Recension

: Jack of Spades
Jack of Spades Joyce Carol Oates
2017
Albert Bonniers förlag
5/10

Dagens lunch med en bok

Utgiven 2017
ISBN 9789100156664
Sidor 243
Orginaltitel Jack of Spades
Översättare Kerstin Gustafsson

Om författaren

Joyce Carol Oates är född 1938 och har förutom ett fyrtiotal romaner och noveller skrivit lyrik, essäer, kritik och dramatik i huvudsak för vuxna men också ungdomar. Verken skrivs i eget namn förutom några hon skriver under pseudonymerna Rosamond Smith och Lauren Kelly. Hon har tilldelats flera litterära utmärkelser för sina romaner och är för närvarande verksam vid Princeton University i New York.

Sök efter boken

”Är den bra?”

Kvinnan intill på restaurangen sneglar på boken jag läser när jag äter min lunch.

”Vad glad jag blir att få frågan”, säger jag. Framför mig ligger Jack of Spades av Joyce Carol Oates. Jag introducerar min lunchgranne för huvudkaraktären, en manlig författare som stjäl bokidéer från en kvinna i grannskapet.

Hon nickar mot mig och säger att hon läst många böcker av Oates men haft uppehåll några år då hon tyckte att skildringarna av det amerikanska samhället blev allt dystrare.

”Jag tror hon drivs av en stark vilja att undersöka olika aspekter av USA”, fortsätter jag men går inte vidare i resonemanget. Oates rikliga produktion – där några alster skrivits under pseudonym – kan inte avhandlas under en lunch. I stället tittar jag på boken som ligger uppslagen på sidan 120.

”Jag kan inte undgå att se paralleller i historien där kvinnliga konstnärer ställts i skuggan. Varför har Carl Larsson nått stjärnstatus och inte Karin Larsson, hans fru?”

Här nickar min lunchgranne ivrigt tillbaka mot mig när jag refererar det jag nyss läst.

”Men boken är underhållande också. Där finns blinkningar till Stephen King och Edgar Allan Poe. Om läsaren är hemma i skräcklitteraturen kan jag tänka mig att romanen erbjuder ett och annat fniss.”

Kvinnan intill är klar med sin lunch och reser sig upp för att gå. Hon vänder sig till mig med orden:
”Jag kanske ska ge Oates en ny chans?”

Några dagar senare har jag läst ut boken om den manlige ”nestseller”-författaren som inte tycks vara nöjd med att hans böcker bara säljer så där lagom. Inkomsterna räcker till köp av ett fint hus, till bekostandet av tre barns universitetsstudier. Tre av hans romaner har filmatiserats. Men nej. Det är som om han förtärs av avund mot försäljningsmässigt oslagbare Stephen King. Och han provar att skriva blodigare alster under pseudonymen ”Jack of Spades”.

I huvudet på bokens huvudperson pågår en kamp mellan två röster och paranoian växer sig allt starkare. I små antydningar förekommer hågkomster ur minnet som gör att jag stundtals ser en personlighetskluven människa framför mig, likt Doktor Jekyll och Mr Hyde. Berättarjaget konsumerar alkohol – men för honom är mängderna normala. När han inte minns hur ett glas vin hamnade i handen, skapar han en bild av att det nog var hans lagvigda maka som nyss gav honom glaset.

Intrigen är rafflande uppbyggd. Oates ger ingen plats åt psykoterapeutens diagnoser och är heller inte ute efter att närma sig sin huvudperson med ett populärvetenskapligt grepp. Hon kastar in läsaren i en flämtande hagalenskap där bristen på lyhördhet är total för livskamraten som en gång lade författarambitionerna på hyllan.

Oates använder två olika verktygsuppsättningar i sitt berättande. Med en uppsättning skruvar och hamrar hon fram en story som kan sorteras in i spänningsgenren med skvättande blod. Den andra verktygsuppsättningen förankrar händelseförloppet i ett nutida amerikanskt samhälle. Ett aktuellt exempel är antydningen om att förlagsbranschen har en förlegad kvinnosyn:

Om Haider hade varit mer attraktiv, eller mer feminin på något sätt, hade hon kanske lyckats förmå en förläggare att läsa hennes verk på allvar och hjälpa till att revidera dem så att de kunde ges ut. Men så blev det aldrig.

Tyvärr tycker jag att soppan blir för tunn. I ljuset av Oates’ mångåriga författarkarriär hade jag förväntat mig en inblick som sträckte sig utanför hennes eget yrkesutövande.

Men Jack of Spades kan givetvis rekommenderas till den som vill bli påmind om att självupptagenhet, ohörsamhet, avund, girighet och isolering är ingredienser som tömmer en människa i stället för att ge energi.

Lena Nöjd

Publicerad: 2018-02-03 00:00 / Uppdaterad: 2018-02-02 13:03

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7232

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?