Recension

: Den nya lilla personen
Den nya lilla personen Lauren Child
2015
Bonnier Carlsen
8/10

Ett nytt syskon som inkräktar

Utgiven 2015
ISBN 9789163883453
Sidor 32
Orginaltitel The new small person
Översättare Lotta Bergqvist

Om författaren

Lauren Child (född 1965) är brittisk barnboksförfattare och illustratör. Hon har studerat konst på Manchester Polytechnic och City and Guilds of London Art School och bland annat varit verksam som designer. Som barnboksförfattare debuterade hon 1999 och är mest känd för böckerna om Clarice Bean, Charlie och Lola och Ruby Redfort (de båda förstnämnda serierna finns översatta till svenska). Förutom sina egna böcker har Child också illustrerat bland annat brittiska nyutgåvor av Pippi Långstrump och Anne på Grönkulla.

Sök efter boken

Det har flyttat in en främling i Elmer Greens hem. En liten marodör som först inte gör så mycket alls, men ändå på något sätt lyckas stjäla uppmärksamheten som Elmer, ensambarn som han är – eller var – är van att få. Snart blir det värre. Den nya lilla personen kräver att få se andra teveprogram än Elmer vill se, kladdar på hans godisar, välter hans grejer och ”satte sig på saker som inte vill bli suttna på”.

Den nya lilla personen är förstås ett syskon, en lillebror, men inte för Elmer Green. För honom är personen en inkräktare, någonting som han tycker att familjen kan lämna tillbaka dit den kom ifrån, men det går tydligen inte.

Om inte texten och framför allt bilderna var så färgglada, lekfulla och lättsamma skulle Den nya lilla personen vara en ganska mörk historia. Texten berättar att Elmer Green är ett högt älskat och kanske till och med en smula bortskämt barn, men av hans föräldrar ser man egentligen bara ben och armar, aldrig ansikten, och enstaka ord, som när de vägrar returnera den där jobbiga nya typen.

Ingen verkar prata med Elmer om att han också varit en liten person en gång eller om vad det innebär att få syskon. Ingen verkar bjuda in honom att titta på eller vara med och sköta den nya familjemedlemmen. Ingen verkar heller vika någon stund särskilt för honom.

Såklart löser det sig så småningom. Elmer inser att det kan vara ganska trevligt med en inneboende lekkamrat, men det tar ju ett tag innan en ny bäbis blir mycket till sådan. Som vuxen funderar jag ganska mycket över just föräldrarnas försvinnande roll i den här berättelsen, men kanske är Elmers oförstående och ganska skoningslösa blick på den nya lilla personen ett träffande barnperspektiv på vad det kan innebära att få syskon?

Det är i alla fall en ljuvligt färgglad och samtidigt ganska stilren bok, med text som virvlar eller staplas eller ramlar över sidorna och stryker under med sina variationer i storlek – mycket lätt och tacksamt att läsa högt. Historien är förstås inte tokoriginell, utan tillhör snarare en egen barnboksgenre, men den är roligt berättad och fin att prata om tillsammans. Hur känns det egentligen att få ett syskon? Hur lever man med andra på ett bra sätt?

Ella Andrén

Publicerad: 2015-09-03 00:00 / Uppdaterad: 2015-08-29 12:07

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6254

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?