Två bröder jagar på savannen. Lillebror berättar om hur de är ”lajon”, smyger knäpptyst för att fånga mammagasellen och pappagnun. En dag orkar inte storebror leka. Han får åka till doktorn – hur kan pappa inte förstå att lajon hör hemma hos veterinären? – men medicinen hjälper inte och lajonet hamnar bakom galler i en […][...]

Språket i Sasha Marianna Salzmanns debutroman Utom sig är fantastiskt, i flera bemärkelser. Fantastiskt som i ’väldigt bra’, men också fantastiskt som i ’med egenskaper utöver det vanliga’. Det är ett utforskande språk med meningar som slingrar sig fram, ofta extremt långa, och stycken som spretar iväg åt olika håll. Att kliva in i Salzmanns […][...]

På samlingen har Mika något viktigt att berätta. -Jag ska få ett syskon, säger Mika. En bäbis. -Vad ska bäbisen heta? frågar Rut. Det blir tyst en stund. Sedan svarar Mika: -Den ska heta Glitterbäbisen! Det är på förskolan som Mika berättar att hen ska få ett syskon. Kompisarna är nyfikna och diskussionen utmynnar i […][...]

Jag läser någonstans att det tar författaren Ingrid Kampås en miljon skrivna ord, innan hon faktiskt kommer fram till vad det är hon vill ha sagt. Och det där kan jag verkligen känna igen mig i, jag som också är en slags skrivande människa. Skillnaden mellan mig och Kampås är kanske då att jag ger […][...]

Floden Saguenay. Lockande på ett sätt som inte går att förklara. Förbjuden. Syskonen Robert och Simon visste att de inte fick gå dit och ändå kunde de inte låta bli. Det var då det, när de var unga. Nu är de vuxna med vuxna människors liv och ansvar. Simon som flyttade till Kalifornien och jobbar […][...]

Ja, nog bländar hon mig alltid, Amanda Svensson. Boken med den något otympliga titeln är just detta och jag leds och förleds villigt in i hennes värld. 1989 föds en skara trillingar på ett sjukhus i Lund och där inleds det förlopp som får sin kulmen 2016, då de tre syskonen beger sig till helt […][...]

Jag har visserligen sju syskon, men mycket i mitt liv är helt motsatt det som skildras i Nina Wähäs Testamente – jag är född och uppvuxen i Stockholms kulturmedelklass, medan de många syskonen i Testamente är uppvuxna på en bondgård i Tornedalen. Och kanske är det bristen på igenkänning som gör att den inte talar […][...]

I Hålla andan försvinner Minas syster Daria. Mina och lillebrodern Sam vill inte oroa föräldrarna som är bortresta och städar ut mormoderns dödsbo, så de håller tyst. I stället går Mina till badhuset där Daria spenderat nästan all vaken tid. Där träffar hon Cissi, tränaren Rickard och Darias nästan-pojkvän Jamal. Titeln refererar till många saker […][...]

Adi förstår sig inte riktigt på sin omgivning. Det är lätt att en inte gör det när man är fem år gammal. Hennes pappa försöker styra familjen och se till att de inte avfaller från den goda vägen, mamma har fullt upp med nya syskonet som alltid är sjukt och storasyster Dina utforskar världen hennes […][...]

De står inte varandra särskilt nära, systrarna Angelika och Mikaela. När de ses övergår snabbt passiv aggressivitet via tjuvnyp till öppen kritik. Från Mikaela om Angelikas beslut att gifta sig till en hemmafrutillvaro i brittisk överklassmiljö; från Angelika om att Mikaela faktiskt hade kunnat göra andra val i livet än att stanna hemma i Sverige, […][...]