Recension

: Faces of the Caribbean
Faces of the Caribbean John Gilmore
2000
Latin America Bureau
7/10

Karibien bortom turistbroschyrerna

Utgiven 2000
ISBN 189936532X
Sidor 184
Språk engelska

Om författaren

John Gilmore var under många år lärare vid University of the West Indies, ett universitet delat mellan många av de karibiska länderna. Han var under en period redaktör för den regionala tidningen Caribbean Week. Nu för tiden är han föreläsare i komparativa kulturella studier vid University of Warwick, Storbritannien.

Sök efter boken

Ända sedan Columbus dagar har Västindien/Karibien förknippats med paradisöar och långa, soliga sandstränder. Barbados, Bermuda, Bahamas… vad tänker man på om inte just turistparadis? Någon kanske kan tänka på Kuba – och de associationer som det ger för var och en. Men det är just dessa förenklingar som Gilmore vill försöka krossa med den här boken. Karibien är så mycket mer än bara stränder. Och de karibiska länderna skiljer sig markant från varandra. För egentligen finns det väldigt lite som förenar Haiti eller Puerto Rico med Bahamas eller Kuba.

Skildringen tar sitt avstamp från imperialismens dagar, då Karibien var ett slagfält för de olika imperialistmakterna; Storbritannien, Frankrike, Spanien och Holland i första hand, men även länder som Danmark och Sverige fanns med. Hur många kan med handen på hjärtat säga att de kände till att Sverige varit en kolonial- och slavhandelsnation i Karibien? Men den lilla ön S:t Bartholomew (idag en del av Guadeloupe) tillhörde konungariket Sverige under ganska lång tid, och var en viktig transitplats för transatlantisk slavhandel.

Slavhandeln pågick för fullt, både för att försörja Karibiens egna plantager, och för att föda Nordamerikas (USA:s) växande behov. Ursprungsfolken jagades i bästa fall bara undan, i värsta fall utrotades de helt. På 1800-talet kom slavhandeln successivt att avskaffas i land efter land (väl att minnas; Sverige var faktiskt ett av de saktfärdiga länderna då det gällde att befria slavar). Men samma ekonomiska strukturer fanns i grunden kvar, varför Karibien nu gick över till att förlita sig på s.k. ”indentured servants” – arbetare från Indien som kontrakterades. Det här gjorde att de stora plantagerna kunde leva vidare. Och så har det fortsatt ända till idag, med lite olika juridiska former för ”anställningen”. Plantageekonomin är idag viktigare än någonsin för många av de karibiska öststaterna, och man får in stora delar av sina exportinkomster från ett par cash-crops, som exempelvis bananer eller socker.

En annan viktig sektor för Karibien är just turismen. Bilden om de många och långa sandstränderna har i alla fall fört det goda med sig. Men Gilmore ser även många av turismens baksidor; turismindustrin är många gånger avlänkad från den övriga ekonomin, och tillför inte alltid särskilt mycket pengar till lokala producenter, eftersom så mycket köps in utifrån för att försörja kräsna turister. De arbetstillfällen som skapas är ofta av låg standard med mycket låg betalning. Och miljön kan många gånger lida hårt, då man t.ex. får ett stort uttag av färskvatten eller stora sopberg från turismen.

Utöver det har Karibien också blivit en plats för allt fler ”ekonomiska frizoner”, dit transnationella företag kan förlägga sin produktion utan att behöva bry sig om fackföreningar, skatter eller miljölagstiftning. Så även om de karibiska öststaterna (med några få, små undantag) idag är självständiga stater, och har befriat sig politiskt från de koloniala herrarna, så finns mycket av den ekonomiska strukturen – den ekonomiska kolonialismen – kvar.

Gilmore går också in på många andra aspekter; karibisk kultur, kvinnors situation i Karibien eller ett utökat karibiskt samarbete, för att bara nämna några områden. I sin helhet ger det en mycket intressant och läsvärd introduktion till den karibiska övärlden – för den som har planer på att resa dit, eller som bara är allmänt intresserad.

Klas Rönnbäck

Publicerad: 2001-12-19 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-17 02:04

Kategori: Recension | Recension: #419

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?