Utgiven | 2011 |
---|---|
ISBN | 9780765327956 |
Sidor | 459 |
Språk | Engelska |
Lev AC Rosens debutroman All men of Genius är en charmerande udda berättelse. Redan från baksidestexten framgår det att den är inspirerad av både Shakespeares Twelfth Night och Wildes The Importance of Being Earnest, och det är lätt att se på vilket sätt: Rosen har tagit några av Shakespeares klassiker (bl.a. ett tvillingpar av olika kön, en kvinna utklädd till man, lurendrejare som orsakar felriktade romantiska intentioner), uppdaterat dem en aning, och placerat dem i Wildes viktorianska salonger fyllda med vältalig överklass. Redan där hade All men of genius kunnat vara en originell berättelse; Rosen går dock ett steg längre. All men of Genius utspelar sig i ett alternativt viktorianskt London fullt med futuristisk teknik typisk för steampunkgenren.
Violet Adams är en lysande ung vetenskapskvinna. Hennes dröm är att gå på Illyria College, ett universitet för den naturvetenskapliga och intellektuella eliten. Illyria College tar dock endast emot män. Violet vägrar acceptera att hon blir utestängd från studier på världens bästa vetenskapliga institution p.g.a. sitt kön, och kommer tillsammans med sin bror Ashton och deras vän Jack på en plan för att kunna komma in på Illyria: Violet ska klä ut sig till Ashton och leva som man i ett år, för att sedan i slutet av skolåret avslöja vem hon är och därmed bevisa för skolledningen och lärarna att en kvinna visst kan mäta sig intellektuellt med de andra eleverna på Illyria College.
Att bli antagen till skolan visar sig vara det minsta problemet. Väl där måste Violet upprätthålla illusionen om att hon är Ashton, något som försvåras av både närgångna klasskamrater och misstänksamma främlingar. Situationen blir ännu krångligare när rektorns unga släkting, Cecily, blir förälskad i ”Ashton”. Samtidigt utvecklar Violet-som-Ashton motvilligt romantiska känslor för Earnest, skolans rektor och hertig av Illyria.
All men of Genius är en optimistisk och charmig berättelse som inte på något sätt saknar djup. Trots de komiska elementen i en ung kvinna som för första gången ska klä och uppföra sig som en man, finns det i bakgrunden hela tiden en dov oro för vad som händer om hon inte lyckas. Utöver att hennes familj skulle förlora sin ställning i samhället och att Violet aldrig skulle få studera igen, var det dessutom kriminellt att utge sig för att vara man, och straffet kunde innebära en lång fängelsevistelse. Både Ashton och Violet är medvetna om detta, men Violet älskar vetenskap och teknik med en nästan desperat intensitet, och Ashton älskar Violet.
Jag gillar dessutom hur Rosen tar de förväntade könsrollerna hos Adams-tvillingarna och vänder på dem: Violet är det intelligenta, hårt arbetande, allvarsamma geniet med fallenhet för att bygga monster i mässing, medan Ashton saknar intellektuella ambitioner nästan helt och hållet. Han är en välklädd dandy med fäbless för poesi, vin, och andra unga män. Just Violets tankar kring kön och sin brors homosexualitet hör till mina favoritstycken i boken:
Violet had long known about her brother’s inversion, but didn’t particularly care about it. She’d always thought that people were like gears: one could spin alone and accomplish something minor, but when two gears fit together perfectly, and rotated in time, they could do so much more. And gears did not have genders. They simply fit or they didn’t.
Antingen passar man ihop eller inte, svårare än så är det inte. Ashton passar ihop med andra män, trots att han lever i en strikt homofobisk värld. Violet hör hemma på Illyria, fastän den intellektuella eliten vägrar acceptera att en kvinna kan vara deras jämlike.
All men of Genius hör hemma på din Att-läsa-lista, tro mig!
Publicerad: 2016-08-20 00:00 / Uppdaterad: 2016-08-20 00:30
Inga kommentarer ännu
Kommentera