År 1600 grundas det brittiska Ostindiska kompaniet, för att bedriva handel på främst Kina och Indien. Handel, förrestenÂ…… i vissa fall ger nog begreppet plundring snarare mer korrekta associationer. För även om en hel del av verksamheten verkligen var vad vi i dagens mening tänker på som handel, så hade den brittiska monarken redan från start givit företaget rätten att använda våld om så behövdes. Och det skulle många gånger behövas.

I den här boken skildrar historikern och ekonomen Nick Robins företagets historia – kanske främst dess mer ljusskygga historia – från starten ända fram till det bittra slutet mer än 200 år senare. Företaget kom enligt Robins att bli banbrytande på många områden – inte bara för att utveckla den globala handeln med många produkter, utan också för den organisationsstruktur som utvecklades (exempelvis aktiebolagsformen och modern företagsadministration) med mera.

I allmänhet är den historiska skildringen mycket läsvärd, och väl försedd med källhänvisningar för den som vill läsa mer eller ifrågasätter vad Robins skriver. På ett område är analysen dock mer problematisk. Att företaget var mycket lönsamt råder det föga tvivel om. Det här medförde, menar dock Robins, att britterna i allmänhet kunde berika sig medan Indien och Kina tappades på rikedomar. Även om jag personligen är benägen att hålla med Robins om detta, så är det mycket omstridda påståenden om den historiska utvecklingen – men tyvärr tar Robins inte upp några av de forskare som ifrågasätter betydelsen av den koloniala handeln.

Mot slutet av boken försöker Robins dessutom dra paralleller fram till dagens värld, med transnationella företag som ett viktigt inslag i den globala ekonomin. Här känns det som om jämförelsen svajar betänkligt. Även om det självfallet finns en hel del likheter måste man nog ändå konstatera att skillnaderna mellan dagens transnationella företag och det Ostindiska kompaniet – ett lagstiftat monopol med ensamrätt på handlen med Ostindien, rätt att själva bruka våld, starta krig m.m. – är tämligen stora.

I sin helhet därför en intressant och lättläst bok om ett historiskt banbrytande företag på den globala arenan. Och den viktigaste parallellen till dagens värld kan kanske vara denna: folkliga uppror (i Ostindiska kompaniets fall den Amerikanska revolutionen och senare Sepoyupproret 1857) kan störta även det mäktigaste företag.