Recension

: Tribunalen
Tribunalen Nina Åkestam Wikner
2022
Mondial
6/10

Dömd på förhand

Utgiven 2022
ISBN 9789180021784

Om författaren

Nina Åkestam Wikner (tidigare Nina Åkestam) är doktor i ekonomi, skribent och feministisk debattör. Hon debuterade 2014 med Meningen med hela skiten.

Sök efter boken

En morgon vaknar Josephine K i ett märkligt hotellrum – som inte är ett hotellrum, utan ett häkte. Hon står åtalad och förs snart till rättssalen där domaren visar sig vara en influencer som kallar sig Unicorn97.

Rättegången, eller tribunalen, som domaren påpekar att det är frågan om, är en fars, där domaren knappt förstår vad åtalspunkterna gäller och är mer intresserad av reaktioner och sina samarbeten. Åhörarna, tillika målsägarna, tillika åklagarna, följer det hela i en livesändning och skärmar fylls av kommentarer och emojis. Naturligtvis är det en satir riktad främst mot den internetkultur som raskt och obarmhärtigt dömer den som skriver eller säger något som går emot vad som anses vara kutym inom en viss domän men också mot en hel del av influencerbranschens gråzoner av reklam och innehåll.

Här är det feminismen som har snävats av och in på ett svårnavigerat sätt – något som stämmer med verkligheten och som författaren har gott om erfarenhet av. På vissa sätt har hon stora likheter med sin huvudperson – de är etablerade och försöker arbeta för förändring på längre sikt och inte nöja sig med likes i stunden och de har båda blivit missuppfattade både en och två gånger.

Tribunalens åtalspunkter och pauser varvas med återblickar från Josephines liv, tillfällen som format hennes värderingar och syn på feminismen och tillfällen då hon praktiserat dem. Och tillfällen då hon kanske inte gjort det.

Franz Kafkas Processen är naturligtvis en inspirationskälla men likheterna ter sig först ganska få och ytliga – Jospehine K är till namnet nästan Joseph K och det rör sig om en svårbegriplig rättsapparat men där Kafka skildrar en lång vindlande färd inom ett system där allt är höljt i dunkel rör det sig här om en extremt snabb process där åtalspunkterna blir upplästa och motiverade i en rasande takt.

Men ju mer jag tänker på det, desto mer blir det som skiljer sig åt till likheter och paralleller. Den påfrestande långsamheten hos Kafka vänds här i sin motsats där allt går i turbofart medan omständligheten och oklarheterna har likheter med hur motiveringar och argument kan bli väldigt skeva när vad som egentligen sagts beror på var tolkningsföreträdet ligger. I båda fallen framstår också utgångspunkten som en annan än vid en vanlig rättegång, där den åtalade betraktas som oskyldig till dess att motsatsen bevisats.

Sensmoralen tolkar jag ungefär som att det inte är lätt att göra rätt som feminist och i förlängningen att det skulle gynna alla att inte utgå från att andra är ute efter att skada och såra, utan att försöka förstå, fråga och förklara med öppenhet och ödmjukhet och det är ju något som jag kan hålla med om. Frågan är dock om inte kärnan ändå vimsas bort lite för mycket i alla komiska och surrealistiska situationer som uppstår. Vad kommer läsaren egentligen ihåg efter sin hisnande färd?

Och jag vet inte om det är smått genialt eller lätt osmakligt att en av marknadsföringstillställningarna för boken ägde rum på ett stort och exklusivt varuhus. Allt går i varandra: litteratur och konsumtionskritik, influencerifrågasättande och autofiktion, värderingar, konsumtion och marknadsföringens avarter och ofrånkomlighet.

Saga Nordwall

Publicerad: 2022-08-28 00:00 / Uppdaterad: 2022-08-26 11:30

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #8858

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?