyrslystne läraren Tom som åker till Argentina på 70-talet för att arbeta på en internatskola. Under ett skollov åker han runt i Brasilien och Uruguay och av en händelse träffar han på en oljeindränkt pingvin på en strand i Monte Video dagen innan återresan till skolan i Argentina. Han tycker sig inte kunna göra annat än att ta den med sig till lägenheten han lånat och försöka tvätta den ren. När han sedan går ned till stranden igen för att släppa ner den i havet visar det sig vara helt omöjligt. Pingvinen vägrar att lämna hans sida och lyckas på något sätt ta sig upp för en mur och ut på motorvägen för att hinna ifatt sin nye kompis som hade fräckheten att försöka smita.</p>
<p>Så börjar vänskapen mellan Tom Michell och Juan Salvador Pingüino. En förtrollande liten berättelse som får hjärtat att smälta. Men livet med en pingvin kan även innebära en del utmaningar. Hur smugglar man den obemärkt över gränsen till exempel? Kommer den att trivas på internatskolan? Vad ska kollegorna säga?</p>
<p>70-talet var en orolig politisk tid i Argentina, och det ligger hela tiden som en kuliss som skymtar i bakgrunden. Små vardagliga anekdoter fångar det kaotiska, farliga och orimliga som händer i landet. Bisarra tv-sändningar med president Isabel Perón, skenande inflation och våldsamheter från extremvänstern. Folket gick i princip bara och väntade på att militären skulle ta över. Vilket de också gjorde 1976. </p>
<p>Men Juan Salvador Pingüino var helt obrydd av dessa oroligheter eftersom han var en pingvin vars fokus låg på att äta sill och umgås. Michell installerade honom på terrassen till elevhemmet där han fick residera och ta emot besök. Tack vare sin enastående personlighet blev han en god vän och uppskattad samtalspartner till många av eleverna och de anställda på skolan. </p>
<p>Det här är det charmigaste jag läst på länge. Och det är väldigt välskrivet. Språket är fint och texten är bra balanserad. Trots att jag tyckte att boken tog slut för fort så är jag nöjd med att den inte innehöll några transportsträckor och spretigheter. Berättelsen var helt enkelt av denna längd. Varken mer eller mindre.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2022/11/03/dramatik-humor-och-hart-kampande-modrar/" rel="bookmark" title="november 3, 2022">Dramatik, humor och hårt kämpande mödrar</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/01/15/marina-sitrin-horizontalism/" rel="bookmark" title="januari 15, 2007">Argentina underifrån</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/07/04/mauricio-rojas-carmencitas-sorg/" rel="bookmark" title="juli 4, 2003">Rojas övertygar inte</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/06/02/lin-hallberg-hemma-kanske-inte-ar-en-plats/" rel="bookmark" title="juni 2, 2013">Minnet av den perfekta barndomen</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2021/01/01/lizette-romero-niknami-de-forsvunna/" rel="bookmark" title="januari 1, 2021">Själar som i röd copihue på uppriven mark</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 99.256 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/06/24/tom-michell-pingvinlektionerna/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mohammed Ali Khan &quot;Vilja slår talang&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/06/05/mohammed-ali-khan-vilja-slar-talang/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/06/05/mohammed-ali-khan-vilja-slar-talang/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 04 Jun 2016 22:00:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborg]]></category>
		<category><![CDATA[Mohammed Ali Khan]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>
		<category><![CDATA[Självbiografi]]></category>
		<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=82111</guid>
		<description><![CDATA[Om man är göteborgare och/eller intresserad av svensk fotboll så är namnet Mohammed Ali Khan förmodligen bekant. Själv är jag både och, och dessutom Häckensupporter, så en bok skriven av vår förre mittback och lagkapten som handlar om honom själv är ju ganska självklar läsning för min del. Boken är kronologiskt uppbyggd och börjar med [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Om man är göteborgare och/eller intresserad av svensk fotboll så är namnet Mohammed Ali Khan förmodligen bekant. Själv är jag både och, och dessutom Häckensupporter, så en bok skriven av vår förre mittback och lagkapten som handlar om honom själv är ju ganska självklar läsning för min del.</p>
