Victoria var så självklar. Då, på högstadiet. När de var ett kompisgäng som alla skulle söka till gymnasiets estetiska program. Hon behövde aldrig fundera på vem hon var, eller vad andra tyckte om henne. Hon bara var. Nu, när gymnasiet börjat, verkar allt så mycket mindre självklart. Hon går teater-estet, och hon vill ju så […][...]

Viktor har kommit in bra i sin nya klass. Klassen, som snart ska sluta sexan, där Leo och Ellinor går. I tredje delen av Katarina von Bredows senaste mellanstadietrilogi – som för all del går utmärkt att läsa fristående – är perspektivet den snygge, populäre nykomlingens, Viktors. Han har snabbt kommit in i klassen och […][...]

Att det börjar en ny person i klassen, det är ingen helt okänd början till intrig i barn- och ungdomsböcker. Det säger också ganska mycket om hur snäv och instabil en tonårsvärld kan vara – en ny person kan kasta om de sociala relationerna, och därmed hur man ser på världen, ganska rejält. För Ellinor, […][...]

De fungerar lite som tv-serien Skam, Katarina von Bredows senaste ungdomsromaner – håller sig i samma klass eller kompisgäng, men byter huvudperson och perspektiv. Möjligen har de faktiskt alltid gjort det, för så långt tillbaka jag kan minnas tycks de utspela sig i samma stad, där Kafé Miranda utgör ett av ungdomarnas vattenhål. Tappa greppet […][...]

Med en stor förkärlek för nordiska språk och en minst lika stor förkärlek för tonårsskildringar är jag möjligen förutbestämd att falla pladask för den hyllade norska tv-serien Skam. Att vintern bestått i en lång räcka febrigt häckande framför datorn har väl också underlättat besattheten; jag har tittat och tittat om, läst artiklar, lyssnat på poddar […][...]

Det är något särskilt med tvillingar. Kanske tänker jag så för att jag tillbringade pinsamt mycket tid i bokslukaråldern någonstans i början av 90-talet med Francine Pascals tvillingpar Jessica och Elisabeth i de oändliga serierna Tvillingarna, Tvillingarna på Sweet Valley High och några tegelstenar om deras romantiska förfäder som också till stor del bestod av […][...]

Jag tycker att jag läst flera bra ungdomsböcker precis innan jag slår upp Han & dom, den sista fristående delen i Katarina von Bredows trilogi om mellanstadieelever. Ändå känns det nästan som en uppenbarelse, som att sjunka ner och flyta i perfekt tempererat vatten, hennes språk och blick för unga människors vardag. Det är så […][...]

I höstas, när jag läste första delen i den här planerade trilogin ur tre olika mellanstadieelevers perspektiv, kunde jag inte låta bli att sukta efter en liknande fortsättning på min absoluta favorit av Katarina von Bredow, Som jag vill vara. Kan fortfarande inte låta bli att tjata: Åh, vad jag vill ha en sådan! För […][...]

Sommaren utan regn är en titel som låter både drömskt och hotfull på samma gång. Mina tankar går direkt till Marguerite Duras och hennes De små hästarna i Tarquinia, där romanpersonerna går omkring i hettan i en italiensk semesterort och hoppas på ett regn som aldrig kommer. Sommaren utan regn, som Marie skrev om tidigare […][...]

Idag startade Dagensboks traditionella barn- och ungdomsboksvecka. Först ut är tre recensioner av Ella som har det gemensamt att de handlar om barn och ungdomar med föräldrar som håller på att skiljas. I Du & jag, Katarina von Bredows fina första bok för mellanåldern, är det elvaåriga Andreas som råkar läsa ett sms som stället […][...]