Simone de Beauvoir kan kännas lite inaktuell idag men efter att jag har läst Mandarinerna har hon för mig blivit raka motsatsen. Trots sina 67 år känns denna roman högaktuell med sin skildring av svajiga politiska strömningar och sin intima beskrivning av människan. Romanen är en klassiker som utan överdrift kan betraktas som en av efterkrigstidens viktigaste romaner.

Mandarinerna handlar om en grupp intellektuella efter andra världskrigets slut i Paris. Vi får följa dessa personer som försöker finna sin plats i ett splittrat Paris men som också försöker ta reda på om de kan påverka det politiska läget efter andra världskriget. Men det är inte enkelt i den desillusionerade värld som skildras, ty slitningar mellan Sovjet och USA är ständigt närvarande, både i och utanför Frankrike, och det finns en rädsla för att ett nytt krig ska starta. Beauvoir lyckas skapa en mångfasetterad och realistisk bild av hur det politiska läget måste ha sett ut efter andra världskriget och hon kombinerar även detta med att väva in sina egna idéer kring människan och hennes kval.

Beauvoir är mest känd som en banbrytande feminist men även som en viktig gestalt inom existentialismen och detta är inget som döljs i denna roman. Hennes idéer inom genus finns ständigt närvarande och hon väjer inte för att ifrågasätta människans blinda tilltro på en allmänmänsklig beständig moral. Det är just detta som gör denna roman så imponerande, trots sin längd och sin innehållsrikedom som ibland kan kännas lite väl mastig, så lyckas Beauvoir. Hon skapar en fängslande och mycket underhållande roman. Hon varvar politik med beskrivningar av kärleks- och vänskapsrelationer och hon är inte rädd för att utmana läsaren genom att skapa nya konventioner för hur kärlek kan verka för en individ.

När jag började läsa denna roman så var jag helt övertygad om att den skulle vara full av Beauvoirs politiska och filosofiska idéer men det som chockerade mig var verkligen hennes förmåga att beskriva människor. Hon skildrar människor i kris, i förälskelse och människor som söker svar på existentiella problem. Det är levande och uppriktiga beskrivningar och känns ända in på huden. Det är spännvidden som får mig att älska denna roman och det är innehållsrikedomen som gör att den är värd att läsas fler än en gång.