Recension

: Kärlek, hat och andra filter
Kärlek, hat och andra filter Samira Ahmed
2018
Lavender Lit
6/10

Filmiskt om familj och att vara sig själv

Utgiven 2018
ISBN 9789187879388
Sidor 292
Orginaltitel Love, Hate & Other Filters
Översättare Cecilia Falk
Först utgiven 2018

Om författaren

Samira Ahmed debuterade som författare med Kärlek, hat och andra filter. Hon föddes i Bombay, Indien, men växte sedan upp i USA. Tidigare har hon arbetat som lärare på high school.

Sök efter boken

Kärlek, hat och andra filter handlar om Maya: filmskapare, gymnasieelev och muslimsk indiskamerikansk flicka. Hon är van att vara den som sticker ut på sin till största delen vita skola, men när ett terrordåd sker i hennes hemstad och den huvudmisstänkte inte bara är muslim utan också har samma efternamn som Mayas familj ställs det hela på sin spets.

Så här brukar boken beskrivas, men den handlar också om så mycket mer. Den har jämförts med enormt populära och drabbande The Hate U Give av Angie Thomas och visst upplever också Maya en viss krock mellan sitt hemliv och sitt skolliv, om än inte i lika hög grad. Framför allt finns en krock mellan hennes egna båda sidor, där indisk och amerikansk kultur möts. Det blir som tydligast i Mayas sökande efter kärleken, där hon hemifrån aldrig sett några ömhetsbetygelser föräldrarna emellan men själv längtar efter den där första kyssen.

Mer än uppståndelsen vid terrordådet, och den rasism som följer, handlar boken egentligen om familjeband och kulturkrockar. Det är också snarare detta som är bokens styrka, inte de andra teman som i jämförelse med The Hate U Give‘s porträttering av rasism och polisbrutalitet inte riktigt håller måttet. Med det sagt är boken än bladvändare, och jag svepte verkligen igenom den. Tyvärr fick det också effekten att jag inte riktigt lyckades engagera mig i karaktärerna och Mayas problem. Boken saknar det djup som beskrivningen utlovade, kanske hade den gynnats av att vara lite längre; den är trots allt under 300 sidor lång.

Kärlekshistorien som växer fram i romanen är också den något intetsägande, även om vissa ögonblicksbilder kan få en att sucka längtansfull efter svunna tider. Det är kulturkrockarna och familjerelationerna som är bokens styrka, och jag skulle gärna sett mer av deras dynamik. Mayas längtan efter att skapa film och föräldrarnas motvilja är lätt att känna igen sig i, och målar en engagerande bild av andra generationens amerikanska invandrare. För Maya, som mitt i sitt vuxenblivande också försöker finna sig själv, blir hennes krockande världar ett problem hon måste lösa. Eller åtminstone försöka förstå.

Framför allt tror jag att den här boken har blivit felaktigt marknadsförd i ljuset av Thomas succé. I stället för att fokusera på terrordådet och dess efterföljder, som trots allt inte är så centrala som förlagen fått det att låta som, hade kulturkrocken och familjedramat varit mer rättvisande att lyfta. Kanske hade jag då också kunnat uppskatta romanen i sin helhet i större utsträckning än jag nu gjorde, i stället för att sakna något som aldrig riktigt fördjupades.

Sofie Eliasson

Publicerad: 2018-06-22 00:00 / Uppdaterad: 2018-06-20 11:27

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #7393

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?