Recension

: Samlade skrifter. Band 7
Samlade skrifter. Band 7 Friedrich Nietzsche
2002
Symposion
8/10

Mellan Zarathustra och psyket

Utgiven 2002
ISBN 9171396004
Översättare Lars Holger Holm och Peter Handberg

Om författaren

Friedrich Nietzsche är en av västvärldens mest kända, inflytelserika och omstridda filosofer. Han var tysk och levde mellan 1844 och 1900, då han avled efter elva år av psykisk sjukdom. Förutom att skriva en rad filosofiska texter var han under en tid professor i filologi.

Sök efter boken

Friedrich Nietzsche är en av de där stora filosoferna som alla har hört talas om och som många lärt sig ogilla på förhand, då Nietzsche olyckligt nog sammankopplats med diverse fascistoida idéer. Lika många är de som säger sig uppskatta hans filosofi, på vad jag brukar kalla gymnasieintellektuella grunder. Dessa, de gymnasieintellektuella i alla åldrar, är framför allt fascinerade av att Nietzsche proklamerat Guds död och brukar nämna Nietzsche i samma andetag som Sartre. De har sett Nietzsche som existentialist, och hänger sig åt samma sorts (numera gamla) moderna sätt att tänka som Nietzsche själv kritiserat.

Nietzsche är inte existentialist, han är snarare kunskapsteoretiker och har som sådan tjänat som inspirationskälla åt en rad kända, så kallade postmoderna teoretiker som jag inte orkar nämna vid namn.

I det sjunde bandet av Nietzsches samlade skrifter finner vi nyöversättningar av Bortom gott och ont. Förspel till en framtida filosofi och Till moralens genealogi. En stridsskrift. Dessa två texter skrevs mellan 1885 och 1887, alltså mellan Nietzsches mest kända bok, den något överskattade romanen Så talade Zarathustra, och utbrottet för hans psykiska sjukdom. Den som vill kan säkert hitta tecken på tilltagande sinnesrubbning i dessa texter, ty den som letar, den finner. Men eftersom vi är intresserade av filosofi och litteratur, så lämnar vi alla hobbypsykologiska spekulationer åt sidan.

Mer intressant än spår efter mental instabilitet är Nietzsches kritik av dels den traditionella och dogmatiska (moral-) filosofin på kristendomen och Platons grund, dels den moderna filosofin, som utger sig för att ha befriat sig från gamla fördomar till förmån för ett rationellt sätt att tänka. Nietzsche går alltså till attack mot två, till synes kontradiktoriska, värdesystem; ett traditionellt och ett modernt. Han menar att dessa begår samma misstag, vilket kortfattat går ut på att de strävar efter någon form av sanning; de sätter Sanningen på piedestal, gör denna eftersträvansvärd. Och det sanna är också det goda. Man måste enligt Nietzsche gå bortom sant och falskt, bortom gott och ont, för att bedriva filosofi på riktigt.

Än mer intressant blir det kanske när Nietzsche i första delen av Till moralens genealogi går igenom ursprunget till begrepp som "god/dålig" och "gott/ont". Han menar, utan att lägga någon form av värdering i det, att det genom historien har funnits en "herremoral" och en "slavmoral". I "herremoralen" definieras det "goda" utifrån de handlingar den härskande klassen gör (bland annat gentemot "slavarna"). I "herremoralen" kan till och med en fiende vara god, eftersom fienden liknar en själv. I "slavmoralen" krävs först utpekandet av en "ond" för att någon ska bli "god". Den onda blir "herren", den som har makt, och dess motsats, alltså slaven, blir "god". Kristendomen är en typisk slavmoral enlig Nietzsche, eftersom den menar att undergivenhet, försakelse, lydnad och så vidare är tecken på godhet.

Denna skissartade exeges av delar av Nietzsches filosofi ger inte på långa vägar en rättvis bild den. Jag kan bara rekommendera er att själva läsa något av Nietzsche (och alla andra filosofer värda namnet) eftersom det är en fördel att veta vad andra tänkt, om man själv vill tänka. Även om man inte själv håller (vilket undertecknad bara gör ibland) med, så är det intressant. Och väldigt skickligt skrivet.

Textutdrag (Visa/göm)

Mattias Nyberg

Publicerad: 2003-07-10 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-26 11:30

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #795

7 kommentarer

Bra recension.

space Oregistrerad 2003-07-10 15:30
 

Här var ju någon som visste vad han pratade om iallafall (och då tänkte jag mest på recesenten)

Fredrik Oregistrerad 2003-07-10 21:48
 

Fast det vore ju bra om recensenten kunde stava hans förnamn rätt.

Fredrik2 Oregistrerad 2003-07-12 00:23
 

Fredrik2: Stämmer bra det, men nu är det ändrat! Det var ju iaf ett konsekvent fel…

Mikael, dagensbok.com Oregistrerad 2003-07-12 11:48
 

Tack för den ömma kritiken. Det var inte jag, det var min sekreterare som stavade namnet fel.

Mattias Nyberg Medlem 2003-07-20 22:21
 

Min dator alltså.

Mattias Nyberg Medlem 2003-07-20 22:22
 

Tycker att många intar en orättvis hållning mot Nietzsche. Hans skrifter är knappast att tolkas ordagrant, men sätter man hans böcker under en utförlig granskning finns onekligen många tidlösa sanningar och bitvis också en djupsynthet som knappast överträffas av någon annan filosof. Inte är heller att förglömma hans målande och intresseväckande språk som inte lämnar någon oberörd (jag vet att jag är sex år för sen med inlägget).

Jakob J Oregistrerad 2009-05-06 21:32
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?