Recension

: Som hund som katt
Som hund som katt Per Nilsson
2016
Rabén & Sjögren
8/10

Modet att dra eller modet att stanna?

Utgiven 2016
ISBN 9789129699005
Sidor 120

Om författaren

Per Nilsson föddes 1954 i Malmö, men är numera bosatt i Sölvesborg. Han har tidigare jobbat som högstadielärare, men debuterade som författare 1986 med Mellan vakna och somna. Sedan dess har han bland mycket annat skrivit Hjärtans Fröjd (1993), Sjutton (2002), Svenne (2006) och Otopia (2014). Per Nilsson har också varit ledamot i Svenska barnboksakademin (1997-2010).

Sök efter boken

Egentligen är det märkligt att så få romaner är skrivna i du-form. Inte så få jag-romaner (för att inte tala om till tredje person-berättelser förklädda jag-romaner) förhåller sig ju på ett eller annat sätt till ett ”du” eller ett ”ni”. Vi finns och är i relation till andra människor.

I Per Nilssons ungdomsroman Som hund som katt finns både ett jag och ett du. Inga andra namn, inga andra kön (nästan) på de båda det handlar om. De är du och jag. Som hund och katt. Som främlingar. Som syskon. Som … kanske mer än det?

Det börjar med att deras föräldrar flyttar ihop. Duet blir tvungen att byta skola. Hatar allt. Hatar det två år yngre jaget. Så händer en olycka när föräldrarna är bortresta, och allting förändras. En närhet uppstår, psykisk som fysiskt. En som ingen får veta om. Det vore katastrof.

Det blir katastrof.

Som hund som katt är en synbart enkel liten roman med stort känslomässigt djup. Orden är enkla men träffande sammansatta. Styckena och meningarna korta men kärnfulla, nästan prosapoetiska. Det här är till exempel hela kapitel fyra:

Min pappa är död.

Han orkade inte längre.

Jag vill inte prata om det.

Det är ett av romanens teman, självmordet och mörkret inuti som kan göra att någon inte orkar längre. Sveket det innebär för dem som blir kvar. Jaget hör till dem som blivit kvar. Duet till dem som kan tänka sig att lämna. Kanske. Vad händer när man börjar bry sig om en sådan person? Kan man det? Orkar man riskera det där allra största sveket igen?

Från allra första stund är det som hund och katt jaget tänker på sig själv och sitt nya syskon. Jaget är en pålitlig, osjälvständig hund; duet en sval och elegant katt. Katter som inte verkar behöva någon. Som drar runt, som drar när det passar.

Men kanske är världen och människorna inte fullt så svarta och vita?

Ella Andrén

Publicerad: 2017-02-14 00:00 / Uppdaterad: 2017-02-13 21:06

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6850

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?