Vilket verk! Varför läste jag inte första delen Ljus från ingenstans som kom ut år 2008? Hur kan den andra delen (De levandes land) utgiven 2012 ha gått mig förbi? År 2024 sammanställde förlaget Polaris båda delarna till en samlingsvolym med titeln Romanen om Hedås. Men i sommar kom berättelserna till mig: om tio generationer […][...]

En man sa till mig en gång: Det är inte genom att läsa böcker man lär känna ett land. Hm, tänkte jag med tveksamhet. Personligen har jag haft litteraturen till stöd många gånger genom livet. Kanske borde jag ha frågat gentlemannen vidare, om hans uppfattning: Menade han att böcker gör läsaren verklighetsfrånvänd? Tankarna som uppstått […][...]

Titeln på Ulla-Lena Lundbergs senaste bok Saker som gör det lättare att dö (2025) är drastisk. Kanske ironisk? Med förtroende för hennes insikter och hela produktion, vars omkring tjugo verk jag läst under årtionden, påbörjar jag läsningen. En författare med debut som tonåring och som skrivit i de flesta genrer. Förutom den oförglömliga trilogin om […][...]

Propaganda, det låter läskigt. Men ofta är människan mer intresserad av det som bygger identitet och grupptillhörighet än av fakta. Information om den verkliga världen väljer vi lätt bort om den inte passar med det som tjänar vår plats i det sociala sammanhanget. Boken Att vinna ett informationskrig tecknar porträttet av ett propagandageni, Sefton Delmer. […][...]

Vissa böcker stannar kvar i huvudet långt efter att sista sidan slagits igen. Jag ger mina tårar av Merja Mäki är just en sådan bok. Berättelsen om Larja tar oss till gränstrakternas Karelen. Ett område som slits mellan öst och väst. Mellan Sovjet och Finland. Året är 1942 och det rådet för tillfället fred, Finland […][...]

Mina och hennes lillasyster Jasna skickas iväg av sina föräldrar och kommer med den sista bussen från Sarajevo innan staden stängs av från omvärlden. Deras första stopp är hos pappans bekanta i Makedonien och Mina tror att det bara handlar om några veckor. Men veckorna blir till månader och det blir uppenbart att de inte […][...]

Romanen Utbryterskan tar vid där Annika Åmans debutverk Lumpänglar (2022) slutar. Huvudkaraktären Alma Laakso upplevde tragedier och livsförändringar i slutet av den förra boken. Den lilla sonen drunknade i ån, hennes man, vävmästaren på fabriken, försvann till Sverige och Alma med dottern Saga får söka sig husrum i arbetarkasernen Sarinelund. Alma degraderas vad gäller arbete: […][...]

Ska våldsamheterna mellan Israel och dess fiender trappas upp till ett regionalt krig, frågar jag mig i skrivande stund. I veckan stod det klart att Hizbollah i Libanon blivit utsatt för ett spektakulärt angrepp via tusentals små personsökare som exploderat. Allt började med att terrorstämplade Hamas gjorde en fasansfull attack på civila den 7 oktober […][...]

”Det kan bli krig i Sverige.” Så sade civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin, M, i ett tal på årets upplaga av konferensen Folk och Försvar. Uttalandet gjordes med ett sådant eftertryck att jag fick känslan att statsrådet inte tror att vi förstår. Det kändes märkligt. För oss som var barn i slutet av det kalla kriget var […][...]

Just de här dagarna är frågan om amerikansk militär närvaro i Sverige högaktuell. Riksdagen fattade i tisdags beslut om ett avtal mellan de två länderna. USA ska få möjlighet att ha baser på 17 orter. Några känsliga frågor är huruvida de ska få föra in kärnvapen och om de ska lyda exklusivt under sitt hemlands […][...]