Den svenska författaren Berit Gardner har dragit sig tillbaka till en stuga i Cornwall för att bota sin skrivkramp. I den sömniga byhålan Great Diddling hoppas hon hitta tillbaka till skrivflödet. När ett mord sker på en tebjudning med de originella byborna blir det dock tvärtom. Kommissarie Ian Ahmed vid Devon & Cornwall-polisen får ansvaret […][...]

Nattavaara är en by nordost om Jokkmokk. Nattavaara är också första delen i en trilogi om en nära framtid i Nordmark, en fiktiv nation i den del av Sverige som ligger norr om polcirkeln. Världsordningen, så som vi känner den, har gått under. I just Sverige har förutsättningarna för överlevnad av allt att döma varit […][...]

Margaret Atwoods dystopiska roman Tjänarinnans berättelse har knappast minskat i aktualitet sedan den först gavs ut 1985. I höstas kom den efterlängtade uppföljaren Gileads döttrar, och inte minst tv-serien med Elizabeth Moss i huvudrollen har lockat nya generationer av läsare. Inte nog med det, förresten, runt om i världen syns tjänarinnornas karaktäristiskt röda kläder och […][...]

Om civilisationen går under, hur gör den det då? Märker man precis när det händer, eller kommer det gradvis, så där som vattnet kokar ihjäl grodan? I början av Liknelsen om sådden lever femtonåriga Lauren Oya Olamina bakom en hög mur. Året är 2024 – romanen gavs ut första gången 1993 – och landet är […][...]

I Lalines romandebut The Bees följer vi Flora 717 från att hon kravlar ut ur den cell som hon direkt börjar städa – som arbetsbi vet hon instinktivt sin uppgift här i livet – och genom en myriad äventyr under en tid då bisamhället är hotat. Bikupan har en strikt hierarki där alla måste passa […][...]

Få böcker har varit så efterlängtade så länge som Gileads döttrar – uppföljaren till Tjänarinnans berättelse (A Handmaid’s Tale). Margaret Atwood har varit en produktiv författare och skrivit många uppskattade böcker de senaste decennierna, men först efter mer än trettio år kom uppföljaren till den populära dystopin. Timingen med den omåttligt uppskattade HBO-serien är knappast […][...]

Margaret Atwoods Häxyngel har underrubriken en modern version av Stormen, och Shakespeares namn står rent av på förstasidan tillsammans med Atwoods. Det är knappast någon mening med att förneka att jag varesig sett eller läst Stormen, och att en del av behållningen av Atwoods roman därför sannolikt går förlorad på mig. Jag visade till exempel […][...]

I en obestämd framtid begåvas plötsligt flickor med en ny förmåga; vid nyckelbenet utvecklas ett organ som sänder ut elektriska impulser som kan vara roliga, spännande och – livsfarliga. Detta leder till en förskjutning av styrke- och maktförhållandena i världen (originalets ”power” fungerar mycket bättre med sina flerfaldiga betydelser). Tjejgäng går bärsärkagång och begår fruktansvärda […][...]

Den korrumperande makten, det är väl ett tema så evigt som något? De berusande ambitionerna? Skräcken för fallet, som bara blir högre och högre, starkare och starkare? Shakespeares Macbeth fångade det här temat i en ödesmättad medeltida miljö, med borgar och tronpretendenter, åskväder, dimmiga hedar och häxor kraxande vid sina kittlar. Den norske thrillerförfattaren Jo […][...]

De flesta har nog hört talas om Tjänarinnans berättelse vid det här laget. Andra säsongen av tv-serien är på gång, och boken hade varit populär långt innan dess. Den publicerades först 1985, och kan väl sägas ha fått en renässans i och med tv-serien. Den utgåva jag läst, som publicerades förra året, har seriens ledstjärna […][...]