<p>Boken är kronologiskt uppbyggd och börjar med att familjen Ali Khan som flyktingar från krigets Libanon hamnar i Göteborg 1991. Då är lille Mohammed fem år. Han berättar om hur han försökte hitta sin plats i livet och det nya samhället, och hur han som sjuåring tack vare en kompis och dennes pappa upptäckte att fotbollen erbjöd just detta. </p>
<p>Fotbollen är såklart en röd tråd som löper genom hela boken. Vi får följa Ali Khans utveckling som spelare, övergångarna från moderklubben Västra Frölunda IF till BK Häcken 2009, till kinesiska Tianjin 2014 och till Halmstad BK 2015, och även hans spel för libanesiska landslaget. Han berättar en del om sina olika skador, bland annat den när han spelade vidare i en match med brutet ben. ”Jag har ganska hög smärttröskel” var hans kommentar till det. </p>
<p>Men även om det är trevligt att läsa om fotbollen, så är det inte det som är poängen med boken. Titeln är <cite>Vilja slår talang</cite>, och det är det han vill att läsaren skall ta till sig. Han själv anser sig inte ha någon direkt talang för fotboll, utan det är ihärdigt tränande och en stark vilja som har tagit honom dit han vill vara. Vi får således följa även hans personliga utveckling och ta del av betydande händelser i hans liv.</p>
<p>Nu är nog Ali Khan en ganska speciell människa som verkar dra igång ett nytt projekt i veckan. Han har tränat ett fotbollslag med kriminella, startat en stödförening för familjer med barn som har Downs syndrom, han investerar i fastigheter och impulsköpte restaurangskutan Barken Viking. Och det är bara några exempel på vad han sysslar med när han inte spelar boll. Men meningen är såklart inte att läsaren skall jämföra sig själv med honom, utan börja tänka i riktningen att allt är möjligt.</p>
<p>Jag kan se framför mig att boken kan fungera som inspiration för unga människor som försöker hitta sin plats i livet. ”Kan jag &#8211; kan alla” säger han, men han poängterar också hur viktigt det är att ha någon som stöttar en och tror på en. Själv hade han sin syster som ständigt peppade honom. </p>
<blockquote><p>Vi borde sporra varandra mer, lyfta barnen för de är vår framtid. Vi borde lyfta våra vänner och sporra varandra för att alla ska kunna uppnå sin dröm. Utan stöd hade jag aldrig varit där jag är idag, utan tron på att jag kunde lyckas hade jag aldrig blivit proffs. Utan vilja och stenhårt arbete hade jag inte blivit så framgångsrik.<br />
<em>Så – vad är du bra på och hur kan det hjälpa dig till att uppnå dina drömmar?</em></p></blockquote>
<p>Texten är skriven i talspråk och känns ganska oredigerad. Som en direkt och öppen linje mellan hjärtat och tangentbordet. Den stilen kan ha sin charm, men hur mycket jag än gillar Ali Khan kan jag inte låta bli att tycka att det är lite jobbigt med alla dessa <em>liksom</em> och <em>du vet</em>. Eftersom det är hans första bok och det är budskapet han vill förmedla som är det viktiga, har jag inte lust att vara speciellt dömande. Men om det blir en nästa gång skulle jag önska att han lade lite mer krut på den språkliga biten.</p>
<p>En annan sak som borde ha ordnats är att den angivna webadressen till förlaget inte leder till någon websida. Om man ska ge ut böcker på eget förlag så måste man se till att det finns en möjlighet för intresserade läsare att ta kontakt med författaren/förlaget för att ställa frågor om boken. </p>
<p>Men som sagt, jag gillar Ali Khan och tycker att han har gjort bra saker här i Göteborg. Det är trevligt att läsa lite mer ingående om sådant man kanske mest läst lite snabbt om i media och på twitter. För egen del var det mest intressant att läsa om hur fotbollen fungerar i Kina och om BK Häcken, och jag hade gärna läst mer om det.</p>
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2009/07/01/erik-niva-den-nya-varldsfotbollen/" rel="bookmark" title="juli 1, 2009">En globaliserad fotbollsvärld</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2004/06/24/petter-karlsson-fotboll-en-karlekshistoria/" rel="bookmark" title="juni 24, 2004">Fotbollens alla sidor</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2005/01/20/annika-gralls-tomas-ekman-thomas-nordahl-fotbollsfrisyr-en-harresande-historia/" rel="bookmark" title="januari 20, 2005">Det sitter inte i håret</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/04/01/ar-du-radd-for-ordet-politik/" rel="bookmark" title="april 1, 2017">Är du rädd för ordet politik?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2014/06/07/varsta-fotbollen/" rel="bookmark" title="juni 7, 2014">Och så får damerna vara med som ett undantag</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 511.149 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/06/05/mohammed-ali-khan-vilja-slar-talang/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Michael Lewis &quot;Flash Boys&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/05/16/michael-lewis-flash-boys/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/05/16/michael-lewis-flash-boys/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 15 May 2016 22:00:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Amerikanska författare]]></category>
