Efter attentatet mot Lars Vilks i Köpenhamn 2015 uppstod ingen ”Je suis Vilks”-rörelse. Det konstaterar Jens Liljestrand när han i Expressen recenserar Niklas Orrenius reportagebok Skotten i Köpenhamn, och det konstaterandet både sammanfattar och inte sammanfattar något centralt i frågorna kring Lars Vilks och hans evinnerliga rondellhund. Jag skulle lika lite skriva under på ”Je […][...]

Av någon anledning är avocadorna i den mindre lokala mataffären alltid av bra kvalitet. Jag går alltså dit när smaklökarna hojtar till mig att det var längesedan sist. Den senaste tiden har jag märkt att jag haft svårt att motstå en annan av affärens lockvaror. Nämligen de små, kvadratiska sagoböckerna som passar så fint i […][...]

När en gammal klassiker på omkring hundra år plötsligt kommer i en nyöversättning eller nyutgåva, då har det som regel passerat 70 år sedan författaren dog och upphovsrätten har alltså upphört/förfallit. För förlaget betyder det att dom inte behöver betala upphovsmannen något, för läsaren betyder det (med lite tur) att en gammal favorit får en […][...]

En vacker dag slutar Yeong-hye att äta kött och hennes man blir mycket förvånad. Hon som alltid varit så beskedlig. Och det slutar inte där. Yeong-hye tar kommandot över sin kropp på flera andra sätt, bland annat vill hon inte längre ha sex med sin man. För att få henne att återvända till det normala […][...]

Novellix föddes våren 2011 och tanken är att de ska vara någon slags Pixiböcker för vuxna. En läsupplevelse i ett grafiskt tilltalande och lättillgängligt format, anpassat för den som vill ha mer läsning i sitt liv men inte riktigt hittar tiden till det. Novellerna säljs både styckvis och i förpackade i presentaskar. Jag har läst […][...]

Egentligen är det märkligt att så få romaner är skrivna i du-form. Inte så få jag-romaner (för att inte tala om till tredje person-berättelser förklädda jag-romaner) förhåller sig ju på ett eller annat sätt till ett ”du” eller ett ”ni”. Vi finns och är i relation till andra människor. I Per Nilssons ungdomsroman Som hund […][...]

Jag när en svaghet för rimmade bilderböcker med luftiga textrader. Att med rytm och bild ge utrymme för läsaren åt egna tolkningar tar fram det poetiska i bilderboken och gör den roligare att läsa högt, samtidigt som barnet kan fundera över varje sida i lugn och ro. Allt fantastiskt du kan bli är just en […][...]

Under 1900-talets första kvart verkar arkitektur ha varit ett hett ämne i klass med de banbrytande poesiformerna; man bröt med det gamla och otympligt pyntiga. Lite senare kom Domusbyggnaderna dundrande och krävde plats för sina, jag vet inte, folkhemsjulskinkor för motsvarande 99,90 kronor kilot. Och nu är vi där igen: rivningsvåg, urskrapningstrend och lådhusideal – […][...]

Anna Arvidsson debuterar med en ungdomsbok om kvinnor som väver med ord. De kallas ordbrodöser och kan styra andra människor med sin skrivna text. På sin artonårsdag testas kraften, men när det är Albas tur händer ingenting. Hennes ord blir inget mer än bokstäver på papper. Romanen är en härva av lögner och hemligheter. Albas […][...]

Minnena kommer alltid ikapp en. Det förflutna kommer alltid att läcka in i nuet, om det så gått fyrtio år, så är det bara. Evie lånar ett hus av en vän men plötsligt bryts tystnaden och stillheten. Någon kommer och skräcken infinner sig, tills det visar sig att det är husägarens son och hans flickvän, […][...]