Kinesisk konstnär och författare med västerländska ideal förtrycks av regimen, tröttnar och ger sig av på luffen. Så skulle den här reseskildringen kunna sammanfattas.

En alternativ synopsis: djupt olycklig man söker frälsning.

Året är 1983, Ma Jian lever ensam och arbetar som journalist i Beijing. Han är frånskild, har en dotter och en knepig flickvän. Han umgås med konstärer och poeter. Drömmer om ett liv utanför regimens själlösa fyrkant, drömmer sig samtidigt bort från vardagstristess och brist på sammanhang.

"Det verkar som om unge Mas sätt att tänka fjärmar honom från den socialistiska verkligheten. Han är pessimistisk och dekadent, och ser livet som ett enda mörker" säger hans arbetsgivare på redaktionen.

Deng Xiaopings marknadsliberala idéer har samtidigt börjat få fotfäste och med drömmar om radioapparater och tuggummi vallfärdar landsbygdens folk till städerna. Men Ma Jian förbannar den materialistiska kinesiska själen, som han anser sakna radar för emotionella nyanser, och intresserar sig hellre för landets minoriteter.

Han ger sig med föresatsen att "jag vill veta i vilket samhälle jag lever". Men det är inte hela sanningen, för han vill också fly, och även komma närmre sin buddhistiska tro. Fly lyckas han med, likaså att ta reda på mer om det kinesiska samhället – mötena med främmande människor skildrar han strålande och är bokens stora behållning. Vad religionen anbelangar lyckas han däremot inte alls; väl framme i Tibet, efter år till fots drömmande om Buddhas heliga land, inser han att även buddhister bygger sina liv utifrån en snäv och konstlad världsbild – bara med andra medel och ord än regimen i Kina.

Ma Jian vandrar i tre år, skildrar det enorma Kina utifrån sin melankoliska Hamlet-möter-Buddha-livsåskådning. Boken är ett fantastiskt tidsdokument som beskriver striden mellan fritänkande konstnärer och diktaturen i ett förändrande Kina. Prosan är vacker, stilen god och läsningen allt som oftast underhållande.

Rött damm har ofta jämförts med Vilda svanar av Jung Chang, men det är bara dumt för böckerna har inget med varandra att göra, förutom att de behandlar kinesiskt förtryck.

Men läs för all del även hennes bok.