Öppningsscenen i Sara Molins Som en öppen bok är genial. Berättarjaget Claras expojkvän har bett henne möta honom, eftersom han har ”lite återkoppling som hon nog kan ha nytta av”. Han börjar därefter läsa från en tolvpunktslista över vilka brister Clara hade som flickvän, så att hon kan arbeta på dem och bli en bättre […][...]

Få berättelser har nog haft lika stor betydelse för minnet av nazisternas förföljelser och mord – inte minst för unga människor – som Anne Franks dagbok. Bara 13 år gammal skildrade Anne Frank hur det var att behöva hålla sig gömd, klara av en helt avskärmad vardag, och veta att det fanns människor där ute, […][...]

De äldre, de där personerna som ska hålla sig hemma, på avstånd, avskärmade från samhälle, umgänge och nära och kära. De som på pappret ska skyddas från farsoten men som vi i verkligheten inte lyckats skydda så som vi ville. Vi lever i en balansgång mellan de olika farsoterna Coronavirus, ensamhet och ekonomisk utsatthet. På […][...]

Livet har hamnat i ett mittemellan för huvudpersonen i romanen I sommar blir det nog bättre. Orsaken är en pojkvän som gjort slut utan förvarning. Huvudpersonen är sannerligen inte någon romantiker som haft orealistiska föreställningar om relationen. Men ändå slog optimismen ut i full blom och den oväntade dumpningen tar hårt. Det är rappt berättat […][...]

Slavisten och litteraturvetaren Dubravka Ugrešić har här fogat samman en serie essäer till en bok. De flesta texterna utforskar något litterärt mysterium. Alla snuddar de vid det mytologiska djuret räven, den listige, den undflyende, den som överlever trots allt. Dubravka Ugrešić rör sig ledigt i de snåriga relationerna inom den ryska avantgardistiska gruppen Oberiu. Den […][...]

I det poetiska utforskandet i Ideala begivenheter tar Signe Gjessing tillvara på alla tillgängliga medel: språket, textens utbredning över boksidorna samt själva bokens utformande. Det är en tunn bok, endast 31 sidor, men den är desto större med sitt A4-format. Det går inte att överblicka ett helt bokuppslag utan att röra på huvudet. Så handlar det också om universum […][...]

I Eva Runefelts diktsamling Ur världen behandlas död och saknad på ett nästan biologiskt sätt. Det är beniga släkten, revbenspar, nyckelben, bröstkorgar och gravar som har en atrosig leda. Det börjar i en natur- och vardagsnära lyrik, där man först bara anar saknaden efter en annan medmänniska, men som mot slutet avtecknar sig alltmer konkret […][...]

En avlägsen släkting, vi kan kalla henne Fröken D, är fullständigt förvissad om att hon en gång i tiden bestått av beståndsdelar från en Pachycephalosaurus fortplantningsorgan. Det är inte omöjligt, hon har en omistlig känsla för sådant där. Jag hoppas för min del att mitt kött och min immateriella själ blir till en doft. En […][...]

Det är samma gamla story: tjejlaget som får all uppmärksamhet, alla sponsorpengarna, de bästa träningstiderna och omklädningsrummen. Som kan räkna med en framgångsrik och riktigt lönsam karriär om de blir tillräckligt bra. Samma gamla story: tjejen som ligger med ännu en kille, och det höjer bara hennes status ytterligare, medan hans kan bli förstörd om […][...]

För några år sedan, 2015, gav det amerikanska förlaget Farrar, Straus & Giroux ut en samling bestående av ungefär hälften av Lucia Berlins noveller (i Sverige betitlad Handbok för städerskor, Natur & Kultur 2016). Jag tyckte mycket om hennes sätt att skriva om de sämre bemedlade, de utsatta, utan omsvep men med integritet, och jag […][...]