Det stör mig lite att förlaget är så noga med att jag ska veta under vilka förhållanden den här boken skrevs och publicerades. Om jag inte gillar en bok skriven av en döende författare är jag ett arsle, om jag gillar den kommer jag alltid att undra hur mycket det berodde på att jag projicerade […][...]

Den här veckan kanske började med Augustgalan, där Jonas Hessen Khemiri, Karin Bojs och Jessica Schiefauer blev vinnare … … men resten av litteraturveckan har inte minst handlat om älskade Lennart Hellsings frånfälle. På måndag inleds FN:s klimatkonferens i Paris. Under två veckor ska världens länder försöka komma överens om hur vi ska rädda jorden […][...]

Jonathan Lethem är en författare som inte är rädd för att skriva böcker som vid ett ytligt betraktande kan förefalla väldigt olika. Från traditionell science fiction i Amnesia moon och Girl in landscape, till realism med fantastiska inslag i Chronic city och vidare till hederlig kött- och potatisrealism som i den nyöversatta En trädgård för […][...]

Historia var inte ett ämne som intresserade mig när jag gick i skolan. Årtal och namn på löpande band som skulle pluggas in och rapas upp i rätt ordning. Trist. Sedan kom det sig att jag i mitt arbete fick anledning att läsa här och där i gamla texter och historien blev intressant och levande […][...]

I mitt huvud uppenbarar sig ett litet djur, en ivrigt nosande valp eller kanske en liten gris med trynet förväntansfullt mot marken i jakt på någonting ätbart. Finns det något här? Finns det något där? Det är Herman Lindqvists skildring av svensk kolonialpolitik i Våra kolonier som frambringar den bilden. Lindqvists bok har den talande […][...]

Tiden mellan dödsfall och begravning har diskuterats de senaste åren. Allt från läkares intyg till människors oförmåga att hitta plats i sina fulltecknade almanackor har upptagits som skäl till att det ibland tar upp emot ett par månader att få den avlidne begraven. Men om det tar tid idag att få de döda i vigd […][...]

Vem äger historien? Och varifrån kommer egentligen allt som vi ser på de historiska museerna? Och framförallt: hur kom föremålen dit? Dessa komplicerade frågor tar sig Ove Bring an i sin bok Parthenonsyndromet. Parthenonkonflikten är en segdragen konflikt mellan Aten och London. Delar av Parthenons tempel står utställda på British Museum och Grekland hävdar att […][...]

Har vi någon nytta av historia? Kan man ställa frågan tvärtom? Skulle vi klara oss utan historia? Sten Rentzhog gör i Tänk i tid liknelsen med en människa som drabbats av Alzheimers: utan minne får vi mycket svårt att orientera oss i tillvaron. Historia beskriver Rentzhog just som förlängt minne, en erfarenhet utöver det egna […][...]

Tänk om .. Tänk om Hitler dött i mässlingen som ung. Tänk om Franz Ferdinand haft en skottsäker väst. Tänk om Jesus hade funnits på riktigt blivit snickare på heltid i stället. Hur hade historien förändrats? Hade den alls förändrats? Tänk om … är också titeln på en bok som kom ut för 15 år […][...]

För den som gillar amerikanska brottsplatsutrednings- och advokatserier lämnar rättsmaterial från 1600-talet onekligen en hel del att önska. Det är frustrerande, men också naturligtvis intressant. Varför verkar rättegångarna så ofta ha runnit ut i sanden? Ser det bara ut så, för att material inte bevarats, eller lät man verkligen ganska ofta saken bero? Ta tyske […][...]