Ännu i några dagar till är Kazuo Ishiguro fortfarande den senaste Nobelpristagaren i litteratur. Han har fått vara det ovanligt länge, för förra året delades ju som bekant inget pris ut. Istället för litteraturfest och glam fick vi en orgie i maktspel, övergrepp och obehagliga gubbeteenden, en tystnadskultur, brist på självinsikt, självrannsakan och istället ett övermått av sunkiga hedersföreställningar ”män och män” emellan.

Jo, jag försöker skapa någon sorts smidig övergång till Ishiguros tema här, en manlig hederskodex som på en gång ligger långt ifrån och nära lojaliteten akademigubbar (ibland av båda könen) emellan.

Novellen En familjemiddag berättas av en hemvändande son, som tillbringat en längre tid utomlands, i USA. I Tokyo anländer han, och strax därefter hans syster, till sitt barndomshem, där fadern förbereder middag för sina båda hemkomna vuxna barn.

Modern i familjen är död. Hon har, visar det sig, dött en mycket plågsam död efter att ha ätit fugu, den japanska fisk som anses vara en delikatess, men samtidigt, om den inte har rensats precis rätt, kan innehålla ett dödligt gift. Hon brukade tydligen aldrig äta detta, men just den här gången gjorde hon det. Kanske för att vara artig mot vännen som bjöd.

Artighet är förstås grundläggande i de samhällen och situationer som japansk-brittiske Ishiguro så gärna beskriver, oavsett om de är brittiska eller, som här, japanska. Familjemiddagen i den här novellen präglas av en närmast klaustrofobisk artighet. Frågorna och känslorna bara bubblar – men nog så häftigt – under samtalets och textens yta.

Fadern har nyligen gått i pension sedan hans företag gått i konkurs. Hans kompanjon, Watanabe, har i samband med detta tagit sitt eget liv. Det är en fråga om heder. Watanabe var, inskärper fadern i sin son, ”en ärans och principernas man”. Först i enrum med systern får sonen reda på att Watanabe inte bara dödat sig själv, utan också sin hustru och de båda döttrarna.

En familjemiddag ingår i novellförlaget Novellix andra lilla box med Nobelpristagare i litteratur. Det är ett vackert formgett och väl utvald paket, där novellerna – förutom denna ingår texter av Toni Morrison, Herta Müller och John Steinbeck – ger fina introduktioner till respektive författarskap. Det gäller inte minst Kazuo Ishiguros En familjemiddag.