Det går inte att förstå amerikansk litteratur utan att förstå den som en fråga om (det amerikanerna kallar) ras (inom svensk humaniora talar man ju hellre om etnicitet). Föreställningarna om vilka de underförstått vita amerikanerna är går inte att skilja från föreställningen om vilka de INTE är, det vill säga vad de svarta är. Detta […][...]

Sholem Alejchems berättelser om den fattige mjölkhandlaren Tevje är förstås mest kända som musikalen Spelman på taket – och i svensk översättning har originaltiteln på boken Tevje der Milkhiker fullt förståeligt blivit just Spelman på taket. I egen rätt hör Tevjes historier emellertid till jiddischlitteraturens stora klassiker och föregångare till författare som Nobelpristagaren Isaac Bashevis […][...]

För yngre generationer är August Strindberg framför allt en litteraturhistorisk institution. Det går inte att komma runt Strindberg, vilken litteraturhistoria eller svenskkurs man än läser. En institution. Men så ibland hör man talas om en annan Strindberg. Den radikale Strindberg. Strindberg som var på tok för kontroversiell för att komma på fråga för ett Nobelpris. […][...]

I Auschwitz och det moderna samhället refererar Zygmunt Bauman en undersökning av äkta par som tagit ut skilsmässa efter en gemensam traumatisk upplevelse. Makarna har under extraordinära omständigheter – i det här fallet en flygplanskapning – upplevt sig fått syn på sin äkta hälfts sanna ansikte, en obehaglig bekantskap de inte kunnat leva vidare med. […][...]

Det var ett gammalt radioanrop, det där. Stockholm – Motala. I Stockholm producerades visserligen radio, men radiomasterna fanns i Motala och blickar fortfarande nedför Eköskogens backar, ner över staden, Vättern och Göta kanal. Jag har lärt mig den hårda vägen att inte påstå att Motala är en vacker stad. Det är en gammal arbetarstad som […][...]

Maja-Lisa hade hoppats slippa fler. Alla fyra äldre syskon har begravts under 60-talets svältår, innan Hanna föds 1871. Modern är tärd och hemsökt av barn som inte fått leva. Orkar inte fästa sig mer. Och en flicka, det blir det väl bara elände med. Tre generationer flickor blir det likväl, Anna, Hanna och Johanna. Den […][...]

Science fiction åldras sällan särskilt väl. Få berättelser känns så snabbt historiska som framtidsskildringar. Det är alltså med viss bävan jag faller för frestelsen att läsa om Peter Nilsons Rymdväktaren, en roman och ett författarskap som tog mig med storm när jag först stötte på dem i slutet av 90-talet. Slumpen, eller ödet, hör till […][...]

Det är förvånansvärt svårt att hitta särskilt många recensioner av Cecilia Åses Monarkins makt. Av dem jag hittar ägnar sig större delen snarare åt att recensera monarkin i sig än att recensera själva boken. Det är lätt gjort. Att vara republikan är väl också, mitt i förlovningsyran, närmast otidsenligt. Ändå måste man kanske nästan objektivt […][...]

Steve håller på att köra totalt. På kort tid har han upphöjt att inte bry sig till en konstform där allt han gör är att skolka, röka på och hänga på parkeringen. Så stöter han på en studievägledare som genomskådar honom och ställer ett ultimatum: om Steve författar en 100-sidig uppsats innan examen kan han […][...]

Vad har politiska extremister världen över – islamistiska fundamentalister, Ku Klux Klan och nynazister, vapengalna konspirationsteoretiker i mellanvästern, dogmatiska anti-anti-semitiska organisationer, med flera – gemensamt? En hel del, om man får tro Jon Ronsons galna, underhållande och ganska skrämmande reportagebok Them. Adventures with extremists: ”We could work with those Islamic guys,” said Pat from Alabama. […][...]