		<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Michael Lewis]]></category>
		<category><![CDATA[Samhälle]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=81762</guid>
		<description><![CDATA[Flash Boys gavs ut 2014 i USA och har nu blivit översatt till svenska. Det kan gå snabbt i finansvärlden, men jag tycker inte att dessa två års fördröjning har någon betydelse för förståelsen av det ämne boken behandlar. Det handlar alltså om högfrekvenshandeln på de amerikanska börserna. För enkelhetens skull förkortar jag det hädanefter [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p><cite>Flash Boys</cite> gavs ut 2014 i USA och har nu blivit översatt till svenska. Det kan gå snabbt i finansvärlden, men jag tycker inte att dessa två års fördröjning har någon betydelse för förståelsen av det ämne boken behandlar. Det handlar alltså om högfrekvenshandeln på de amerikanska börserna. För enkelhetens skull förkortar jag det hädanefter HFT (High Frequency Trading). Hela boken är en kritik mot det system som gjorde det möjligt för uppstickande high-tech tradingfirmor att åderlåta investerares kapital utan att tillföra värde till de företag vars aktier de handlade med. </p>
<p>Det här fenomenet började efter att USA 2005 hade infört <em>Reg NMS</em>, en reglering av aktiehandeln i syfte att få en rättvisare ordning på aktiemarknaden och undvika otillbörlig påverkan på kurserna. En effekt av denna reglering blev att fler order routades till fler börser än tidigare och därmed att fler tillfällen till <em>front-running</em> uppstod. (En oetisk metod där mäklare drar nytta av förhandsinformation om ordrar för att manipulera priset till fördel för sig själva och på bekostnad av de investerare de företräder).</p>
<p>Försigkomna mäklare insåg snabbt vilka möjligheter här fanns att tjäna grova pengar utan att behöva ta de risker som kapitalägande investerare alltid tar vid kapitalplacering. Allting handlade om snabbhet, om nanosekunder, om att ha den absolut kortaste vägen mellan olika servrar. De placerade sina egna servrar så nära börsernas servrar som möjligt och grävde fiberkablar som kortade sträckan med just nanosekunder. Man måste vara den första att se informationen om ordrarna för att kunna tjäna pengar på det.</p>
<p>HFT-firmorna verkade inte i ett vakuum. De agerade tillsammans med de stora bankerna på Wall Street som med sina <em>dark-pools</em> försökte få matchningar utan att släppa orders till de öppna börserna. Bankerna sålde tillgång till dessa dark-pools till HFT-firmorna som då fick tillgång till stora ordrar lagda av pensionsfonder, hedgefonder och även till småsparares kapital, vars ordrar routades på ett fiffigt sätt. En siffra som nämns är att amerikanska småsparare förlorade cirka 240 miljoner dollar om året på detta tillvägagångssätt, och att tiotals miljarder dollar har läckt från de stora pensionsfonderna. </p>
<p>HFT-bolagen samarbetade också med de olika börserna och krävde till exempel att de skapade olika typer av ordrar som sett från ett traditionellt investerarperspektiv var helt ologiska. Vid en sammanräkning hittades 150 olika ordertyper på börserna, och väldigt få av dem fungerade i investerarnas intresse utan hade syften som endast tjänade HFT-firmornas åderlåtning av investerarnas kapital. </p>
<p>Hela den här karusellen var känd för många på Wall Street, även om det var väldigt få som förstod hur allting hängde ihop. Det var dock ingen som var intresserad av att försöka komma till rätta med problemet eftersom alla inblandade gjorde stora pengar på hur systemet fungerade. Ända tills en man på Royal Bank of Canada, <strong>Brad Katsuyama</strong>, 2007 började undersöka varför kurserna på hans skärmar inte stämde, och varför han alltid fick ofördelaktiga kurser när han köpte och sålde. </p>
