Bokens huvudperson Linnéa är ingen lätt karaktär att ha att göra med. Otroligt självupptagen, besatt av att analysera sig själv genom att skriva en slags dagbok. Fast det är ingen dagbok i vanlig bemärkelse; den består av lösryckta fragment, scener och dialoger som inte alltid är lätta att hänga med i. Vem säger vad? Vad […][...]

Under många år läste jag extremt mycket deckare och thrillers men sedan infann sig en viss mättnad. Nu läser jag i princip bara sådant som jag får rekommenderat från mina mest betrodda källor och Elizabeth Hands Generation loss är ett sådant exempel. Faktum är att mina förväntningar när jag ursprungligen läste den både kom på […][...]

Mujila är aldrig helt tydlig med var Tram 83 ligger. Eller rättare sagt, han säger det väldigt exakt: Inte långt från Norra Tågstationen (en halvfärdig metallkonstruktion förstörd av granatsplitter, tågspår och järnvägslok som förde tanken till tåglinjen byggd av Stanley) i Stad-Landet, som ligger intill det mer efterblivna Bakåt-Landet, och där år av krig har […][...]

Sara och John lever tillsammans sedan flera år tillbaka. De har genomgått småbarnsåren och alltid försökt hålla igång sitt sexliv, trots komplikationer. Till femårsdagen kommer de på en idé som kan piffa upp lite extra… Men hur mycket utlevande av fantasier klarar samlivet? Detta är ingen novell, som jag ser det. Med sina 176 sidor […][...]

Hissen klickar till i trappuppgången och börjar sin färd, antagligen nedåt eftersom det brummande lätet dröjer sig kvar. En vårfågel vars sång jag inte känner igen flyger mellan trädkronorna på innergården. Grannen spelar en låt som gör att tunga basgångar letar sig upp mellan träplankorna. Vartenda ljud blir tydligt när jag försöker ta mig in […][...]

Av hans kärlekslära begriper jag inte mycket, bara så mycket att jag förstår att den inte är någonting för mig. Och är han förresten själv så kärleksfull egentligen? De som tror på honom ger han frid, sägs det, och tar dem upp till sig i sin himmel, men de som inte tror på honom, så […][...]

Århundradets kärlekskrig beskrivs på omslaget som en punktroman. En genre som strävar efter att förena det poetiska ögonblicket med epikens linjära beskrivning av ett händelseförlopp. Korta textstycken som kan läsas fristående eller som fragment i en större helhet. Det här är skönlitteratur där läsaren i allra högsta grad får vara medskapande i att konstruera berättelsen, […][...]

Det är bara ett pass kvar. Sen är det semester, och Amanda slipper jobba natt på bårhuset med sin obehaglige kollega Bosse. Bara ett pass kvar… Varför måste då allt kännas så underligt just inatt? Caroline är mobbad i skolan. Men hemma på datorn finns Per, som lyssnar på det hon har att säga. Eller […][...]

Maud är åttio år och hennes väninna Elizabeth är försvunnen. Hon skriver det på lappar som fyller hennes handväska och fickor. Hon berättar det för sin dotter, om det nu är hennes dotter? Hon säger det till polisen. Ändå verkar ingen ta hennes oro på allvar. Kan det handla om att Maud börjat bli glömsk? […][...]

En dag har stormen redan dragit förbi är en titel som i sig fungerar som en kort dikt. Den beskriver tillståndet efter tumultet när det är försent att handla, eller känslan av att inte ens ha hunnit uppleva det som hänt. I Oscar Nilsson Tornborgs tredje diktsamling ryms betraktelser av människor, landskap och minnen från […][...]