Recension

: Geografins makt
Geografins makt: Tio kartor som förklarar världen Tim Marshall
2018
Volante
8/10

Krig och fred i geografin

Utgiven 2018
ISBN 9789188659484
Sidor 343
Orginaltitel Prisoners of Geography: Ten Maps That Explain Everything about the World
Översättare Pär Svensson
Först utgiven 2015

Om författaren

Tim Marshall (född 1959) är en brittisk journalist och utrikeskorrespondent. I över två decennier har han bevakat flera konfliktområden i världen på uppdrag av flera tidningar och tv-kanaler.
Han ligger bakom utrikesnyhetssajten The What and the Why
[www.thewhatandthewhy.com] , där han också är redaktör.

Sök efter boken

Dagens ryska president får inga applåder med tanke på annekteringen av Krimhalvön och påverkansoperationerna i Ukraina. En försvarare av Ryssland tar fram kartan och pekar på hur öppet den europeiska slätten ligger. I det försvarsstrategiska perspektivet kräver Moskva en buffertzon gentemot de västliga makterna, där numera de baltiska staterna ingår. Om Ukraina haft en bergskedja likt den mellan Kina och Indien kanske rädslan inte känts lika stark? Eller om landets räkenskaper kunde hållas ihop med hjälp av ett högre världsmarknadspris på olja?

Politiken drivs av visioner men i realpolitiken är det tydligt att också de geografiska faktorerna påverkar staternas tillväxt. I boken Geografins makt: Tio kartor som förklarar världen tydliggörs några saker som låg till grund för historisk expansion utanför den egna nationens gränser. Bördiga jordar som födde befolkningen och träd som kunde fällas för att bygga en flotta (den brittiska stormakten) 1600-tal-2och slutligen hav som utgjorde ett skydd för främmande makters invasioner.
.
.

Väster om Atlanten odlades den nya kontintenten upp och synen på ursprungsfolk var en grym historia. Engelskan som enhetligt språk underlättade givetvis byggandet av det nuvarande USA. Försprånget som Västeuropa och USA en gång fick går än idag att utläsa i militära resurser – du gissar rätt – NATO är den globalt starkaste försvarsalliansen i världen av idag.

Naturtillgångarnas marknadsvärden som går upp och ned har påverkat och påverkar fortfarande uppkomsten av gränskonflikter eller fredliga överenskommelser. Idag har Ryssland sökt sig till Kina bland annat på grund av sanktioner från västligt håll. Kina å sin sida befolkar nya landområden inom sitt eget land och annorstädes med resultatet att villkoren för andra ursprungsbefolkningar försämras. I boken återkommer Kina flera gånger, vilket förstärker bilden av dagens mindre dominanta Europa.

Hur medveten är författaren Tim Marshall om sitt barnfödda brittiska perspektiv när han går in för att beskriva Afrika? Jodå, han har kunskaper om både långa och korta tidslinjer. Vackra vattenfall, djungel- och ökenområden har gjort det knepigt att transportera varor eller sammanföra människor för idéutbyte. Jämför bara med Europas transportmöjligheter via Donau, Rhen samt floderna i Frankrike och Storbritannien. På den afrikanska kontinenten togs ingen hänsyn till naturliga avgränsningar som berg, floder och kuster vid nationalstaternas grundande – en helt igenom västerländsk idé. Han understryker att kolonialmakterna fick ett försprång på hundratals år i sin exploateringspolitik. När sedan de ursprungliga kolonisatörerna drog sig tillbaka övergick stafettpinnen till USA. Fortfarande idag råder en stor obalans mellan befolkningens egenmakt och det utländska inflytandet. I mötet med Kina är det svårt att stå emot när satsningar görs på infrastruktur – självfallet ingår byteshandel med afrikanska länders naturtillgångar.

Indiens och Pakistans historia saknar inte heller inblandning av det forna brittiska imperiet, som aldrig lyckades skapa något starkt centralstyre. Mångfald och starka regionala skillnader kännetecknar subkontinentens historia. Med ojämnt ärvda resurser från den koloniala tiden står sig Indien starkast. Pakistans inre splittringar beskrivs initierat och enligt Marshall betraktar Indien dessa med tillfredsställelse.

2000-tal-bildMen Pakistan har lockat Kina med en liten kuststad. Varmvattenhamnar är juveler i all handel och har stor betydelse i händelse av krig. Snart invigs en järnväg som dras från Kina genom Himalaya och Pakistan till hamnstaden Gwadar vid Arabiska havet. Vips, får Kina en närhet till oljan i Mellanöstern och kortare transportsträckor för sina exportvaror.

Avsnittet Korea och Japan börjar med en fråga:

Hur löser man ett problem av Koreas slag? Svar: man löser det inte, man bara ser till att det inte eskalerar. Det sker trots allt så mycket annat i världen som måste tas itu med omedelbart.

Länderna är små, men har geografiska lägen som inte ens de största ekonomierna kan bortse ifrån.

Också i Mellanöstern, Latinamerika och Arktis finns exempel på faktorer som orsakar tvister eller samarbeten. Det var en nyhet för mig att Kina bygger en kanal genom Nicaragua för att korta sjövägen mellan världshaven. Panamakanalen kan kinesiska intressen inte använda eftersom den är hårt bevakad av USA.

Marshalls urval bland konfliktområden följer principen follow-the-power. Med denna disposition blir utrymmet att analysera staters mellanhavanden med andra glasögon väldigt litet. It’s a man’s man’s man’s world och intresset för kopplingar till klimatförändringar är ljumt. Det minskar inte mitt engagemang i läsningen. Berättandet är aldrig långrandigt och minsann tror jag inte mången aspirant till utrikeskorrespondent blir charmad. Marshall väger in diplomati och klarspråk med lika stora delar när han formar sina påståenden. Jag gillar hans stil och hans vilja att öka den breda allmänhetens vetande. I själva verket känns det som om en del statsledares förbluffande retoriska utspel får en begriplig kontext. Marshall väljer att förhålla sig så här:

Det sägs att världen aldrig har varit mer oförutsägbar. Sådana påståenden bör dock tas med en nypa salt eller bemötas med sund skepsis. En kritisk hållning är alltid på sin plats. Världen har alltid varit osäker och framtiden per definition oförutsägbar.

Lena Nöjd

Publicerad: 2018-12-22 00:00 / Uppdaterad: 2018-12-21 23:11

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7584

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?