Det sägs att Paul Auster har gått på tomgång några år. Det monumentala verket, den postmoderna New York-trilogin kom på 80-talet. Under 2000-talet har hans produktion varit sparsam, och nu har man anledning att misstänka att luften har gått ur Auster. Känner han möjligen att det har blivit dags för ett slags bokslut? Det kan […][...]

”Det är omöjligt att veta vem man egentligen är innan man har vistats ensam på en kyrkogård.” Inledningen till Blodsmagi är fantastiskt, den slår an en ton som bådar gott för resten av romanen. Tyvärr håller det inte riktigt hela vägen. Storyn är spännande, riktigt spännande. Silla sitter ensam på sina föräldrars gravar på den […][...]

Utåt sett är familjen Bliss bageri ett helt vanligt bageri med ovanligt goda bakverk, men i skafferiet döljer sig hemligheter. Där finns en magisk kokbok och en mamma och en pappa som vet hur man förtrollar en hel värld med hjälp av kakor. Rose är tolv år och hennes dröm är att få baka kakor […][...]

I Sverige har Pretty Monsters getts ut i två delar under titlarna Fel grav och andra berättelser och Askungeleken och andra berättelser. Ursprungligen är det samma novellsamling, eller ska vi kanske kalla det sagosamling? Pretty Monsters är en samling berättelser på gränsen mellan vuxenvärld och barndom. Därför är de så njutbara. Det är spöklika berättelser […][...]

Quentin Jacobsen har inte haft överdrivet mycket att göra med sin övermåttan förtjusande granne, Margo Roth Spiegelman, sedan de var kompisar som barn. En natt, några veckor innan de ska gå ut high school, dyker hon emellertid upp i hans fönster och vill ha med honom ut på äventyr. ”Tonight, darling, we are going to […][...]

Strax utanför det lilla samhället Black Creek i North Carolina hittas en söndagsmorgon en brutalt misshandlad tonårspojke utanför bensinstationen där han jobbat. Nerkörd i halsen och fasttejpad med silvertejp har han munstycket från bensinpumpen, och på hans bröst står ”Suck this, faggot” skrivet i blod. Misshandeln och bensinångorna gör att sjuttonårige Patrick hamnar i koma, […][...]

Det tycks finnas en tradition att översätta titlar på ungdomsböcker minst sagt fritt och det har morrats betydligt över hur John Greens romansuccé The fault in our stars på svenska blivit Förr eller senare exploderar jag. Andemeningen är nog densamma; stilvärdet onekligen annorlunda. Originalfrasen kommer från Shakespeare – faktiskt inte Romeo och Juliet, fast i […][...]

När jag var liten hade jag tre favoritböcker. Prostens barnbarn av Eva Bexell (fantastiskt inläst av Margareta Krook på kassettbok. Ja det hette så en gång i tiden, tänk att jag är så gammal!) och så Åke Holmbergs Ture Sventon i London (även den fanns på kassettbok med Helge Skoog som uppläsare). Men framförallt så […][...]

Innan jag läste den här boken hade jag aldrig hört legenderna om vattenhästar, de mytiska havsdjur som varje höst spolas iland på stränder. I den här boken kallas de Capaill Uisce, men de går under olika namn i olika länders legender. De är blodtörstiga monster, som livnär sig på kött, och är extremt svåra att […][...]

Jag har sneglat på Troppers böcker Konsten att tala med en änkling och Sju jävligt långa dagar i bokhandeln, men alltid ställt tillbaka dem i hyllan igen, avfärdade som för grabbiga och lite för språkligt entusiastiska för min smak. Så fick jag då Boken om Joe i handen. Jag började läsa vid tretiden på eftermiddagen […][...]