År 2002 publicerade den brittiske historikern Niall Ferguson boken Empire: How Britain made the modern world. Ferguson hade en tydlig politisk agenda med sin bok: han ville försvara det brittiska imperiet. Utan det brittiska imperiet hade världen inte upplevt en global, liberal kapitalism av den typ vi har idag, menade han. Utan det brittiska imperiet hade världen inte skådat en utbredning av lag och ordning, eller av parlamentarisk demokrati, fortsatte han. Utan det brittiska imperiet hade Nazityskland vunnit, hävdade han vidare. Det brittiska imperiet ökade alltså den globala välfärden och var – enligt Ferguson – ”a Good Thing”.

Utan tvekan kontroversiellt. I en tid när exempelvis postkoloniala teorier har fått allt större betydelse i många akademiska kretsar valde Ferguson att gå emot strömmen. Det var således bara en tidsfråga innan kritiken skulle infinna sig.

En av Fergusons kritiker är John Newsinger, och i den här boken går han till generalangrepp mot Fergusons glorifiering av det brittiska imperiet. Ferguson skriver nostalgiskt om sin egen uppväxt i Kenya, menar Newsinger, utan att med ett enda ord nämna att han växer upp under en period av extremt våldsamt förtryck av den afrikanska befolkningen i kolonin, under det så kallade Mau-Mau-upproret. En så blind historieskrivning kan man inte ta på allvar, menar Newsinger, och hoppas därför att hans bok kan fungera som ett ”motmedel”.

Newsinger skildrar i princip samma tidsperiod som Ferguson – men det är en radikalt annorlunda historia som berättas. Imperiets skugga är fokuserad på det brittiska imperiets oerhört smutsiga baksida: våldet, förtrycket, den brutala repressionen mot oliktänkande och självständighetsivrare. Imperiets lag och ordning byggde nämligen i grunden på tortyr, tvång och våld, hävdar han. Här finns inte plats för den lokala befolkningens åsikter och viljor. Newsinger tar oss med till slavupproren på Jamaica, och via anti-koloniala uppror i Indien, Palestina och Kenya fram till det moderna Storbritanniens imperialistiska allians med USA.

Precis på samma sätt som Ferguson hade en politisk agenda, så har även Newsinger det. Den här boken bör läsas just som ett ”motmedel” mot Ferguson – som ett försök att väga upp en annan, mycket obalanserad, bok. Den liberala kapitalism Ferguson vurmar för – som enligt Adam Smith fungerade som genom en ”osynlig hand” – visar sig i Newsingers skildring bygga på en mycket synlig knytnäve. Andra aspekter av imperialismen – exempelvis investeringar i kolonierna, något som Ferguson själv bedrivit källforskning kring – får ganska liten uppmärksamhet.

Imperiets skugga är en forskningsöversikt som spänner över ett mycket stort fält av historisk forskning kring det brittiska imperiet, allt med tydligt redovisade källor för citat och andra påståenden. I just rollen som översikt, och i synnerhet som ”motmedel” mot en glorifierande historieskrivning liknande Fergusons, är det här en strålande bok.