En kvinna börjar förföljas av ett huvud som skapats av hennes egen avföring. Ett barn förs bort och spenderar sin barndom i en djup grotta där ett monster återkommande borrar in sin näbb i hans kropp och äter av honom. En kvinna vaknar upp blind och utan minne i en bil där det enda hon […][...]

Jag missar tillkännagivandet av årets nobelpristagare i litteratur men läser det en kvart senare. Han Kang. En författare jag känner till men inte läst något av, inte har någon uppfattning om. Lite senare ska jag uträtta några ärenden och tar med mig några böcker som behöver lämnas tillbaka; en kort sväng på biblioteket är som […][...]

Jag vet inte om jag kan skriva en recension av Han Kangs roman Jag tar inte farväl. Jag vet inte om jag förstår den tillräckligt. Om jag kan för lite om författaren, om Sydkoreas historia. Om romanen ens är begriplig på något logiskt plan. Författaren Gyeongha befinner sig i någon slags livskris. Hon har skrivit […][...]

Jag leker för mig själv. Det börjar redan innan det börjar. Den första raden i Baek Heenas Magiska godiskulor är utslängd på bokens titelsida. Där svävar den ensam mot en bakgrund av grå skolgårdsbetong och några glaskulor i en ritad trekant. Enstaka, suddiga höstlöv och kvistar ligger spridda runtomkring. Historien har sipprat ut ur sig […][...]

Omvärlden börjar få upp ögonen för vad som kommer från Sydkorea. I år fick filmen Parasit av den sydkoreanske regissören Bong Joon-ho inte mindre än tre Oscarstatyetter, bland annat var det den första icke-engelskspråkiga film någonsin som fått det för ”Bästa film”. Inte undra på då att man blir nyfiken på barnboksförfattarinnan JiHyeon Lee från […][...]

1986, kort efter demokratins intåg i Sydkorea, minns Han Pyongt’ae hur han som liten skolpojke 30 år tidigare flyttade från storstaden Seoul till en liten landsbygdsort. Han hade ju höga betyg och jobbade hårt i sin gamla skola, sånt måste väl beundras även här? Men läraren är helt ointresserad, och klassen styrs helt och hållet […][...]

En vacker dag slutar Yeong-hye att äta kött och hennes man blir mycket förvånad. Hon som alltid varit så beskedlig. Och det slutar inte där. Yeong-hye tar kommandot över sin kropp på flera andra sätt, bland annat vill hon inte längre ha sex med sin man. För att få henne att återvända till det normala […][...]

Den här boken hade sönder mig. Det händer inte alltför ofta. Vart ska jag ta vägen? frågade jag mig själv. Till din syster. Men var finns hon? Jag försökte hålla mig lugn. Min kropp låg längst ner i högen, det skulle dröja ett tag innan elden hade förtärt den. Till dem som dödade dig, då. […][...]

I Eros agoni vill Byung-Chul Han belysa nutidens kommersialisering av sexualiteten och vad detta får för följder för oss som människor. Med filosofens betraktande öga gör han en analys av hur det han refererar till som det nyliberala samhället har dödat erotiken och fråntagit oss den atopiske andre och istället kastat oss in i det […][...]

På sista tiden hade hon inte haft någon aptit. Hon hade ingen lust att lägga fler ägg. Hennes hjärta blev alldeles ihåligt varje gång bondens fru tog hennes ägg. Den stolthet hon kände när hon hade värpt ett förbyttes i sorg. Efter ett helt år på det här viset var hon utmattad. Hon kunde inte […][...]