Recension

: Sanningen om fallet Harry Quebert
Sanningen om fallet Harry Quebert Joël Dicker
2014
Wahlström & Widstrand
6/10

Sanningen om fallet Harry Quebert

Utgiven 2014
ISBN 9789146224235
Sidor 712
Orginaltitel La verité sur l’affaire Harry Quebert
Översättare Marianne Tufvesson

Om författaren


Foto: Jeremy Spierer

Joël Dicker, född 1985 i Genève, har skrivit två böcker och är utbildad jurist.

Sök efter boken

Femtonåriga Nola försvinner 1975 i en stad som på ytan påminner om en scen ur Edvard Hoppers motivvärld; den tysta småstaden som vid en hastig anblick verkar så lugn och harmlös. Stressfri. Målad i dagsljus eller åtminstone varmt gatuljus. Hoten verkar långt borta. De idylliska scenerna, som genom årtionden kitschats sönder av miljoner billigt tryckta museibutiksplanscher, är lätta att gå förbi om en någon gång skulle råka befinna sig i någon anrik institutions permanenta samlingar.

Men så en dag råkar en stanna till framför en Hopper. Det går fem minuter och och därefter är det omöjligt att tänka att en så totalt missat det mörker som kryper omkring i den ljusa palettens färger i så gott som samtliga Hoppermålningar. Så även målningen på omslaget till Sanningen om fallet Harry Quebert med den anspråkslösa titeln Portrait of New Orleans. Först syns enbart de vackra husen. Det vackra skymningsljuset. Den glesa trafiken på gatan längre in i bilden. Efter en stund syns personen som gömts i mitten av bilden, en lätt framåtlutad och bortvänd människa i kjol. Definitionen av ensamhet. Och som betraktare är det omöjligt att inte vilja veta mer om vad som lett fram till den där ensamheten.

På det här sättet är även Joël Dickers bok uppbyggd. Det som först verkar så enkelt blir snabbt svårt. En hypad författare får skrivkramp när andraboken ska skrivas. Återvänder till sin gamla skrivlärare i småstaden Aurora i det idylliska New England. Efter att ha pratat gamla minnen på stammisstället som inte ändrats en millimeter sen back in the day åker han tillbaka till New York. Den gamla skrivlärarens trädgårdsmästare hittar femtonåriga Nolas lik nedgrävd på skrivlärarens tomt. Hennes kropp håller en väska i famnen som innehåller manuset till succéromanen som skrivläraren skrivit om deras opassande förhållande för över trettio år sedan.

Mycket är bra med den här boken. Småstaden där något lurar under ytan är förvisso en sliten kliché men en kliché jag gillar mycket och som skildras väldigt bra. Karaktärerna är väldigt tydliga och blir levande för mig direkt. Men så innehåller även de skildringarna så många klichéer att det är svårt att orka med. Här finns pastorn som vänder blicken åt andra hållet när hans dotter misshandlas av hans fru. Det finns den berömda författaren som tar en kaxig ung man under sina vingar och lär honom allt han kan om Litteraturen med stort L. Där finns den inskränkta polisen som visar vördnad för de rika i samhället. Den unge mannen som lär sig vara mordutredare på typ 4 sekunder.

Metaperspektivet där jaget i boken beskriver hur han skriver en bok om succéförfattaren är inte superoriginellt det heller men det funkar. Det funkar på det där sättet som en deckare som en redan sett och vet är bra kan funka en söndagskväll på Tv4. Det är bra verklighetsflykt och det är spännande och det är lagom sorgligt och mörkt för att ett emo som jag trots allt ska sträckläsa.

Marcus Stenberg

Publicerad: 2014-08-28 00:00 / Uppdaterad: 2014-09-04 10:20

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5804

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?