Recension

: Mamman och havet
Mamman och havet Sara Stridsberg
2012
Bonnier Carlsen
7/10

Mammors längtan bort

Utgiven 2012
ISBN 9789163869129
Sidor 40
Illustratör Anna-Clara Tidholm

Om författaren

sarastridsbergFoto: Caroline Andersson

Sara Stridsberg är född 1972 och bor i Stockholm. Hon arbetar som frilansskribent, dramatiker och författare. År 2006 belöndes hon med Nordiska Rådets litteraturpris för sin bok Drömfakulteten. Stridsberg har även översatt Valerie Solanas SCUM manifesto till svenska.

Sök efter boken

I Sara Stridsbergs barnboksdebut är blommorna på träden lika stora som barnens huvuden, de klättrar på balkongräcket utan att det är ett dugg farligt och får alltid som de vill till slut. Milou och lillasyster Tiger bor tillsammans med sina två mammor, Mamma Fin och Mamma Lugn. De är mammor som sällan har tid, som måste dammsuga, läsa tidningen och röka cigaretter under köksfläkten. Och jag kan inte låta bli att beundra Sara Stridsberg för modet att skildra föräldrar som har fel.

Egentligen är det här en bok om mammor, eller föräldrar, mer än vad det är en bok om barn. Innan jag läser funderar jag över vad Sara Stridsberg ska göra med allt mörker som kännetecknar hennes vuxenromaner. Kanske skildrar hon det mest tabubelagda som finns i åtagandet av att vara förälder, en mamma som önskar sig bort. På riktigt. Och som faktiskt också ger sig av. Genom toaletten flyr hon, Mamma Fin, mot havet.

Mamman och havet

Däremot saknar jag det poetiska språket som finns i alla Sara Stridsbergs texter. Barnböcker och poesi ligger ofta nära varandra språkmässigt, det finns möjlighet att jobba med både rytm, meningsbyggnad och ordval på ett naturligt sätt. Men i Mamman och havet är språket vardagligt och rakt. Jag saknar att sagans möjligheter inte utnyttjas mer, att den inte finns fler logiska luckor.

Anna-Clara Tidholms illustrationer spär på den vardagliga känslan. Hon ritar det som sägs i texten som det är. Det välkända och de färgglada bilderna håller dock textens dolda mörker på avstånd.

Mamman och havet

På något sätt blir Mamman och havet en bok om vardagshjältar. Om en mamma som vågar önska sig bort. Om en dotter som vågar simma efter och möta den längtan och det behov av ensamtid som vissa människor alltid kommer att ha. Milou är ett barn som får möjlighet att ta saken i egna händer, att handla och utföra. Möjligheter som barn sällan får.

På vägen får hon möta sjöhästpappor som delar ut karameller och snäckor att sova i. Därför blir Mamman och havet till tröst för både barn och föräldrar fast på helt olika sätt.

Emelie Novotny

Publicerad: 2012-11-04 00:00 / Uppdaterad: 2012-11-03 19:07

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4967

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?