När Johan Egerkrans för ett antal år sedan tecknade och skrev Nordiska väsen kändes den som en del i ett uppsving för vår inhemska folktro men också som något nytt. Ett lättillgängligt uppslagsverk över nordisk folktro men samtidigt med hög ambitionsnivå. Bilderna var vackra och välarbetade, detaljerade och suggestiva på ett sätt som varit borta […][...]

Varför vet svenskarna så lite om samer? Varför vet jag så lite om samer? När jag läser Mats Jonssons serieroman känner jag igen mig i hans frustration. Jag har själv samiskt påbrå men visste till för några år sedan knappt något om den delen av mitt ursprung. Jag har funderat på alla böcker jag vill […][...]

Efter att ha sett intervjun med Kerstin Ekman i tv-programmet Babel ställer jag mig frågan om tv-programmet har mer sikte på författaren som känd person än på böckernas innehåll. Tv-redaktionen verkar drabbad av en personfixering som kan jämföras med lättsamma veckotidningarnas journalistik. Författaren Kerstin Ekman har i många år bidragit till svensk litteraturs olika genrer. […][...]

Min relation till fågeltorn är inte den bästa. För det första skräms jag av de där lite ilskna skyltarna om att man beträder tornet på egen risk, de får mig alltid att tänka att det skall ramla ihop vilken sekund som helst. Ibland ser både torn och trappor riktigt, riktigt medfarna ut och man vet […][...]

På senare år har man kunnat konstatera att de nazistiska kvinnorna spelade en mer aktiv roll i det tyska krigsmaskineriet än man tidigare anat. Även om regimen önskade se de tyska kvinnorna “kedjade” vid spisen, gjorde kriget det nödvändigt att också den kvinnliga arbetskraften nyttjades inom jordbruket, på fabriker och kontor, i koncentrationslägren etcetera. I […][...]

Drar någon fram ens hemligstämplade dagbok från Kungliga bibliotekets mörker och börjar läsa, kan det inte bli annat än spännande. Åtminstone inte om man heter Tora Dahl, som med tiden kom att bli en folkkär romanförfattare. Redan på 1930-talet hade hon och hennes make litteraturkritikern Knut Jaensson sin villa på Lidingö vidöppen för dem som […][...]

Yan Lianke är en av Kinas mest framstående författare, känd för att skriva böcker med en satirisk och samhällskritisk ton – något som gjort många av hans verk förbjudna i Kina. I Tre bröder riktar Lianke istället uppmärksamheten mot sin familj och sina rötter på den kinesiska landsbygden. Resultatet är ett nära och ömsint skildrat […][...]

HON SÅG TILLFREDS ut där hon låg bredvid honom i sängen. De rågblonda lockarna i oreda, som han älskade dem. Den urtvättade, bohemiska sidenkaftanen som hon alltid sov i när de var i Frankrike. Morgonljuset föll in genom fönstret och träffade byrån där deras hastigt avslitna kläder hade hamnat. På en bricka. bredvid de två […][...]

På baksidan av det godisrosa omslaget beskrivs Att överleva en sommar som “ett starkt och suggestivt kammarspel om ett barn, en sommar och ett hus där något inte är som det ska”. En mer exakt beskrivning än så är svår att ge. Vi får följa nioåriga Michelle under ett sommarlov. Hennes mammas hälsa har blivit […][...]

Det här är egentligen den tredje och avslutande delen i serien om Miira i en av Göteborgs förorter, men jag som inte läst de första två tyckte att den fungerade bra som fristående roman. Miira kommer från ett arbetarhem och jag anar en ganska stökig bakgrund. Idag är hon 33 år, lärarastudent och mamma till […][...]