Krönika

Att läsa i offentliga rum

Sommaren är en tid då vi passar på att lyfta läsningen ut från hemmets läsfåtöljer och soffor. Det är nu pocketläsandet har sin absoluta högsäsong och nu får såväl Albert Camus som Jens Lapidus följa med både till stranden och på långfärdsbussen. Men hur är det egentligen att läsa på olika offentliga platser? Vad ger läsro och var önskar vi att vi i själva verket vore hemma i sängen? Som en fortsättning på tidigare krönikor på dagensbok.com, där vi har funderat över både läsning på resor och läsningen och platsen, tänkte jag göra en liten undersökning på temat läsande i offentligheten.

Plats 1 – Tågperrongen (Töreboda)
Perrongen är så tom som bara en tågperrong på en landsort kan bli mitt i sommaren. En halvtimme till avgång, kvav värme, lila himmel och svag sång från syrsor. Jag har med mig Carlos Ruiz Zafóns Vindens skugga, ny pocket, helt obläddrad. Börjar läsa baksidan och är djupt försjunken när en vind plötsligt drar in över perrongen. Jag hör en buss stanna nedanför mig på busstationen, någonting tutar någonstans ifrån. Så kommer tre personer upp på perrongen. En ung man med gitarr, hans mamma och lillasyster. ”Hur långt är det till Stockholm?” frågar lillasystern, och förtrollningen är bruten. Hur ska man kunna läsa när det finns ett samtal bredvid att lyssna på?

Plats 2 – Tåget (Göteborg – Stockholm)
Tågresor på sommaren brukar vara ett utmärkt tillfälle att läsa på. Kupén är tyst och resan präglas endast av ett ständigt susande. Öppna fönster, varm vind och lukten av järnvägsspår. Här hörs lagom mycket ljud och lagom många intryck stimulerar sinnena. Allt vore perfekt om det inte var för att vi efter en stund stannar och blir stående på en perrong mitt i ingenstans. Så småningom visar det sig att något är fel med loket; ingen vet vad. Ingen vet heller hur lång tid det kommer att ta att åtgärda felet, varför oron genast sätter in hos samtliga passagerare. Människor gör sedan vad människor oftast gör i såna här situationer: de börjar ringa i sina mobiler. Sedan reser de sig och går runt, går ut på perrongen, köper kaffe och öl och – sist av allt – börjar prata med varandra. Och här har jag tappat koncentrationen på läsningen för längesedan. Verkligheten kallar.

Plats 3 – Badstranden (Långholmen, Stockholm)
Första dagen på värmeböljan när alla är lediga. Lördag i början av sommaren, semestrarna har inte kommit igång ännu – klart det är fullproppat. Vi banar oss fram, trampar på handdukar, fötter och McDonaldspåsar tills vi hittar en ledig gräsplätt. Med betoning på plätt. Platsen är i en sluttning och där brer jag ut min lilla handduk, slår upp Vindens skugga och gör ett första läsförsök. Efter fem minuter sätter jag mig upp. Efter tio har jag ont i nacken. Efter tolv försöker jag lägga mig på tvären och sedan ger jag upp. Det här är inte den optimala läsplatsen. Bekvämlighet framför allt.

Plats 4 – Kön till bankomaten (Stockholms centralstation)
Det är kö och den är lååång. I långa köer står tiden som bekant stilla, så varför inte utnyttja tillfället och läsa en snutt? Sagt och gjort plockar jag fram min pocket, men hinner knappt öppna den förrän en kille stöter till mig med ryggsäcken när han rusar förbi. Jag försöker koncentrera mig igen, men märker att kvinnan bakom mig i kön stirrar konstigt. Det har bildats en glipa mellan mig och den som står framför och jag måste skutta fram några steg för att markera min plats i kön. Jag inser att på vissa platser skapar böcker större irritation än andra. Det här är en sån plats. Carlos Ruiz Zafón får åka ner i väskan igen.

Slutsatser:
Förutsättningarna för det goda läsandet ute i allmänheten är inte bara beroende av platsen, utan också yttre omständigheter kring denna, som till exempel ljud, lukter, bekvämlighet och inte minst andra människor. En annan sak som spelar extremt stor roll är tidpunkten. Bara slumpen avgör vad som händer på just den plats du befinner dig på en viss dag. Sist – men inte minst – det som förmodligen är mest avgörande: vem du är. Alla har vi våra ljud, lukter och känslolägen som vi använder oss av och associerar till, som får oss att komma i rätt stämning för att läsa i det offentliga. Pröva själv.

Anna Carlén

Publicerad: 2009-07-28 00:00 / Uppdaterad: 2009-08-20 13:34

Kategori: Krönika

3 kommentarer

åh, jag blir alldeles glad av att läsa din text, även om dina undersökningsplatser inte främjade läsningen den här gången. men man kanske borde införskaffa sig den där läsfåtöljen framåt hösten!

Emelie Novotny Redaktionen 2009-07-29 00:02
 

Jag tror läsfåtöljen är den optimala platsen. Men det är nog mest för att jag aldrig haft någon.

Anna Carlén Redaktionen 2009-07-30 11:08
 

Min favoritläsplats är bussen eller bilen (så länge jag inte kör själv eller bussen har kommit till den del av vägen hem till mig som är asfalterad men känns som grusväg i alla fall). På en strand i Kroatien fanns det gigantiska strandstolar i plast, perfekta att ligga och läsa i, men det kostade en slant att hyra dem. Annars är jag oerhört imponerad av folk som står och läser i tunnelbanan, nu är ju min erfarenhet av tunnelbana inte så stor, har mest åkt i London och Paris några gånger, men människor som samtidigt kan hålla balansen, ha full koll på var tåget befinner sig och samtidigt verka djupt försjunkna i en bok imponerar på mig.

Anna Nygren Oregistrerad 2009-07-30 11:28
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?