Recension

: Dödsritten
Dödsritten Maggie Stiefvater
2012
B. Wahlströms
7/10

Vad gör man inte för sin häst?

Utgiven 2012
ISBN 9789132160882
Sidor 335
Orginaltitel The Scorpio Races
Översättare Carina Jansson

Om författaren

Maggie Stiefvater är en amerikansk författare som bor i Virginia tillsammans med sin make, sina två barn och två hundar.

Sök efter boken

Innan jag läste den här boken hade jag aldrig hört legenderna om vattenhästar, de mytiska havsdjur som varje höst spolas iland på stränder. I den här boken kallas de Capaill Uisce, men de går under olika namn i olika länders legender. De är blodtörstiga monster, som livnär sig på kött, och är extremt svåra att tämja. Samtidigt är de ofattbart snabba. Den kombinationen är svår att motstå, så i generationer har männen på den lilla ön Thisby fångat in och ridit på de farliga rovdjuren. Varje år anordnas kapplöpningen Scorpioloppet där män (för det har alltid varit män) tävlar med livet som insats.

Sean Kendrick har vunnit tävlingen fyra år i rad. Han är öns bäste ryttare och mannen som kan prata med vattenhästar. Han är den ende som åtminstone har en chans att kontrollera Capaill Uisce. Han arbetar åt öns rikaste man, Benjamin Malvern, som äger ett avelsstall. Sean tränar hans hästar och tävlar åt hans stall. Dessutom försöker han hålla Malverns son Mutt vid liv, genom att tämja och träna vattenhästarna han tävlar på. För det tackar Mutt honom med avundsjuka och avsky och hävdar att Sean bara vinner för att han roffar åt sig den bäste hästen, Corr. Det är delvis sant, för Corr är utan tvekan den bäste hästen, men Sean är också den ende som kan rida honom. De har vuxit upp tillsammans och Sean älskar Corr, även om han inte litar på honom för fem öre. Corr är ju trots allt en vattenhäst.

Sean och de andra tävlande får oväntad konkurrens i tävlingen. Kate (som kallas Puck) bor tillsammans med sina bröder i ett litet hus som Benjamin Malvern äger. Deras föräldrar dödades av Capaill Uisce när de var ute med båten och efter deras död kämpar syskonen för att försörja sig. Olika omständigheter gör att Puck anmäler sig till Scorpioloppet som tävlingens första kvinnliga deltagare. Hon möts av ett enormt motstånd från de manliga tävlande, ja, faktiskt hela från öns befolkning. Den ende som är någorlunda jämställd är Sean, som inte verkar bry sig så mycket om att hon är tjej. Hans enda invändning är att Puck tävlar på en vanlig häst, hennes älskade Dove.

Den här boken liknar inte något jag har läst tidigare. Miljöbeskrivningarna av den karga ön är så levande att man nästan känner saltstänken på kinden. Det är spännande och otäckt. Författaren gestaltar mer än vad hon berättar och det är fortfarande en del detaljer jag inte är på det klara med. Till exempel var boken utspelar sig. Jag vet att ön Thisby ligger i Atlanten och har räknat ut att öborna pratar engelska. Men mer än så vet jag inte. Man får heller inte veta när boken utspelar sig. Några ledtrådar får man dock: Det finns bilar men det nämns ingenting om till exempel internet eller mobiltelefoner. De här frågetecknen ser jag dock bara som en tillgång eftersom de förstärker känslan av att det är en myt som berättas. Författaren har ett vackert språk, som översättaren har förvaltat väl.

Även om berättelsen stundtals är väldigt ruskig så dominerar ändå kärleken. Och då menar jag inte kärleken mellan människor, även om boken bjuder på en sådan historia också. Nej, jag menar kärleken mellan ryttare och häst. Den är oerhört fint skildrad och författaren får läsaren att förstå varför huvudpersonerna är villiga att offra allt för sina hästar.

Sofia Luthman

Publicerad: 2013-02-24 00:00 / Uppdaterad: 2013-02-22 15:20

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #5107

2 kommentarer

jag läste nu om YU MIRIS bok fullt hus från 2001
verkligt fin beskrivning och så väl framlyft och formulerad ide vad historierna handlar om – tack för det!
önskar fler böcker av henne översattes och kom hit

Dick Clevestam Oregistrerad 2013-02-24 11:38
 

[...] ”Innan jag läste den här boken hade jag aldrig hört legenderna om vattenhästar, de mytiska havsdjur som varje höst spolas iland på stränder. I den här boken kallas de Capaill Uisce, men de går under olika namn i olika länders legender. De är blodtörstiga monster, som livnär sig på kött, och är extremt svåra att…” Läs mer [...]

Barn- och ungdomsboksvecka | dagensbok.com Oregistrerad 2013-02-25 00:01
 

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?