Nora eller Brinn Oslo brinn (2018) av Johanna Frid är en autofiktiv roman som handlar om Johanna, Emil och Nora. Allt skildras ur Johannas perspektiv och vi får följa hur hon blir allt mer besatt av sin danska pojkvän Emils exflickvän Nora i Oslo.

Johanna stalkar Nora via hennes instagram- och Fb-konton och hon börjar snart följa Noras mammas konton och podd. Emil värjer sig snyggt men inget hjälper. Underbara Nora blir allt vad Johanna känner att hon inte är. Därtill lider Johanna av menssmärtor som efter obehagliga undersökningar visar sig vara endometrios. All (skånsk) mensaktivism till trots – allt blir värre och slutar med operation och ytterligare därtill månader av brinnande smärtor. Johanna känner sig ”brännmärkt” – sjukdomen är kronisk.

Bokens språk växlar snyggt mellan svenska, danska och norska och stilen är rapp, vass och enormt rolig trots att ämnena är synnerligen allvarliga. Johanna lider alla kval av svartsjuka och ensamhet. Samtidigt ser hon sin galenskap: Nora är bara en vanlig ung människa (förstås med en överambitiös morsa som vill pådyvla världen att hon har ”världens bästa” mor-dotterförhållande) som på inget vis vill någon något ont. Johanna skäms över sitt beteende som snart tar proportioner av landskamp (”måste bara kolla vad Norge gör ikväll …”). Oslo döpte hon direkt om till ”Arsle”.

Antagligen sätter Johanna Frid ord på verkliga fenomen idag med glassiga bilder på sociala medier och personliga känslor av otillräcklighet, ensamhet parat med internets lättillgänglighet som skapar värsta egna ensamma spökdramat. Jag har ibland undrat lite över just svartsjuka och sociala medier – där finns det mesta, de flesta och alla möjligheter till rena rama galenskapen. Något som få säkert vill tillstå. Handlingen är helt trovärdig. Även språkligt är boken en svart liten pärla. Johanna bedriver introspektion som bara den och ser sig själv utifrån många gånger om. Tomrum är till exempel hennes egen familj och särskilt mammarelationen: varför kanske inte fråga egen mamma när det gäller de kvinnliga sjukdomarna som ofta går i rakt uppåtstigande led …

Antagligen är också Nora en vinkning till norska starka kvinnohjältar såsom Nora i Skam och Ibsens Nora i Ett dukkehjem. Ja, jag tycker mycket om Johannas brinnande historia.