<p>Han samlade några av de mest insatta i HFT och skapade ett team som nystade i härvan och upptäckte hur systemet fungerade. Detta var personer som drevs av annat än girighet, och som hade jobbat på Wall Street med trading, teknologi och annat utan att låta sig korrumperas av den makt och rikedom som annars i slutänden oftast påverkar även de som från början anser sig ha ett ointresse av detta. Och det är genom dessa människors berättelser boken drivs framåt. Hela projektet leder till den rimliga slutledningen att de måste starta en egen börs. En börs som genom tekniska lösningar skall kunna eliminera risken för front-running och mellanhänders otillbörliga påverkan på kurserna. En hederlig marknadsplats där köpares och säljares ordrar matchas på ett marknadsmässigt sätt. En börs som bara tillåter fyra typer av ordrar som alla verkar för en rättvis matchning av investerare som möts för att göra affärer.</p>
<p>Det här är facklitteratur, men till sin uppbyggnad liknar boken en spänningsroman. Även om läsaren vet att denna nya börs, IEX, lever och mår väl så blir det nervigt när vi får följa processen på så nära håll. Lewis skapar också förståelse för den oerhört komplexa robothandeln, och förmår via personerna i boken få oss att förstå hur det fungerar. Det är faktiskt ganska remarkabelt. </p>
<p>IEX har naturligtvis blivit motarbetad av intressenter som tjänar grova pengar på de stora bristerna i systemet, men det finns ändå många som inser de stora riskerna med en instabil aktiemarknad som bygger på tekniska system få egentligen begriper. Flash-krashen i maj 2010 (när flera amerikanska index under några minuter föll upp till nio procent, för att genast studsa upp igen) är bara ett förebud på vad som kan komma att hända om systemet inte ändrar riktning. IEX är en början till att befria marknaden från kapitalismens avarter och fungera efter den fria marknadens principer på riktigt.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/11/06/kent-werne-amerikansk-host-reportage-fran-ojamlikhetens-land/" rel="bookmark" title="november 6, 2012">&#8221;Wall Street vann (så varför är de så oroliga?)&#8221;</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/04/22/erik-sandberg-jakten-pa-den-forsvunna-skatten/" rel="bookmark" title="april 22, 2017">Världens högsta skatter? Det beror på vem man är.</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2011/12/14/joseph-e-stiglitz-fritt-fall/" rel="bookmark" title="december 14, 2011">Nationalekonomi med ett mänskligare ansikte</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/06/01/joseph-e-stiglitz-globalization-and-its-discontents/" rel="bookmark" title="juni 1, 2003">Inte mitt felÂ…</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/05/18/susan-george-deras-kris-vara-losningar/" rel="bookmark" title="maj 18, 2012">Vår jord, våra intressen</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 377.493 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/05/16/michael-lewis-flash-boys/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Mikael Sjödin &amp; Stefan Sjödin &quot;Förberedd&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/04/26/forberedd-mikael-sjodin-stefan-sjodin/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/04/26/forberedd-mikael-sjodin-stefan-sjodin/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 25 Apr 2016 22:00:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Beredskap]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Krig]]></category>
		<category><![CDATA[Mikael Sjödin & Stefan Sjödin]]></category>
		<category><![CDATA[Prepping]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska författare]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=81579</guid>
		<description><![CDATA[Från att ha varit lite av en obskyr prylsport är prepping nu närmast att betrakta som en folkrörelse. Folk inser mer och mer att samhället har många svaga punkter och att det inte finns någon beredskapsapparat som automatiskt tar hand om dig om det händer något. Som hyfsat frisk vuxen person är du dessutom skyldig [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Från att ha varit lite av en obskyr prylsport är prepping nu närmast att betrakta som en folkrörelse. Folk inser mer och mer att samhället har många svaga punkter och att det inte finns någon beredskapsapparat som automatiskt tar hand om dig om det händer något. Som hyfsat frisk vuxen person är du dessutom skyldig att kunna ta vara på dig och de dina i några dagar innan du kan förvänta dig någon hjälp från samhället. De resurser som trots allt finns är vikta åt personer som inte kan ta hand om sig själva.</p>
<p>Det behöver inte vara apokalypsen vi förbereder oss för, ett simpelt strömavbrott kan ställa till det nog så mycket i vår vardag. På landsbygden är folk ofta förberedda på ett annat sätt än i städer. Där är man kanske van vid snöstormar, strömavbrott och andra störningar, och utrustar sitt hem med alternativ värmekälla, matförråd och andra nödvändigheter. Det är i städerna det blir mest problem när oväntade saker händer.</p>
