Karl Ove Knausgård tar sig an Henrik Ibsens norska nationalepos Peer Gynt, fast omvänt. I höstas gav Norstedts ut den lilla boken Fåglarna under himlen, där vi i stället får följa en samtida Solveig under ett par dagar. Vi följer henne nära, nära intill – minsta lilla steg, minsta observation, varje liten tanke. Det är […][...]

2017 bjöds Karl Ove Knausgård in av Yale University till föreläsningsserien Why I Write. Året efter publicerades Knausgårds tal i bokform på norska och sedan i höstas finns boken utgiven av Norstedts i svensk översättning av Staffan Söderblom. Det är en liten, nätt bok med ett grått omslag med en suddig fågel. Jag gissar att […][...]

Det är en dröm eller en mardröm eller kanske flera. Det är en saga där det lyckliga slutet inte är något lyckligt slut men kanske en början. Det är skönlitteratur men egentligen är det en självbiografi. Jag önskar att jag kunde berätta allt om fabriken. Det kan jag inte längre. Snart minns jag inte längre […][...]

Det finns barndomar och barndomar. I litteraturen finns de överallt. Klassiska teman är frånvarande fäder och onda mödrar. Eller onda fäder och medberoende mödrar. Det speciella med Leonora Christina Skovs autofiktiva roman Den som lever stilla är att föräldrarna verkar ha ingått en pakt. Enad front. Två vuxna mot ett barn som är beroende av […][...]

Simone de Beauvoir befinner sig i Rom när telefonsamtalet kommer om att hennes mor hamnat på sjukhus. Hon har fallit i sin lägenhet i Paris, legat länge på golvet innan hon lyckats få tag i telefonen och ringa på hjälp. Detta scenario har många upplevt och ännu flera går omkring och väntar ofrivilligt på ett […][...]

Jag vet inte om det är jag som är dum och slö, men vad trött jag är på etablerade författare som får skriva debattböcker i punktform. Punkter kan för all del vara motiverade. Vägen mot ett visst mål kan med fördel spaltas upp i punkter. Beståndsdelar av en helhet kan anges i punktform. Det är […][...]

Ester Roxbergs roman Barnvagnsblues handlar om Agnes, tjugonio, med lilla Elise på ett par månader. Intrigen börjar i slutet av juni och Agnes går med barnvagn gata upp och ner i ett sommarvarmt och tomt Stockholm. Hon besöker BVC och öppna förskolan. Hon träffar andra mammor med småbarn och hon lagar mat åt sin man […][...]

Charlotta von Zweigbergk skriver om sin pappa Jurgen von Zweigbergks (1928-2008) tio sista år i självbiografin Dippen & jag. På samma gång berättar hon om hela sitt livs förhållande till den många gånger frånvarande fadern, som hon, när han blir gammal och behövande, ändå ägnar omsorg och år åt. Fadern var journalist för Sydsvenska Dagbladet […][...]

Delphine de Vigans förra bok var en självbiografisk roman (kalla det autofiktion om du absolut måste) om hennes mors död. Hennes nya bok handlar om Delphine de Vigan, vars förra bok var en självbiografisk roman (kalla det autofiktion om du absolut måste) om hennes mors död, och som efter det plötsligt blivit Kändis på det […][...]

Jag hade beställt hem Knausgårds båda böcker: Om hösten och Om vintern redan i början av sommaren. Jag tog mig an Om hösten och recenserade den, och när det nu var dags att recensera Om vintern kände jag en kvävande trötthet, var det verkligen så att jag skulle läsa ännu en bok av texter som […][...]