Jag tror inte det bara är önsketänkande om jag påstår att det gått en liten våg av nordiska väsen genom litteratur och film på senare tid. Troll, tomtar, rån, älvor och gudar har dykt upp i lite alla möjliga sammanhang, och även om vi kanske fortfarande sneglar allra mest mot det stora landet i väster […][...]

2008 bodde för allra första gången fler människor i världen i städer än på landsbygden. Många djur, från råttor och duvor till björnar och rådjur, har också lärt sig att leva helt eller delvis på städernas överblivna överflöd. Så tanken är ju inte orimlig att även övernaturliga väsen, ”rådare”, skulle urbaniseras. Det är i alla […][...]

Jag tror inte att jag hade hört talas om Lucia Berlin innan jag fick syn på Handbok för städerskor i Svensk Bokhandels katalog och jag vet faktiskt inte riktigt varför jag blev så lockad att läsa den – men jag är glad att det föll sig så. Den drygt femhundra sidor tjocka volymen innehåller ett […][...]

Någon gång i ett vagt odefinierat Nyss (90-tal, kanske?) blir fyra tonårsgrabbar rumskompisar på ett prestigefyllt college. JD med sina konstnärsdrömmar, Malcolm som vill rita hus, tjejtjusaren Willem som lärt sig spela roller, och så Jude, som är två år yngre än alla andra, går med käpp och vägrar tala om sitt förflutna. Från den […][...]

Trots att den handlar om de amerikanska valrörelserna mellan 1988 och 2000 dimper den svenska översättningen av Joan Didions Politiska fiktioner ner lite som ett svar på brännande aktuella frågor. Det är bara dagar tills Donald Trump svärs in som USA:s fyrtiofemte president och vi verkar fortfarande hålla på och bearbeta ”chocken”. Vad var det […][...]

Med en stor förkärlek för nordiska språk och en minst lika stor förkärlek för tonårsskildringar är jag möjligen förutbestämd att falla pladask för den hyllade norska tv-serien Skam. Att vintern bestått i en lång räcka febrigt häckande framför datorn har väl också underlättat besattheten; jag har tittat och tittat om, läst artiklar, lyssnat på poddar […][...]

Diabolic är berättelsen om diabolen Nemesis, som är personlig livvakt åt Sidonia, dottern till en galaktisk senator. Diaboler är människoliknande varelser, men framavlade under grymma omständigheter och manipulerade till att vara brutala mördare, alltid redo att döda för sin ägares säkerhet. Det man får se från Nemesis uppväxt är plågsamt att läsa, och drar tankarna […][...]

Varje större sällskap har sin ”sanningssägare” som i sitt sätt att lägga orden får lyssnaren att rycka till. En del blir persona non grata i sitt hemland eller åtminstone illa omtyckta. Om detta gäller Jörn Donner i Finland vet jag inte. Han har vistats årtionden i offentlighetens ljus i vårt östra grannland men tillhör inte […][...]

När Över floden in bland träden kom ut 1950 var Ernest Hemingway 51 år. I nutidens backspegel kan man se att han då haft sina största succéer bakom sig, liksom ett antal stormiga äktenskap, krig och äventyr, men fortfarande Den gamle och havet och Nobelpriset framför sig. Man kan förmoda att han var en aning […][...]

Maj Sjöwall och Per Wahlöö reagerade på att svenska deckare var skrivna i anglosaxisk borgerlig berättartradition. De började på 1960-talet skriva realistiska historier, som utgick ifrån polisernas arbete, med ett starkt samhällskritiskt perspektiv och böckerna innehåller flera referenser till händelser som skedde under de år då romansviten skrevs. Här har vi ännu en deckare som […][...]