Recension

: Atlas över vilda platser
Atlas över vilda platser: en makalös resa genom vår extrema värld Chris Fitch
2018
Lind & Co
6/10

Tam bok om vilda platser

Utgiven 2018
ISBN 9789177793694
Sidor 208
Orginaltitel Atlas of Untamed Places
Översättare Monika Andersson
Först utgiven 2017

Om författaren

Chris Fitch bor i London, är geograf och skriver rese- och naturskildringar för tidningen Geographical. Han författardebuterade 2017 med boken Atlas över vilda platser, som nominerats till Edward Stanford Travel Writing Award, kategorin reseskildringar med fotografier och illustrationer. Han kan följas på Twitter och på Instagram (@christophfitch).

Sök efter boken

Geografi är ett ämne som bland annat innebär att känna till huvudstäderna, floder och berg i ett land. Men risken finns att geografi görs till ett tråkigt namnrabblande. Det måste finnas intressanta geografiböcker, tänkte jag, och tog mig för att läsa en bok med den lockande titeln Atlas över vilda platser.

Författaren tar ett ambitiöst grepp om sitt ämne och räknar upp 45 platser som säkert är okända för de flesta. Den mexikanska grottan med meterlånga kristaller, den helvetiska kylan i Antarktis, den magnetiska ön i Medelhavet som får kompassen att visa fel kurs. Förgiftade platser och en sjö som plötsligt dyker upp ur ingenstans. Orörda platser finns fortfarande, till exempel några obestigna berg i Himalaya. Men långt ner i Marianergraven har människan lyckats göra ett besök.

I korta texter beskrivs platsens unika särdrag. Formgivningen upprepas för varje beskrivet område. Noggrant angivna koordinatangivelser, en röd prick på kartbilden av den aktuella kontinenten, därefter en närmare projicerad kartbild och slutligen ett eller två fotografier från området. På sätt och vis går den repetitiva formgivningen hand i hand med de korta texterna som är max 1 ½ sidor långa.

Jorden är häpnadsväckande i all sin mångfald. Den geologiska utvecklingen likaså. Står vi inför den nya geologiska epoken antropocen, när människans påverkan på klimat och ekosystem är ett faktum? Accelererande klimatförändringar gör att vissa växt- och djurarter är på väg att försvinna.

Avsnittet ”Mänsklig aktivitet” ger exempel på områden som påverkats av människans klantighet, oförmåga och dessvärre prestige. Tjernobyl, den förbjudna zonen. Den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea. De här är för vissa äventyrare lockande resmål. UNESCO har helt andra funderingar; de vill skydda de unika ekosystemen som utvecklats i den extrema isoleringen. Naturens återhämtning pågår för fullt eftersom både djur och växter har fått möjlighet att breda ut sig utan att störas av människan.

Författaren har plockat fakta från upptäcktsresanden i historien och moderna geografer som han kryddar sitt berättande med. Han hänvisar även till nutida studier som gäller naturresursers exploatering, naturvård och geopolitiska omständigheter. Den sakliga prägeln är total.

Under läsningen upptäcker jag att jag saknar ljudet av kväkande grodor eller ord som fångar en speciell kulör. Den redaktörsmässiga stilen har tyvärr inte så mycket av den varan. Av litteraturförteckningen längst bak förstår jag att framtagningen av boken krävt en noggrann kartläggning. Men likväl lämnar inte enbart faktaredovisning några nämnbara spår i sinnena. En geografisk bok som berör mig som läsare är tydligen svår att finna.

Lena Nöjd

Publicerad: 2018-12-19 00:00 / Uppdaterad: 2018-12-17 21:15

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7581

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?