<p>Författarna har skrivit den här boken som en hjälp att komma igång med ett förnuftigt preppande. Det handlar inte om atomsäkra bunkers i trädgården och en vapenarsenal för att mota bort plundrare, utan helt enkelt om vad du ska tänka på att ha i ditt hem för att klara en kortare kris. </p>
<p>Till att börja med skall du ha en radio, med batteri eller som man vevar igång, för att kunna följa med i vad som händer. Du ska ha vatten, mat, campingkök, stearinljus, bränsledriven värmekälla och du ska ha förberett med plastpåsar och sopsäckar för toalettbesök. Shoppinglistan kan egentligen göras hur lång som helst, och går man in på valfri preppingsida på nätet finns många tips och tricks för hur man utrustar sitt hem. </p>
<p>Man bör också göra en plan för evakuering. Det kan hända att man är tvungen att lämna sitt hem, och då måste man ha tänkt genom innan hur man skall gå tillväga och vart man ska ta vägen. </p>
<p>Om strömmen går kan man ju heller inte googla saker. Se till att ha några böcker hemma om odling, överlevnadshandbok, jakt &#038; fiske, matlagning, konservering, bakning och styckning. Om det blir en långvarig kris kanske du måste börja snara kaniner i stadsparken&#8230;</p>
<p>Det här är en egenutgiven publikation. Författarna tyckte att det saknades rimlig skandinavisk litteratur i det här ämnet och tog på sig själva uppgiften att fylla det tomrummet. Man skulle kunna säga att de driver en privat upplysningskampanj i syfte att få svenska folket mer krismedvetet. Jag tycker att det är väldigt sympatiskt. Boken i sig är väl inte något litterärt storverk, men den är enkel och tydlig och rakt på sak. All information som finns i boken kan du hitta om du sätter dig ner framför internet ett par kvällar, men författarna har gjort oss den tidsbesparande tjänsten att samla ihop allting och göra det överskådligt. De ger oss också tips på hemsidor och böcker som kan vara bra att ta sig en titt på.</p>
<p>Seså! Gå iväg och skaffa ett spritkök och några vattendunkar nu.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2018/06/08/stawreberg-prepping/" rel="bookmark" title="juni 8, 2018">Prepping &#8211; din medborgerliga plikt</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2010/11/20/navid-modiri-365-saker-du-kan-gora/" rel="bookmark" title="november 20, 2010">När lekte du katt eller skaffade en brevvän senast?</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2015/03/18/den-nya-digitala-tidsaldern-jared-cohen-eric-schmidt/" rel="bookmark" title="mars 18, 2015">Framtiden kan bli bra. Och/eller dålig.</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2017/12/07/minimalism-med-for-mycket-moral/" rel="bookmark" title="december 7, 2017">Minimalism med för mycket moral</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2012/06/30/eva-wisten-martin-gelin-new-york/" rel="bookmark" title="juni 30, 2012">Att väcka den där längtan</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 460.328 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/04/26/forberedd-mikael-sjodin-stefan-sjodin/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Pierre Hadot &quot;Vad är antikens filosofi&quot;</title>
		<link>http://dagensbok.com/2016/04/08/vad-ar-antikens-filosofi-pierre-hadot/</link>
		<comments>http://dagensbok.com/2016/04/08/vad-ar-antikens-filosofi-pierre-hadot/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 07 Apr 2016 22:00:27 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Kari Kapla</dc:creator>
				<category><![CDATA[Dagens bok]]></category>
		<category><![CDATA[Recension]]></category>
		<category><![CDATA[Antiken]]></category>
		<category><![CDATA[Aristoteles]]></category>
		<category><![CDATA[Facklitteratur]]></category>
		<category><![CDATA[Filosofi]]></category>
		<category><![CDATA[Marcus Aurelius]]></category>
		<category><![CDATA[Pierre Hadot]]></category>
		<category><![CDATA[Platon]]></category>
		<category><![CDATA[Sokrates]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://dagensbok.com/?p=81277</guid>
		<description><![CDATA[Idag betraktar vi för det mesta filosofi som teoretiska system, och läran om filosoferna handlar i mångt och mycket om att studera och kommentera texter. Platon och Aristoteles har lämnat efter sig en mängd texter och deras efterföljare har anammat deras idéer, och dessa är utgångspunkt till vårt moderna sätt att arbeta med filosofiska system. [&#8230;]]]></description>
