Blodbilder är Charlotte Qvandts senaste diktsamling, som kom ut under hösten 2020. Den inleds med ett citat från Jenny Tunedals Mitt krig, sviter (2018): ”Vet du om att du kommer dö”. Det sätter stämningen. Slår an en ton som sedan finns med på varje sida. Liv och död. Kropp och förfall. Våld och skador. Dikterna sträcker […][...]

När jag köpte hem Vårdcentralen fontanellen 2005 tog mamma med den hem till sig först och ringde mig efter ett par timmar och undrade varför jag köpt en bok där han inte kan skriva och hon inte kan rita. Så var det dock inte. Det är däremot en mer svårtillgänglig bok än Mörkt album. Hjälper […][...]

Flockmatrisen börjar med flocken – gruppen, det gemensamma – innan texten går över till ett jag och ett du. Och direkt från de första raderna etableras en tydlig ljudbild, inte minst genom konsonanterna: flocken och fårens f, klockornas klingande k, stillsamt sammanhållet som s. Som om just de här orden hör ihop. Varje gång ett […][...]

Jag trivs på kyrkogårdar och förargas inte över motionärerna som skrider över de grusgångar som slingrar sig fram mellan gravarna. Man behöver inte göra en kyrkogård till endast ett dödens område; växtligheten måste inte endast utgöras av idel dystra kvistar. För många av dem som nu vilar där var döden en befrielse och alltså efterlängtad. […][...]

Charlotte Qvandts nya diktsamling formligen golvar mig. Epikris är en motsägelsefull utsaga. En obduktion av en patient som inte är död när obduktionen påbörjas. Motsatser som ställs mot varandra och med varandra. Det formella språket och det bultande köttet. Det inre dolda och det yttre undersökningsbara. Det kvalitativa och det kvantifierbara. Instrumenten som radas upp […][...]

Det var under hösten 2015 som vi vände känslan av otillräcklighet till handlingskraft och förenade oss, delade på ansvaret och erkände. Vi kunde inte bära skulden ensamma. Tidningarna var fulla av ”Så hjälper du” och antalet volontärer slog i taket. Då fanns hopp, sen kom mörkret. Anna Jörgensdotter och Charlotte Qvandt har plockat en spretig, […][...]

Myndighetslyrik? I litet format. Pamflettform? Vad jag förväntade och värnade mig starkt emot – släppte ganska fort i Charlotte Qvandts diktning till ett oväntat perspektivskifte. Inte alls så uppenbart motsägelsefullt som vi inbillas tro. Poetiska uttryck njuter där det finns skrivande människor. Även på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, givetvis taget ur sammanhang och syfte och moraliska […][...]

En dokumentation av isolerad tid. Min tid. Då allt stod stilla men hände. En tid då jag försvann men hittade mig själv. Mig själv i varje kropp, i min kropp. Att öppna den nätta fotodiktboken Varje kropp är att ledas in i en andakt där röster, rymd, kroppar, rum växelverkar, men också kan ses disparata […][...]

Värmen har kommit och nu slutar skolorna, många går på sina semestrar. Vad ska du läsa i sommar? Blir det deckare eller tar du fram de där tjocka böckerna du inte haft tid för tidigare? Själv har jag som plan att läsa om Dostojevkijs Brott och straff, vi får se hur det går med den […][...]

Förra veckan var delar av dagensbok-redaktionen på den traditionella Debutbaren som numera ordnas varje vår och höst av några av biblioteken i Stockholm. Detta brukar vara en uppskattad kväll där flera av säsongens litterära debutanter läser ur och diskuterar sina böcker. Läs mer i Anna Livs krönika om kvällen. Idag skriver Håkan om Michael Azars […][...]