I berättelsens fokus står huvudpersonen Vita. Hon är flickan som står för ordningen i bokens universum när hon baklänges målar de vita strecken på vägarnas mittlinje. Detta pågår tills det en dag kommer en pojke farande – rakt ner i hennes färgpyts. Det är Öjvind som kommer, och plötsligt blir strecken utbytta mot spår! Och de är inte alls raka – utan hit och dit! Kaos! Just när det börjar lugna sig, när de börjar närma sig varandra och Vita plötsligt ska förklara varför hon målar sina streck, måste Öjvind blåsa iväg. Vinden kommer och tar honom med!

Inte bara världen vänds upp och ner. Även bilderna – illustrationerna – ställs på ände och får fart och storm, och varje kvadratcentimeter bild rör sig. Sara Lundbergs blandning av akvarell på blyerts, kollageteknik, något som ser ut som akryl, tusch får illustrationerna att leva och färgerna att spela på varandra. Dynamiken i bilderna speglar berättelsen och väcker den till liv. Vitas spikraka page blir rufsig och perspektiven andra. Vitas förr så avvägda och precisa streck är fortfarande raka, även om de far än hit, än dit. Tills det mojnar. Och blir tyst.

Detta är inte bara en av de allra bästa böckerna jag har läst; den tar upp allt det viktiga i livet, såsom kärleken, vänskapen, längtan, förvirringen och sökandet. Den fångar mig och mitt barn tillsammans i den bubbla som i bästa fall mynnar ut i den egna fantasin.

Sara Lundbergs bilder i boken bryter alla förtöjningar och begränsningar när vinden tar tag i bilden. Jag och mitt barn ligger hur länge som helst och följer strecken, pratar om kärlek och grunnar över alla känslor som kommer krypande i bakvattnet efter läsningen. Varför letar de efter varandra? Vad betyder det att längta? Varför böjer sig husen? Vart tog vinden vägen? Sara Lundberg får in både stort och smått: gudafiguren i Alvaro som tänder alla ljus, skogens tysta mörker, kärlek och storm, men mest av allt är jag lycklig över den värld hon öppnar. Att jag och mitt treåriga barn börjar prata om kärlek och livet. Och om längtan till saker som är viktiga.