Under en tid arbetade den tjeckiske författaren Jáchym Topol som journalist i Mongoliet. Det var efter det att Tjeckoslovakien blivit fritt. Mongoliet har liksom Tjeckien en historia av kommunistisk totalitarism. Berättelsen eller novellen Det gyllene huvudet, handlar om en tjeckisk man, Ilja, som befinner sig i Ulaanbaatar (Ulan Bator) i Mongoliet. Där vid Gandan, det buddhistiska klostret i staden, träffar han en gammal mongolisk man, som han bjuder på vodka. Den gamle för honom en bit bort från templet in bland tälten, de så kallade jurtorna. Där finns en annan, ännu äldre mongol, som visar sig vara blind. Denne börjar berätta om sitt liv för Ilja, en berättelse som blir som en exposé över kommunismens förtryck av folket i Mongoliet.

Berättelsen Det gyllene huvudet känns som om den var ganska snabbt nedskriven. Mycket ofta används tre prickar … som en form av interpunktion. Dessa kan ge en fördröjning, som en paus i talet eller tankeflödet eller ge intrycket av något hastigt påkommet, och att meningarna inte riktigt avslutas. Kanske är det en tillfällig stil just för denna berättelse.

Historien är poetisk, tragisk, burlesk och symbolisk. I den gamles berättelse ingår hur han träffar och skakar hand med Josef Stalin, något som förändrar hans tillvaro.

och i det ögonblicket kom Josef Stalin fram till mig och sade "Jakut?" Dom kunde inte skilja oss åt, ryssarna. Och jag sa: "Nej, mongol." Och jag insåg inte att jag sa emot Josef Stalin, som inte kunde ha fel. Och han sa "Bra!" och han tryckte min hand och såg mig i ögonen, fastän han inte gjorde det med dom andra studenterna.

Efter berättelsen Det gyllene huvudet finns, istället för efterord, en intervju med Jáchym Topol. Den är gjord av hans vän, den två år yngre Petr Placák, även han poet och prosaförfattare, numera också journalist och förläggare. Under kommunisttiden satt de samtidigt på psyket (för att slippa göra lumpen) och i fängelse. Det är en både informativ och delvis smått absurd och satirisk intervju. Ypperligt är att det i den finns noter, som hänvisar till ordförklaring och information om författare och annat, som nämns i intervjun.

Var upplevde du sextioåtta?

I Prag och på landet. Jag har helt omskakande minnen av skottlossning, även om jag som liten grabb helt säkert inte visste vad som hände. Jag minns från Dejvice, i dåvarande Leninområdet, hur det var fullt med stridsvagnar överallt och hur sovjetiska fallskärmsjägare delade ut godis och pratade med oss på ryska medan de sköt ihjäl en grabb runt hörnet.

Förlaget Ersatz i Stockholm, som nu i oktober ger ut en svensk översättning av Topols roman Nattarbete från 2001, skriver på sin hemsida att Topol är en kultförfattare, som tidigt blev en förgrundsgestalt inom den tjeckiska undergroundkulturen genom sin litterära och musikaliska verksamhet. Han var den yngste, som undertecknade Charta 77. Hans roman Sestra från 1994 är hans stora generationsroman, den handlar om livet i Prag efter sammetsrevolutionen 1989 och har utkommit i flera stora uplagor i Tjeckien. Den utgavs år 2000 på engelska, med titeln City, Sister, Silver.

Jáchym Topols litteratur är verkligen något för oss i vårt språkområde, att ta del av. Här där de allra flesta lever, och så länge levt, som i en skyddad verkstad. I Topols litteratur är det allvar; i den finns ingen problematik som går ut på att någon känner sig instängd och uttråkad i ett välgött villaområde precis. Lägg hans namn på minnet.