				<content:encoded><![CDATA[<p>Idag betraktar vi för det mesta filosofi som teoretiska system, och läran om filosoferna handlar i mångt och mycket om att studera och kommentera texter. <strong>Platon</strong> och <strong>Aristoteles</strong> har lämnat efter sig en mängd texter och deras efterföljare har anammat deras idéer, och dessa är utgångspunkt till vårt moderna sätt att arbeta med filosofiska system. Men det teoretiska är bara en del i det ursprungliga filosofiska livet. Filosofisk praktik var då en absolut förutsättning för att kunna få en glimt av den vishet man hela tiden eftersträvade att komma nära. </p>
<blockquote><p>Och en filosofisk skola handlar här framför allt om valet av ett visst levnadssätt, ett visst livsval, ett existentiellt beslut – som kräver en total livsförändring, en förvandling av hela tillvaron – och slutligen en önskan om att få leva och vara på ett visst sätt.</p></blockquote>
<p>Platon hade inte mycket till övers för sofisterna, som han ansåg undergrävde samhällsmoralen genom sitt sätt att mot betalning lära ut bland annat retorik i syfte att studenterna skulle bli skickliga i det politiska spelet. Detta motsatt till hur de andra skolorna närmade sig kunskap, där diskussion, dialog och praktik lade grunden till studenternas individuella utveckling till sanna tänkare. </p>
<p>Det är väldigt spännande att läsa om den här aspekten av den filosofiska tillvaron i antiken. Det finns något lockande med dygden att leva som man lär. Speciellt som denna dygd hos de antika filosoferna inte inkräktade på någon annans liv. Det var ingen som krävde att andra människor skulle följa deras läror, utan det stod öppet för folk att söka sig till de olika skolorna av fri vilja. Förvisso kunde det vara en nagel i ögat på de styrande vilket ju blir tydligt i och med rättegången mot <strong>Sokrates</strong>. Men filosofin var på ett sätt en övning inför döden, och filosofens plikt att leva i enlighet med sina dygder förbjöd honom att bryta mot statens lagar för att undgå sitt dödsstraff. Här kan man verkligen prata om pliktetik.</p>
<p>Detta sätt att leva, att till fullo lägga om sitt liv efter specifika dygder och rättesnören flyttades med tiden över från filosofin till kristendomen. Traditionen att leva filosofi kom i avtagande allteftersom Sokrates efterföljare och upprätthållare av de olika skolorna dog bort och endast lämnade kvar texter för framtida generationer att studera och förhålla sig till. Filosofi blev teori. De levande och nödvändiga dialogerna blev till envägskommunikation via dessa texter och en viktig dimension föll bort.</p>
<p>En annan fundering man kan ägna sig åt när man läser den här boken är hur den västerländska filosofin hade sett ut idag om andra texter än just Platons och Aristoteles i lika hög grad hade funnits tillgängliga för eftervärlden. Stoikern <strong>Zenon</strong> var tydligen väldigt produktiv, men hans verk har sedan länge försvunnit, och finns bara återberättade i andra hand. Nu finns det ju ett flertal stoiker som burit traditionen, och <strong>Marcus Aurelius</strong> <cite>Självbetraktelser</cite> fungerar än i dag som källa till inspiration och stoisk praktik. Men ändå, tanken är oundviklig och spännande.</p>
<p>Pierre Hadot ägnade en stor del av sitt akademiska liv åt att undersöka den praktiska och andliga delen av antikens filosofi, och även kopplingarna till kristendomen. Att läsa den här boken är njutbart. Han ledsagar läsaren genom antiken på ett mycket varsamt och ödmjukt sätt, boken har ett behagligt tempo och språket är väldigt exakt (tack till översättare Jim Jakobsson). Är man det minsta intresserad av filosofi tycker jag absolut att boken ska upp på läslistan.<br />
<h3>Similar Posts:</h3>
<ul class="similar-posts">
<li><a href="http://dagensbok.com/2013/03/29/sven-eric-liedman-livstid/" rel="bookmark" title="mars 29, 2013">Vi sitter här på livstid</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/07/10/friedrich-nietzsche-samlade-skrifter-band-7/" rel="bookmark" title="juli 10, 2003">Mellan Zarathustra och psyket</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2003/10/24/christopher-phillips-kafe-sokrates/" rel="bookmark" title="oktober 24, 2003">Filosofi fÃ¼r alle</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2007/12/16/lucy-eyre-i-doda-filosofers-sallskap/" rel="bookmark" title="december 16, 2007">O captain! My captain!</a></li>
<li><a href="http://dagensbok.com/2006/01/05/sture-linner-grekisk-gryning/" rel="bookmark" title="januari 5, 2006">Greklands sak är vår</a></li>
</ul>
<p><!-- Similar Posts took 332.635 ms --></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://dagensbok.com/2016/04/08/vad-ar-antikens-filosofi-pierre-hadot/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
