Recension

: Flyga högt
Flyga högt Katarina von Bredow
2011
Rabén & Sjögren
8/10

Högstadiets sociala glastak

Utgiven 2011
ISBN 9789129675627
Sidor 317

Om författaren

Katarina von Bredow (född 1967) debuterade 1991 med ungdomsromanen Syskonkärlek. Romanerna Hur kär får man bli? och Som jag vill vara fick förstaplatsen i Bokjuryns landsomfattande omröstning år 2004 respektive 2007. Förutom ungdomsböcker har von Bredow skrivit barnböckerna Hur man gömmer en mammut (2001) och Ett magiskt misstag (2002), två trilogier om livet på mellanstadiet och en lättläst roman för vuxna.

Sök efter boken

Det är första terminen i nian och rollerna i klassen är tryggt inrutade. Hierarkierna som ristade i sten. Det är inte så mycket man reflekterar över. Det bara är så.

Då slår plötsligt nyinflyttade, kaxiga Silja ned som en bomb. Med sitt sätt att strunta fullkomligt i hierarkier och sociala koder gör hon dem bara alltför synliga. Silja hänger med Sven, klassens coolaste kille, ena dagen och sätter sig bredvid osynliggjorda Line den andra. Hon vågar sätta sig upp mot klassens självskrivna drottning, Emelie, och snart kan vad som helst hända.

Vendela vet inte vad hon ska tro. Nyss var allting så självklart. Hon umgås med bästisen Tove, som precis blivit tillsammans med Loke, och själv ska hon bli tillsammans med Lokes bäste kompis Nils, om han bara får ändan ur vagnen, vill säga. Så kan de umgås jämt, och slippa välja mellan pojkvän och bästis. Med Silja med i leken blir också det förhandlingsbart, och Vendela måste försöka klura ut vad hon vill egentligen.

Katarina von Bredow har blick för ungdomars sociala sammanhang som få andra. Hennes känsla för maktspelet i ett klassrum är så träffsäker att man nästan mår illa ibland. Siljas beteende sätter fingret på också de vanliga, ”schyssta” elevernas beröringsskräck med dem som är längst ned på statusskalan. Längst upp finns å andra sidan både isdrottningen Emelie, som bevakar sitt inflytande stenhårt och inte sällan genom ombud, och Sven, som är så cool att han kan kosta på sig att göra lite som han vill och vara ganska hygglig.

Det är ett spel som alla deltar i, om än knappast på samma villkor. Men ingen har makt som inte också tilldelas den av andra. Man kommer inte ostraffat undan med att ifrågasätta Emelie och hennes hov, men en drottning som ingen längre fruktar, och behandlar som en drottning, upphör faktiskt att vara en drottning. (Det slår mig nu att jag läst just det i etnologen Mattias Frihammars avhandling om kunglighet häromåret.) Tänk, om man haft den här romanen i händerna när man var tonåring själv.

Kaxiga Silja – om tankarna går till Saga i Christina Herrströms Tusen gånger starkare är du knappast ensam; jag har faktiskt inte läst en recension som inte gjort just den kopplingen, men båda är riktigt bra romaner i sin egen rätt – är knappast oproblematisk, men en fröjd att läsa. Såhär reagerar hon till exempel sin första dag i skolan, när läraren tvingar en av eleverna att läsa högt från den lapp som de blivit påkomna med att skicka mellan sig:

Madde skruvar på sig, men vet att det inte är någon idé att neka.
- ”Hon har ingen behå, va?” läser hon snabbt.
Några flinar och Britt rynkar ögonbrynen. Men snett bakom henne reser sig Silja upp från stolen.
- Men vad fan, säger hon, är det det första ni undrar när ni träffar en ny människa?
Sedan knyter hon raskt upp knuten som håller ihop skjortan och drar isär den. Hon har mycket riktigt ingen behå under. Däremot två fylliga, runda bröst med väl markerade vårtor.
Somliga ser mer nakna ut än andra när de klär av sig. Silja hör till dem. Kanske beror det delvis på att brösten är så bleka jämfört med resten av kroppen. En extremt icke-närvarande bikiniöverdel avtecknar sig tydligt. Efter den första häpna sekunden utbryter visslingar och jubel. Silja knyter en ny knut och sätter sig ner.
- Ekvationerna, påminner hon vänligt Britt som knappt hunnit reagera. Jag fattar i princip ingenting, så kör hårt!

Som karaktärstecknare stannar von Bredow dock inte vid en imponerande inblick i tonåringarnas värld – hon skriver även sympatiska vuxna med visst djup trots det begränsade utrymmet. I Flyga högt hinner hon på något nästan magiskt sätt med Vendelas familj, sorgen efter en död lillebror och vad det gör med kvarlevande familjemedlemmar också.

En bra ungdomsroman är helt enkelt en bra roman – och det är det här otvivelaktigt – men det finns saker som kanske inte riktigt funkar utanför målgruppen. Precis som Fannys förhållande med en lärare i Räcker det om jag älskar dig? ger mig som vuxen lite ont i magen, blir jag aldrig riktigt övertygad om Svens förträfflighet. Känner mig en smula som Agnes snälla men lite världsfrånvända pappa i Fucking Åmål och tänker i mitt stilla sinne att de som är coolast i klassen i högstadiet sällan blir de mest intressanta vuxna.

Fast som Agnes mycket riktigt svarar: ”Alltså, tyvärr, men jag är hellre glad nu än om tjugofem år.”

Ella Andrén

Publicerad: 2011-11-03 00:00 / Uppdaterad: 2013-10-26 09:43

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #4402

2 kommentarer

Den här boken går att vinna i vår bokutlottning den här veckan! Läs mer om vad du gör för att delta här http://dagensbok.com/2011/10/31/bokutlottningar-v44/ Lycka till!

Emelie Novotny Redaktionen 2011-11-03 11:20
 

Skulle vilja veta mer om varför Katarina von Bredow skrev boken, när hon började skriva den och när den gavs ut till butik.
Annars bra skrivet! Bara det att det är lite dåligt att jämföra med Fucking Åmål som många aldrig hört talas om. Hade förstått och gillat recensionen mer då :)

Majken Oregistrerad 2020-03-13 13:04
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?