Recension

: Hönan som drömde om att flyga
Hönan som drömde om att flyga Sun-Mi Hwang
2015
Norstedts
10/10

Vackert om frihetslängtan och barnlängtan

Utgiven 2015
ISBN 9789113061412
Sidor 162
Orginaltitel Madangeul naon amtak / The hen who dreamed she could fly
Översättare Ninni Holmqvist (från engelska)
Först utgiven 2000
Illustratör Nomoco

Om författaren

Sun-mi Hwang (1963-) är professor i litteratur vid Seoul Institute of the Arts. Hönan som drömde om att flyga är hennes internationella genombrott som författare.

Sök efter boken

På sista tiden hade hon inte haft någon aptit. Hon hade ingen lust att lägga fler ägg. Hennes hjärta blev alldeles ihåligt varje gång bondens fru tog hennes ägg. Den stolthet hon kände när hon hade värpt ett förbyttes i sorg. Efter ett helt år på det här viset var hon utmattad. Hon kunde inte så mycket som röra vid sina egna ägg, inte ens med yttersta fotspetsen. Och hon hade ingen aning om vad som hände med dem efter att bondens fru hade burit ut dem ur hönshuset i sin korg.

Knopp är en värphöna som aldrig varit utanför hönshuset. Hon har själv hittat på sitt namn eftersom hon ”ville göra något med sitt liv, precis som knopparna på akacian.” Hon ser med längtan ut på gårdsplanen där det koreanska rashönsparet strosar vackert. Knopp längtar efter att också hon få promenera tillsammans med tuppen. Och hon längtar alldeles särskilt efter att få behålla ett ägg och att få ruva det. Eftersom hennes ägg tas ifrån henne slutar hon att värpa.

När hon inte längre fyller någon funktion i produktionen rensas hon ut ur hönshuset och lyckas fly. Hennes lycka är gjord och hon ser framför sig hur hon nu skall få leva tillsammans med djuren som lever fritt på gårdsplanen. Men bland dem är hon alls inte välkommen, det här är en värld där var och en har sin plats och sin funktion. Stukad beger hon sig iväg från gården.

I en vassrugg hittar hon ett övergivet ägg som hon tar till sitt. Äntligen skall hon få göra nytta. Ur ägget kläcks en andunge som hon tar hand om. Stolt uppfostrar hon sin andunge trots hån från gårdens djur.

I början känns allt rätt förutsägbart och jag läser berättelsen som en allegori och funderar över vem hönan är, vem bonden är, vem rastuppen är. När jag har läst ett tag grips jag dock av berättelsen och det blir helt tillräckligt att hönan är en höna som längtar efter att ruva ett ägg. Och så blir det en alldeles förtjusande vacker och gripande liten bok om längtan efter barn och om längtan efter frihet. Men också en berättelse om hur begränsande livet görs av alla pålagda grupptillhörigheter och hur livsavgörande det kan vara att bortse från sådana olikheter.

Cecilia Bergman

Publicerad: 2015-05-20 00:00 / Uppdaterad: 2015-05-19 15:19

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #6131

2 kommentarer

Å, den här boken bara måste jag läsa, tack för tipset!

Annette Oregistrerad 2016-07-16 15:11
 

Åhh,vad bra denna bokafan var asså

Kerstin Tanten Oregistrerad 2018-02-24 16:31
 

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?