Utgiven | 2006 |
---|---|
ISBN | 9163852500 |
Sidor | 218 |
Lärarna snackar om att tjejerna ska bli mer framåt, vara starkare, ta mer plats i klassrummet. Ja då, ja då, ja då. Samma gamla tugg. I Signes klass, liksom i många andra klasser, är rollerna cementerade sedan länge. Det finns det balla gänget och det finns töntar och så finns det en lite mer diffus massa där emellan, alla de som pendlar mellan statusen halvball eller halvtönt.
Det är dynamiken i en nionde klass vi iakttar. De flesta tycks framför allt vara upptagna av att skapa sig en bättre position i gruppen, att plugga är definitivt ingen väg som leder dit. Signe håller sig i utkanten, hon ligger lågt, men hon är en skarp iakttagare. När Saga dimper ner i klassen mitt i höstterminen händer det en hel del utöver det vanliga. Hon nonchalerar helt alla underförstådda förhållningsregler. Hon är öppen och spontan och till att börja med fascineras alla i klassen av allt det hon har att berätta. Hon har till största delen vuxit upp utomlands, hon har mycket att berätta om den större världen utanför skolgårdens trånga revir.
Historien berättas till stor del i ett tillbakablickande perspektiv. Jag upplever att detta gör att tempot skruvas ner, det tar ett tag innan jag riktigt sugs in i berättelsen. Jag antar att författaren valt detta grepp för att visa hur Signe analyserar allt som händer med klassen från den dagen Saga gör entré, hur det förändrar hennes syn på tillvaron på ett genomgripande sätt, att det handlar om en slags mognadsprocess.
Efter några kapitel är jag fast. Den här berättelsen är helt enkelt väldigt smart uppbyggd. Nu får lärarna möta just en sådan stark tjej som de efterlyst i alla år, men är de nöjda? Nja…
Det känns inte som någon slump att Saga fått namnet Saga, till en början framstår hon nästan som overklig med sina vuxna välavvägda argument. Hennes formuleringsförmåga är tyvärr inte alltid till hjälp. Det finns så många sätt att angripa en person, Saga har självklart också sina sårbara punkter.
Hur många är de som räknar ner dagarna de har kvar att sitta av i skolan? Som genomlider stökiga lektioner och ännu oroligare raster? Det här blir en uppgörelse med de vuxnas roll. Hur de bidrar till cementeringen av rollerna och hur lätt det kan vara att önska något i ord, men inte följa upp det i praktiken.
Det är många som kan känna igen sig i den här tematiken. Här finns inget förlösande slut, ingen slutgiltig lösning. Ändå tror jag att jag hade känt mig stärkt om jag hade fått den här boken i händerna när jag gick i nian. Just för att strukturerna granskas och de tuffa spelreglerna blottläggs.
Publicerad: 2006-12-03 00:00 / Uppdaterad: 2015-04-11 21:25
En kommentar
mycket bra skrivet!
#
Kommentera eller pinga (trackback).